Sökresultat:
695 Uppsatser om Misslyckad finansiell rćdgivning - Sida 11 av 47
Onlinemöte- en kvalitativ studie av finansiell personlig rÄdgivning med delad skÀrm.
I enlighet med den trend som rÄder inom den tekniska utvecklingen i samhÀllet i stort, introduceras nu ett sÀtt för bankers kunder att ha personliga rÄdgivningsmöten via Internet. Tidigare har sÄdana möten skett ansikte mot ansikte pÄ det bankkontor som kunden tillhör. Det finns en rad fördelar med att tjÀnster sker online som exempelvis tideffektivitet, geografiskt oberoende och mer flexibelt i allmÀnhet. Den hÀr kvalitativa studien handlar om en underökning kring hur personliga (finansiella) rÄdgivare upplever att arbeta med den hÀr typen utav möten, nÀrmare bestÀmt vilka faktorer som de anser viktiga nÀr möten som skett ansikte mot ansikte kan komma att ske online. Studien innefattar ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt i syfte att ta reda pÄ dessa faktorer samt att granska dem utifrÄn ramverket datorstött samarbete och synsÀttet kroppsbaserad kognition.
Kapitalstruktur och finansiell stabilitet i fastighetsbranschen En djupg?ende analys av kapitalstruktur, skuldhantering och r?ntep?verkan p? stora svenska b?rsnoterade fastighetsbolag
De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt
och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade
inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad
f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag
v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.
Vem försvarar demokratin? En exempelsamling frÄn en myndighet dÀr e-posten och diarieföringen har granskats
Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna Ă€r relevanta Ă€ven i en anti-terrorist operation, dĂ„ förmĂ„gorna hittills varit ett begrepp inom mellanstatliga konflikter. För att besvara detta anvĂ€nds tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar:? Ăr de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna relevanta för denna typ av operationer?? Vilken eller vilka av de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna lĂ„g till grund för framgĂ„ng/misslyckande i operationen?Studien genomförs som en jĂ€mförande fallstudie dĂ€r fyra operationer av militĂ€r och polisiĂ€r karaktĂ€r analyseras utifrĂ„n de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna. Data erhĂ„lls genom textanalys av historiska skildringar som avhandlar respektive operation.Resultatet av studien visar att de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna Ă€r relevanta för anti-terrorist operationer och tillĂ€mpningen av dem kan bestĂ€mma utfallet av operationen. De förmĂ„gor som lĂ„g till grund för en lyckad eller misslyckad operation Ă€r verkan, skydd, und/info och ledning..
Target costing: pÄverkan av kundstyrning och entreprenöriellt agerande
Denna uppsats behandlar i vilken utstrÀckning svenska tillverkande företag med 20-100 anstÀllda tillÀmpar huvudmomenten inom Target Costing. Dessutom undersöks om det finns samband mellan tillÀmpningen av Target Costing-momenten och kundstyrning samt entreprenöriellt agerande. FortsÀttningsvis undersöks eventuella kopplingar mellan Target Costing och företagens finansiella prestation. Relationen mellan Target Costing och finansiell prestation undersöks Àven vid olika nivÄer av kundstyrning och entreprenöriellt agerande. Totalt tillfrÄgades 280 slumpvis utvalda företag ifall de ville delta i undersökningen.
Flexibel inflationsmÄlspolitik: En utvÀrdering
Den svenska centralbanken bedriver en flexibel inflationsmÄlspolitik. Detta innebÀr att Riksbankens primÀra uppgift Àr att uppfylla inflationsmÄlet pÄ tvÄ procent, och den sekundÀra uppgiften Àr att stabilisera vissa makroekonomiska faktorer. Syftet med denna uppsats Àr att utvÀrdera den flexibla inflationsmÄlspolitiken, dÄ det förs en debatt gÀllande om den Àr misslyckad eller inte. För att svara pÄ syftet kommer tvÄ olika metoder att anvÀndas. Den första metoden berÀknar genomsnittet av inflationen sedan inflationsmÄlet infördes.
Den sociala ansatsen vid urval och rekrytering: en studie vid 13 privata företag i LuleÄ och PiteÄ
Mycken tid och energi bör lÀggas pÄ personalrekrytering dÄ de anstÀllda Àr företagets viktigaste tillgÄng. En lyckad rekrytering leder till en ny medarbetare som tillför bÄde den kompetens företaget söker samt nya idéer och erfarenheter medan en misslyckad blir en stor utgift för företaget. Föreliggande arbete handlar om personalrekrytering och den teoretiska bakgrunden utgörs av den sociala ansatsen dÀr Àven realistic job preview och det psykologiska kontraktet ingÄr (Bolander, 2002). Syftet Àr att studera den sociala ansatsen vid urval och rekrytering i privata företag. För att besvara syftet har frÄgestÀllningar som rör den sociala ansatsen, realistic job preview och det psykologiska kontraktet utformats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med rekryteringsansvariga pÄ 13 privata företag i LuleÄ och PiteÄ.
