Sökresultat:
9608 Uppsatser om Mindre bra lärare - Sida 49 av 641
Det r?cker inte enbart med ?mneskunskaper
Detta examensarbete ?r en litteratur?versikt. Litteraturstudiens syfte ?r att unders?ka hur forskningen beskriver dansl?rares ledarskapskompetens och dess betydelse f?r det pedagogiska arbetet med att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation f?r att n? kunskapsm?len. Studien behandlar ocks? vilka pedagogiska metoder som l?rare kan anv?nda f?r att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation samtidigt som l?raren s?kerst?ller att kunskapsm?len uppn?s.
När livet tar en oväntad vändning. : Närståendes upplevelse av sin förändrade livssituation när stroke drabbar deras nära
De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.
Förändring & uppfattning : En studie om en mindre kommuns skolorganisation och uppfattningar kring den
SammanfattningI denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjänstemannamässiga organisation under de sista 20 åren. Jag ville ta reda på varför man förändrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angående varför man har förändrat sin organisation var att man ansåg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansåg att dagens samhälle var för komplext för den gamla organisationen. Resultatet av undersökningen av vad som äger rum inom skolorganisationen är att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning.
Förändring och uppfattning : En studie om en mindre kommuns skolorganisation och uppfattningar kring den
 I denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjänstemannamässiga organisation under de sista 20 åren. Jag ville ta reda på varför man förändrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angående varför man har förändrat sin organisation var att man ansåg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansåg att dagens samhälle var för komplext för den gamla organisationen. Resultatet av undersökningen av vad som äger rum inom skolorganisationen är att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning.
Miljöledningssystem enligt ISO 14001 i mindre företag
Allt fler företag väljer att föra ett aktivt miljöarbete och marknadsföra sig som miljöanpassade. Många företag väljer att följa olika miljöstandarder som är ett verktyg för att miljöarbetet utförs på strukturerat och effektivt sätt. Enligt miljöstandarden ISO 14001 kan företag införa och certifiera ett miljöledningssystem, som är en arbetsmodell som företaget skall följa i sitt miljöarbete. Rapporten syftar till att genom intervjuer kartlägga de förändringar införandet av ett miljöledningssystem innebär för mindre företag. Rapporten kartlägger både fördelar och nackdelar systemet medfört.
"Det är inte så mycket prat om utbildning": En kvalitativ studie om ungdomars upplevelser av studieavhopp
Den ha?r a?r en kvalitativ studie som presenterar resultatet fra?n fem semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar mellan a?ldrarna 19-25 som bor i Lulea? kommun och som inte ga?tt fa?rdigt gymnasiet. Syftet med studien a?r att underso?ka ungdomarnas upplevelser av att avsluta sin gymnasieutbildning i fo?rtid, samt ta reda pa? vad som pa?verkat deras beslut att go?ra det. Till grund fo?r analysen ligger Bourdieus begrepp kapital, habitus och kulturell reproducering samt artiklar och tidigare forskning som ses relevanta fo?r studien.Resultatet visar att alla ungdomar, fo?rutom en, genomga?tt en separation mellan fo?ra?ldrarna na?gon ga?ng under barndomen.
Konkurrenter i samarbete : För en starkare reklamregion med event som utgångspunkt.
Da? reklambyra?er som a?r verksamma i mindre regioner vanligen tampas om samma kunder a?r konkurrensen mellan dem ofta ha?rd. I regel har dessa reklambyra?er fa? ansta?llda ja?mfo?rt med va?letablerade reklambyra?er i sto?rre regioner, som genom sin breda kompetens haft mo?jlighet att arbeta med stora kunder och pa? sa? vis byggt upp ett starkt varuma?rke kring sin verksamhet och region. Fo?r att mo?jliggo?ra fo?r de mindre regionernas reklambyra?er att ta upp konkurrensen med de sto?rre, kra?vs att de innehar lika bred kompetens.
?En a?rbar delegation av tyska atleter? : Problematiken om ett tyskt deltagande pa? de olympiska spelen 1896 och Willibald Gebhardts inverkan i konfliktlo?sningen
De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.
