Sökresultat:
1283 Uppsatser om Miljöutredning - Sida 65 av 86
Resultatfördelning i joint venture : Hur skall resultatfördelning ske i joint venture och ger reglerna tillrÀcklig förutsebarhet?
Samarbetsformen joint venture Àr inte rÀttsligt definierat i svensk rÀtt. Joint venture betraktas dock i allmÀnhet som enkla bolag.FrÄgan uppkommer hur resultatfördelning skall ske enligt gÀllande rÀtt mellan bolagsmÀnnen inom joint venture som bedrivs i form av enkelt bolag.Enligt 4 kap. 1 § BL kan bolagsmÀnnen genom dispositiv reglering fritt avtala om hur resultatfördelningen mellan dem skall se ut. Avtal kan ingÄs muntligt, skriftligt eller genom konkludent handlande. Om resultatfördelning inte avtalats gÀller att resultatet skall fördelas lika mellan bolagsmÀnnen, detta enligt 4 kap.
Skolsköterskans erfarenheter av tillvÀxtkurvan som arbetsredskap: ?Kurvan Àr en del i allt det andra?
I skolsköterskans uppdrag ingÄr att erbjuda hÀlsobesök till eleverna. DÀr ingÄr ett hÀlsosamtal samt kontroll av bland annat vikt, lÀngd och Body Mass Index (BMI) enligt riktlinjer frÄn Socialstyrelsen. LÀngd och vikt ses i relation till barnets genetiska, sociala och psykologiska förutsÀttningar. En avvikande tillvÀxtkurva kan pÄvisa förekomst av ohÀlsa av somatisk, psykisk och/eller psykosocial karaktÀr. Skolsköterskan gör den primÀra bedömningen av tillvÀxtkurvan och en felaktig bedömning kan fÄ konsekvenser för eleven i form av en utredning i onödan eller uteblivna ÄtgÀrder.
 Redovisning av koncernbidrag i noterade aktiebolag
Koncernbidrag Àr en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jÀmna ut förluster och dÀrmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlÀmnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida koncernbidrag ska redovisas över resultatrÀkningen eller direkt i balansrÀkningen. FrÄn och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprÀtta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergÄngen till redovisning enligt IASB:s regler har pÄverkat de noterade bolagen i deras redovisning av koncernbidrag genom att utreda om IASB har nÄgra uttalade regler för hur koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen koncernbidrag kan hÀnföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingÄ i redovisningen överhuvudtaget?Syftet var att kartlÀgga vilken historisk utveckling regleringen av koncernbidragsredovisning har genomgÄtt, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhÄller sig till svenska och internationella regler.
SMS-LĂ N UR ETT RĂTTSSĂKERHETSPERSPEKTIV
SammanfattningVÄrt huvudsakliga syfte med denna uppsats Àr att undersöka den nya företeelsen med sms-lÄn och ungas (18-25 Är) förhÄllande till detta. För att belysa de problem som sms-lÄn utgör gjordes analysen av uppsatsen utifrÄn rÀttssÀkerhet. RÀttssÀkerhetsbegreppet kÀnner nog alla till men vad som egentligen ryms inom begreppet redogörs frÄn ett antal, pÄ vÄra premisser utvalda, auktoriteters synvinklar. Vi undersöker sedan vilka gemensamma nÀmnare som finns dem emellan. Vi har tittat pÄ vad ett sms-lÄn Àr och med hjÀlp av frÀmst kronofogdemyndighetens statistik har vi undersökt antalet obetalda sms-lÄn som inkommit till myndigheten och ungdomars del i dessa fordringar.
KartlÀggning av tjÀnsteresor och persontransporter
vid LuleÄ tekniska universitet: med förslag till
förbÀttringar ur miljösynpunkt
Ett miljöledningssystem Àr pÄ vÀg att införas vid LuleÄ tekniska universitet. Under miljöutredningen vilket Àr det första steget vid införande av miljöledningssystem, upptÀcktes att statistik över personalens tjÀnsteresor saknades. Eftersom tjÀnsteresor ingÄr som ett miljömÄl i universitetets miljöledningssystem behövs statistiskt underlag till detta. Personalens fÀrdsÀtt till och frÄn arbetet Àr ocksÄ av betydelse för miljön. Examensarbetets syfte Àr att kartlÀgga LuleÄ tekniska universitets anstÀlldas tjÀnsteresor samt deras fÀrdsÀtt till och frÄn arbetet.