Den sociala ansatsen vid urval och rekrytering: en studie vid 13 privata företag i LuleÄ och PiteÄ
Mycken tid och energi bör lÀggas pÄ personalrekrytering dÄ de anstÀllda Àr
företagets viktigaste tillgÄng. En lyckad rekrytering leder till en ny
medarbetare som tillför bÄde den kompetens företaget söker samt nya idéer
och erfarenheter medan en misslyckad blir en stor utgift för företaget.
Föreliggande arbete handlar om personalrekrytering och den teoretiska
bakgrunden utgörs av den sociala ansatsen dÀr Àven realistic job preview
och det psykologiska kontraktet ingÄr (Bolander, 2002). Syftet Àr att
studera den sociala ansatsen vid urval och rekrytering i privata företag.
För att besvara syftet har frÄgestÀllningar som rör den sociala ansatsen,
realistic job preview och det psykologiska kontraktet utformats och
semistrukturerade intervjuer har genomförts med rekryteringsansvariga pÄ 13
privata företag i LuleÄ och PiteÄ.
AnvÀndning av ekonomistyrning i Göteborgs stads gymnasieutbildning -Fallstudie centrum
Bakgrund och problem: MÄlet med undersökningen Àr att beskriva kommunens styrsÀtt avgymnasial utbildningsverksamhet. Eftersom anvÀndningsomrÄdet Àr lite utforskat Àr sÀttetolika nivÄer i offentlig utbildningsförvaltning anvÀnder informell information, formella ochmindre formella styrmedel vÀsentligt. Undersökningen försöker ta reda pÄ om det modernarebehovet av icke finansiella mÄtt i en decentraliserad organisation Àr tillgodosett och hurinformation hÀmtas och anvÀnds för att styra mot pedagogiska och finansiella mÄl.Syfte: Att beskriva hur beslutsfattare anvÀnder finansiell och icke finansiell information ioffentlig verksamhet för att styra en utbildningsförvaltning.Metod: Intervjuer har genomförts pÄ tre nivÄer i organisationen, gymnasieenheter,utbildningsförvaltning och kommunnÀmnd.Resultat och slutsatser: Största delen av chefernas informationsanvÀndning kommer frÄninformella kÀllor och verksamhetsrapporter. Ekonomin Àr överordnad och styrs med formellastyrmedlet budget och verksamheten styrs frÀmst med information frÄn informella kÀllor ochverksamhetsrapporter frÄn mÄnga typer av möten men Àven en del bearbetade rapporter somhar betydelse för att budgeten hÄlls anvÀnds.Riktningen av uppmÀrksamhet pÄ problem görs utifrÄn avvikelser frÄn budget,verksamhetsrapporterna och informella kÀllor.Ansvarsstyrningen utgÄr frÄn finansiella mÄtt i budgeten och mÄluppfyllelsen i verksamheten.Beslutsunderlagen hÀmtas frÄn alla typer av rapporter och informella kÀllor men pÄverkas avindividerna i verksamheten, politiken och regelverk för hur skolan ska bedrivas.Förslag till fortsatt forskning:? Vilken betydelse för verksamheten och medarbetarna fÄr beslut grundade pÄ muntliginformation istÀllet för rapporter?? Hur pÄverkar den kommande anvÀndningen av BSC pÄ gymnasiet styrningen iutbildningsverksamheten?.
Att vilja implementera lÀroplanen utan att kunna. : En studie pÄ skolans implementering av lÀroplanensriktlinjer för kontakt med arbetsliv och högre utbildning.
Implementering av politiska beslut Àr nÄgonting som det forskats mycket om under en lÄng tid bÄde pÄ nationell och internationell nivÄ. Den forskning som finns om implementering gÄr att applicera pÄ alla politiska beslut som fattas eller har fattats som innebÀr att nÄgon blir styrd. Denna styrning och pÄförande av politiska beslut Àr vanligt förekommande i den svenska skolan och det blir dÄ ocksÄ intressant att undersöka hur denna implementering lyckas. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur implementeringen av den nya lÀroplanen ?LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011? med fokus pÄ kapitel 2.4 Riktlinjer för utbildningsval ? arbete och samhÀllsliv har lyckats pÄ gymnasieskolan i en svensk kommun.
SOX pÄverkan pÄ tillförlitligheten i den externa finansiella rapporteringen hos Parker Hannifin AB i BorÄs.
Inledning: De senaste Ärens redovisningsskandaler, dÀr bland annat Enron och Worldcom var inblandade, har lett till att förtroendet för den finansiella rapporteringen har minskat eftersom rapporteringen av bolagens ekonomiska stÀllning inte har varit sanningsenlig. Debatten kring redovisningsskandalerna har frÀmst handlat om att den finansiella rapporteringen inte har varit tillförlitlig pÄ grund av bristande intern kontroll hos bolagen. För att vinna tillbaka marknadens förtroende införde George W Bush en ny lagstiftning som kom att kallas Sarbanes Oxley Act. Alla bolag som Àr registrerade pÄ amerikanska börsen mÄste följa lagen, vilket Àven pÄverkar svenska bolag. Sarbanes Oxley Act Àr en omfattande lag som bestÄr av ett antal sektioner.