Samundervisning eller särundervisning i ämnet idrott och hälsa: Vad tycker elever i årskurs 4
Syftet med min undersökning är att ta reda på hur eleverna upplever de olika undervisningsformerna sam- och särundervisning i idrottsämnet. Vad de tycker är bra och vad de tycker är mindre bra med de respektive undervisningssätten. Och om det i så fall finns några skillnader mellan vad pojkar och flickor tycker. Jag vill även försöka ta reda på om någon av dessa undervisningsformer förstärker de traditionella föreställningar som finns om manligt och kvinnligt. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tio elever från en årskurs 4 på en mindre skola i Lerums kommun.
En skarp version av Iliev-Sendovs hypotes
Iliev-Sendovs hypotes består av följande påstående: Då p(z)=(z-z1)(z-z2)???(z-zn)är ett polynom av grad n?2, vars alla nollställen ligger i enhetsskivan, ligger det åtminstone ett nollställe till derivatan p'(z) inom en längdenhet från varje nollställe till polynomet p(z). Hypotesen är bevisad för polynom av gradtal n?8.Syftet med denna uppsats är att studera Iliev-Sendovs hypotes. Utifrån ett givet nollställe a i enhetsskivan vill jag identifiera ett tillräckligt och eventuellt mindre område En(a) än det som begränsas inom en längdenhet från nollstället a, där varje punkt motsvaras av ett nollställe till derivatan p'(z).
Fria skolval och lärarfacken : En jämförelse mellan svensk och fransk skoldebatt
This essay compares the public debate in Sweden 1992 caused by the reforms introduced by the then government giving parents a free choice of schools for their children with the current debate in France about proposals for a similar law there. The study concentrates on the positions taken by the teachers trade unions, in Sweden Lärarförbundet and Lärarnas Riksförbund (LR) and in France SGEN-CFDT. To do so it is necessary also to study the arguments given for and against the proposals by the political parties.Some of the differences between the debates can be attributed to different circumstances. The Swedish reform was related to the opening up of possibilities to run private schools, which previously had been rare in Sweden. The French debate has no such connections.
Marknadsundersökning för företaget hp gällande deras nya koncept, Skylta.nu
Föreliggande rapport har som syfte att uttyda om det finns ett behov hos marknaden för företaget hp;s koncept, skylta.nu, som innebär att mindre butiker själva ska kunna framställa eget skyltmaterial. För att få underlag för rapporten har en undersökning om företaget hp och deras nya koncept gjorts samt en fördjupning i ämnet marknadsundersökning.Marknadsundersökningen utfördes i form av en enkät och djupgående intervjuer till målgruppen. Målgruppen är satt som mindre butiker i hela landet. För att marknadsundersökningen skall vara möjlig har målgruppen delats in i kluster, en galleria i Stockholm och en galleria i Borlänge.Enkäten är uppdelad i tre kategorier för att respondenten enkelt ska kunna förstå och fylla i den snabbt. Syftet med enkäten är att kunna se hur butiken får sitt skyltmaterial i dagsläget och om det finns behov av hp;s koncept.Antalet utdelade enkäter blev 130 stycken ( 80 i Stockholm och 50 i Borlänge) med ett bortfall på 26 stycken.
N?R ANSVARET KOMMER F?RE ERFARENHETEN - Om oerfarna mellanchefers upplevelser av sin psykosociala arbetsmilj? i mindre restaurangf?retag
N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet,
uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och
bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala
arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i
mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av
arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag?
Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats
vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och
st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med
mellanchefer inom restaurangbranschen.
Sällskapsdjurets betydelse för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden : En litteraturstudie
Syftet med litteraturstudien var att beskriva sällskapsdjurets betydelse för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden. Vidare var syftet även att beskriva den metodologiska aspekten undersökningsgrupp samt dess urval. Metoden utgick från designen beskrivande litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att sällskapsdjurets betydelse var till stor del positivt för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden.
Fritidshemmet och leken
Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten.
Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.