The improvement programme Six Sigma has often been surrounded by an air of success since it was introduced in the 1980s. Yet there are cases in which introduction of the Six Sigma improvement programme show far from successful results, even complete implementation failures with no traces of the Six Sigma methodology or any improvements after completion of the introduction. These failures can cause severe damage to organizations through direct monetary loss caused by a negative result of the investment. Indirectly the failure can cause confusion in the organization and loss of employee motivation. The conclusions have been derived based on a qualitative case study at a Swedish telecommunications company.

Bakgrund och problem:VarumÀrket som tillgÄng har pÄ senare Är vuxit till att numera betraktas som en av deviktigaste tillgÄngarna som ett företag har, ett varumÀrke har bÄde en finansiell ochstrategisk betydelse. Detta erkÀnnande har ocksÄ ökat behovet och ocksÄ kraven pÄvarumÀrkesvÀrderingar och hur de utförs. VÀrderingsprocessen Àr dock svÄr och i vissmÄn otydlig. ISO 10668 togs fram för att standardisera vÀrderingsprocessen, dock sÄtar dessa standardiserade metoder inte hÀnsyn till icke-finansiella faktorer.Syfte:Syftet med denna studie Àr undersöka vad som Àr vÀrdeskapande för ett varumÀrkeoch vilka faktorer som tas hÀnsyn till vid en vÀrdering. Studien tittar pÄ hur vÀrderareanvÀnder icke-finansiella faktorer i sina vÀrderingsmodeller och i slutÀndan förklaravilka eventuella brister som finns i vÀrderingsprocessen.AvgrÀnsningar:Syftet avgrÀnsas till hantering av varumÀrken baserat pÄ deras stora pÄverkan pÄ ettföretags börsvÀrde.

Inledning: Vi lever i en förÀnderlig vÀrld, det ekonomiska tillstÄndet skiftar frÄn land till land och nÀr en stor finansiell kris bryter ut sÄ drabbas de flesta lÀnderna. Företag möter varje dag utmaningar, det Àr dock under en finansiell kris som dessa utmaningar Àr som svÄrast. Det gÀller i dessa situationer att företagen sÀtter upp verklighetsbaserade mÄl, som under de förutsÀttningar som rÄder gÄr att uppnÄ. Samtidigt ska företagen balansera sina mÄl gÀllande lönsamhet och tillvÀxt sÄ att bÄde ledning och aktieÀgarna blir nöjda och fÄr det som de efterfrÄgar. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur företagen uppnÄr en balanserad mÄllinje med hjÀlp av nyckeltalen för tillvÀxt och lönsamhet.

Efter en sammanfattning av rÀttslÀget angÄende nÀringsidkarens skyldigheter vid finansiell rÄdgivning till konsumenter har vi kunnat konstatera att god rÄdgivningssed Àr det som ytterst skall tillÀmpas. För att komma fram till innebörden av god rÄdgivningssed har vi tittat pÄ olika moment som enligt oss bör ingÄ i begreppet. Omsorgsplikten innebÀr att konsumenten skall kunna lita pÄ att rÄdgivaren stÀller all sin kunskap till förfogande och att rÄdet Àr tillförlitligt. LÀmnar rÄdgivaren trots tillrÀcklig kompetens oriktiga rÄd bryter det mot omsorgsplikten och dÄ blir nÀringsidkaren skadestÄndsskyldig. Vi har dock kommit fram till att om rÄdgivaren innehar en licens samt har erforderlig erfarenhet kan nÀringsidkaren inte drabbas av skadestÄnd pÄ grund av otillrÀcklig kompetens.

 SammanfattningVarför behövs entreprenörskap och utveckling av företagande? Produkter utvecklas stÀndigt och nya tillkommer i en allt snabbare takt. Den globala konkurrensen innebÀr högre krav pÄ företagande i form av utveckling och nya idéer. Att nya företag skapas Àr viktigt för den ekonomiska tillvÀxten och inte minst samhÀllets tillvÀxt. De tillkomna företagen med deras nya idéer förnyar ekonomin genom nya sÀtt att bedriva produktion pÄ.

LÄngvarig muskuloskeletal smÀrta Àr ett stort problem bland Sveriges befolkning idag. Vid lÄngvarig muskuloskeletal smÀrta behövs copingstrategier för att möjliggöra hanteringen av smÀrtan. Vilka strategier en individ anvÀnder sig av Àr beroende pÄ individens livshistoria. Det Àr av vikt att sjuksköterskan har ett holistiskt synsÀtt för att kunna ge stöd Ät individen vid valet av copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att identifiera copingstrategier hos individer med lÄngvarig muskuloskeletal smÀrta.

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste Ären blivit starkt ifrÄgasatt. Den största anledningen till detta Àr att företag har svÄrt att konkretisera sina lÄngsiktiga mÄl via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt pÄ tre finansiella mÄl, och risken finns dÄ att de förbiser de icke finansiella mÄtten, som Àr lika viktiga för att bibehÄlla de goda resultat de haft de senaste Ären..

Integration av invandrare i det svenska samhÀllet Àr ett aktuellt och angelÀget Àmne. En bristande social integration Àr ett resultat av en mÀngd olika faktorer pÄ olika nivÄer och kan leda till kriminalitet. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att identifiera nÄgra av dessa faktorer och pÄvisa den speciella situation som uppstÄr för invandrarpojkar dÄ dessa faktorer sammanfaller. VÄr frÄgestÀllning Àr: Vilka sociala faktorer gör att pojkar med invandrarbakgrund hamnar i kriminalitet och missbruk? TillvÀgagÄngssÀttet har varit att med en kvaltitativ metod dÀr tre nyckelinformanter, samtliga med mÄngÄrig erfarenhet frÄn vÄrd av kriminella invandrarpojkar, och fyra invandrare med ett kriminellt förflutet deltog.