Ăr mĂ„let mĂ€tt? - en fallstudie av prestationsmĂ€tning i ideella organisationer
VÄrt arbete baserar sig huvudsakligen pÄ en fallstudie av prestationsmÀtning i sex fallorganisationer; tre fackförbund och tre insamlingsorganisationer. I dessa organisationer utförde vi semistandardiserade intervjuer med ekonomichef eller motsvarande. Valen grundade sig i vÄr önskan att fÄ en större förstÄelse för prestationsmÀtning i ideella organisationer och att utifrÄn fallen kunna beskriva och analysera aspekter inom omrÄdet. VÄr teoriram Àr uppdelad i tvÄ delar; en förklarande och introducerande del samt en praktiskt inriktad del dÀr processen och strukturen i prestationsmÀtningen tas upp. Empirin presenteras i sex avsnitt, ett för varje fallorganisation, med insamlingsorganisationerna först och fackförbunden dÀrefter.
Svenska fastighetsbolags konkursrisk före fastighetskrisen och 2003
Syftet Àr att med Z-Score och relevanta nyckeltal jÀmföra konkursrisken för företag i fastighetsbranschen före krisen i början pÄ 90-talet med de företag som Àr verksamma idag. Dessutom Àr vÄr avsikt att utveckla jÀmförelsen genom att inkludera konkursframkallande faktorer. För att uppnÄ syftet med uppsatsen anvÀnde vi oss av en deduktiv ansats. En kvantitativ metodansats valdes för undersökningen. Teorin utgörs av Z-Score och dess förmÄga att bedöma företags konkursrisk, ekonomiska mÄtt för fastighetsbolag och relevanta nyckeltal.
Nu Àr det dags att göra lÀxan! : FörÀldrars tankar om lÀxor pÄ mellanstadiet
Problem & bakgrund: Den grundlÀggande problematiken med etisk redovisning Àr att den inte Àr lagstadgad, dÀrför kan företagen sjÀlva styra hur de vÀljer att redovisa den samt hur de vÀrderar informationen.  Etisk redovisning Àr ett viktigt och aktuellt Àmne som succesivt bör utvecklas i nÀringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat stÀlla högre krav pÄ företagen att ta sitt miljömÀssiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera pÄ den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr förklara vad etisk redovisning Àr samt att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka hur företag anvÀnder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen Àr en litteraturstudie som bygger pÄ en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen Àr att de faktorer som pÄverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta Àr storleken pÄ företaget, trovÀrdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch vÀljer att redovisa etisk redovisning likvÀrdigt det största företaget inom branschen.Det sista mÄlet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad etisk redovisning Àr. Etisk redovisning Àr en icke-finansiell redovisning som företag vÀljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.
Finansiell utveckling i portföljbolag : En företagsanalytisk fallstudie av Lindab AB
I ett franchisesystem blir kontrollen av hur varumÀrket sköts inte lika överblickbart för franchisegivaren, eftersom den dagliga verksamheten planeras och styrs av nÄgon annan, franchisetagaren. Franchising har historiskt sett nyttjats mest inom detaljhandeln. PÄ senare Är har Àven tjÀnsteföretag insett fördelarna med franchising. Dessa har dock andra förutsÀttningar Àn traditionella varuföretag eftersom det Àr svÄrare att standardisera och mÀta hur en tjÀnst ska levereras och hur den upplevs av en kund. PÄ grund av detta blir det av yttersta vikt för tjÀnsteföretag i franchisesystem att upprÀtta fungerande kvalitetssÀkringssystem sÄ att varumÀrken inte missköts.
Prestation i en integrerad rapport
Bakgrund: Kraven pÄ redovisad finansiell och icke-finansiell informationen har ökat, vilkethar skapat behovet av ett nytt rapporteringsverktyg som tillhandahÄller bÀttre resultat vidredovisning av information. Ramverket integrerad rapportering, , framtogs Är 2010 avIIRC med mÄlet att skapa ett universellt och enhetligt ramverk. PrestationsmÀtning speglaroftast företagets finansiella och icke-finansiella information och Àr Àven en adekvat del avramverket.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka om företag uppfyller prestationskriteriet i sinÄrsredovisning för 2013 utifrÄn ramverket integrerad rapportering och ger en tydligpresentation av den finansiella och icke-finansiella informationen, i dem utvaldamultinationella svenska företagen. Vidare syftar uppsatsen till att pÄvisa hur företagenrapporterar indikatorerna samt hur redovisningen av indikatorerna skiljer sig Ät Är 2009respektive 2013.AvgrÀnsning: Dem valda företagen Àr inte avgrÀnsade utifrÄn ett branschperspektiv, istÀlletupprÀttades tvÄ kriterier. Företagen skall vara listade pÄ OMSX30, vilket innebÀr att allaföretag Àr börsnoterade.