Bakgrund: Under flera Ă„r har det förts diskussioner inom EU om att harmonisera och förbĂ€ttra reglerna av finansiell redovisning för noterade företag inom unionen. Det har Ă€ven funnits en strĂ€van att nĂ€rma sig de redovisningsnormer som tillĂ€mpas internationellt, framförallt IAS. År 2002 introducerade EU den största förĂ€ndringen i Europa pĂ„ 30 Ă„r gĂ€llande finansiell redovisning. De antog en ny redovisningsreglering som gĂ„r ut pĂ„ att alla EU-listade företag skall följa IFRS i deras finansiella rapporter. Dessa standarder har börjat gĂ€lla frĂ„n och med den 1 januari Ă„r 2005.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om normförĂ€ndring, sĂ„som implementeringen av IFRS, leder till ökade kostnader för redovisning och revision för svenska börsnoterade företag samt undersöka varför dessa kostnader ökar.Metod: Vi har utgĂ„tt frĂ„n befintlig teori vilket medfört att vi har en deduktiv ansats.

Trots att en misslyckad implementering av ett affÀrssystem kan fÄ allvarliga konsekvenser för verksamheten sÄvÀl ekonomiskt som organisatoriskt, har affÀrssystemets kraftfulla fördelar inneburit att allt fler verksamheten vÀljer att genomföra en implementering. Den tidigare forskningen har dÀrför fokuserat pÄ att identifiera kritiska framgÄngsfaktorer vid implementering av affÀrssystem. Men trots denna kÀnnedom misslyckas flertalet implementeringar och studien syftade dÀrför till att bidra med kunskap gÀllande vad som Àr kritiskt vid implementering av affÀrssystem. För att uppnÄ studiens syfte krÀvdes kunskap dels om vilka faktorer som Àr kritiska vid implementering av affÀrssystem, men Àven vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ gÀllande de kritiska faktorerna. Studien utformades utifrÄn en kvalitativ forskningsstrategi dÀr insamling av empiri genomfördes med hjÀlp av ett flertal semi-strukturerade intervjuer med respondenter som alla hade lÄng erfarenhet gÀllande implementering av affÀrssystem.

Internet har Àndrat bolagens möjligheter att sprida information. Samtidigt har arbetet med finansiell kommunikation gentemot investerare, s.k. Investor Relations, uppmÀrksammats allt mer inom den akademiska vÀrden. Uppsatsen har syftat till att med hjÀlp av en egen analysmodell försöka bedöma Investor Relationsarbetet pÄ Internet som bedrivs av de börsnoterade fastighetsbolagen. Denna typ av analys görs bl.a.

Forskningsproblem: De tvÄ forskningsfrÄgor vi utgÄtt frÄn i denna studie Àr: ? Hur ser företagens riskredovisning ut pÄ deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvÀgningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar Àven nÀrmare pÄ om det kan vara lÀmpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: VÄrt syfte Àr att kartlÀgga företagens riskredovisning till aktiemarknaden pÄ deras hemsidor och att undersöka de avvÀgningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta Àr en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjÀlp av en enkÀt och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingÄr i vÄr population Àr alla A-listade företag pÄ Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail pÄ deras hemsidor.

Syftet med denna studie var att belysa brödernas villkor i familjer med hederskulturella vÀrderingar och normer. Problemformuleringen i studien var att belysa hur unga mÀn reflekterar kring heder, bröders förhÄllande till sina systrar och sin egen roll i ett hederskulturellt sammanhang. Denna uppsats har haft en kvalitativ design och utgÄtt frÄn tre forskningsintervjuer med mÀn uppvuxna i familjer med hedersstrukturer. Elektras bröder Àr en förestÀllning som synliggör bröder med hedersstrukturer. TvÄ efterdiskussioner som följer förestÀllningen har Àven anvÀnts i uppsatsen och kommer att ses som fokusgrupp.

Bakgrund:?Stomi ?r en kirurgiskt skapad ?ppning d?r en del av tarmen eller urinbl?san leds om f?r att leda ut avf?ring eller urin ur kroppen. Orsaker till stomi kan vara olika. Att leva med stomi inneb?r f?r?ndringar som p?verkar fysiskt, psykiskt och socialt v?lbefinnande.

ERP-system (Enterprise Resource Planning Systems) spelar en allt större roll för organisationer och att implementeringen av dem blir framgÄngsrika Àr av stor betydelse för ett företag. Det finns exempel dÀr en misslyckad implementeringsprocess medfört att hela företag försatts i konkurs.Följaktligen har flera studier gjorts gÀllande ERP-implementeringar. Ibland syftar artiklarna till att visa pÄ rekommenderade tillvÀgagÄngssÀtt genom att redogöra för implementeringens kritiska framgÄngsfaktorer ? de moment, aktiviteter eller liknande som genom studien identifierats som avgörande för en framgÄngsrik implementering. Majoriteten av studierna har berört organisationer i privat sektor.Författarna till denna uppsats ansÄg att det fanns starka argument för att dessa studiers resultat inte med nödvÀndighet Àr applicerbara pÄ organisationer i offentlig sektor, utan att de kritiska framgÄngsfaktorerna kan skilja sig Ät eller ha olika prioriteringsgrad i respektive sektor.