FörbÀttra leveranssÀkerhet mot kund : En utredning för att göra tillverkningsprocessen enklare, rakare och stabilare
Det Àr vanligt att Svenska företag har leveranssÀkerhetskrav pÄ sina underleverantörer. Det Àr normalt att företag fÄr problem att leverera varorna i tid till sina kunder ibland, vilket kan medföra stor ekonomisk förlust för företaget. Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete vid MÀlardalens Högskola som utförts pÄ uppdrag av International Aluminium Casting AB i Eskilstuna.Syftet med denna rapport Àr att se över IAC:s fabrik i Eskilstuna ute pÄ Vilsta, för att kartlÀgga deras tillverkningsprocess och identifiera problemomrÄden i tillverkningen som kan ha direkta effekter pÄ leveranssÀkerheten.För att uppnÄ syftet med arbetet utfördes först en litteraturstudie inom omrÄdet effektiv produktion, följt av en empirisk studie som utfördes i fabriken pÄ företaget. Detta ger arbetet en hög betryggande anknytning om hur verkligheten ser ut och ger innehÄllet en bekrÀftelse emot teorin inom omrÄdet. En noggrann nulÀgesbeskrivning utfördes för att fÄ en konkret bild över hur tillverkningsprocessen gick till och för att kunna se vart i processen det finns problem, vilket skulle kunna pÄverka företagets förmÄga att leverera sina varor i tid till kunden.
TillvÀxtreglering av cerealier : tillÄtet men inte accepterat av svensk kvarnindustri
Den förste juli 2011 beslutade Kemikalieinspektioen att godkÀnna anvÀndandet av det
tillvÀxtreglerande preparatet Moddus 250 EC frÄn Syngenta Crop Protecktion A/S i
samtliga strÄsÀdesgrödor. Detta var ett beslut som framkommit efter en dom i
regeringsrÀtten den 22 september 2010 (KemI, 2011). Samtidigt Àr inte den svenska
kvarnarindustrin beredd pÄ att ta emot spannmÄl som Àr tillvÀxtreglerad.
Jag blev intresserad hur detta skulle pÄverka svenska lantbrukare och hur de skulle
hantera denna lagÀndring som inte gÄr att utnyttja vid odling av spannmÄl till
humankonsumtion dÄ svenska kvarnindustrin inte tar emot spannmÄlen. För att
undersöka detta gjordes en litteraturstudie i Àmnet samt kompletterande intervjuer med
öppna frÄgor till fem företag/organisationer.
Litteraturstudien visade pÄ att frÄgan lÀnge varit aktuell och debatterats sedan 1987 dÄ
den första restriktionen om strÄförkortning kom. Denna gÀllde alla sÀdesslag utom rÄg
som var undantaget p.g.a.
Lag (1989 : 479) om ersÀttning för kostnader i Àrende och mÄl om skatt m m
Denna uppsats behandlar tillÀmpningen av lagen (1989:479) om ersÀttning förkostnader i Àrenden och mÄl om skatt, mm. Uppsatsens syfte Àr mot bakgrund avregelverket i ersÀttningslagen, förarbetsuttalandena samt tillÀmpningen analyseravilka kostnader som ersatts i Àrenden och mÄl om skatt. Vi har huvudsakligenkoncentrerat oss pÄ frÄgestÀllningen: Vilka kostnader ersÀtts i Àrenden och mÄl omskatt? Av Älder gÀller regeln i svensk rÀtt att en enskild sjÀlv svarar för sina kostnaderi förvaltningsÀrenden. Denna regel gÀller alltjÀmt i ordinÀra skattetvister infördomstol.
Hur sker övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd? En studie av pedagogers erfarenheter i förskolan och förskoleklass
Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers i förskolan och förskoleklass erfarenheter nÀr det gÀller övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd.Teori: Som teoretisk utgÄngspunkt har jag valt fenomenologisk hermeneutik. Hermeneutiken handlar om hur de erfarenheter som uppkommer i mötet med en annan person samlas in, utvÀrderas och tolkas och för att inte dra godtyckliga slutsatser mÄste dessa tolkningar undersöka för att fÄ belÀgg för dem. Metod: Studien bygger pÄ kvalitativ gruppintervju av pedagoger i tvÄ olika förskolor och motsvarande förskoleklasser om deras erfarenheter hur det fungerar med övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd. Formen pÄ intervjun Àr halvstrukturerad, vilket enligt Kvale (1997) innebÀr att den innehÄller ett antal teman med relevanta frÄgor.Resultat: Undersökningen visar att det förekommer samarbete och överlÀmningssamtal mellan förskola och förskoleklass i alla intervjugrupper. Det ser olika ut pÄ de olika förskolorna hur överlÀmningssamtalen fungerar.
Reaktiv effektkompensering : KartlÀggning och utvÀrdering av olika lösningar för att kompensera reaktivt effekt i vindkraftparker
I takt med en utbyggnad av vindkraften i Sverige ökar ocksÄ risken för minskad elkvalité. Vindkraften ger upphov till ett flertal störningar som riskerar minska elkvalitén pÄ det svenska kraftnÀtet. En av dessa störningar Àr sÄ kallad reaktiv effekt, reaktiv effekt kan beskrivas som skummet i ett ölglas, de upptar onödig plats och sÀnker nyttjandegraden. Detta Àr ett problem som bör beaktas vid en utbyggnad av vindkraften i Sverige. I detta arbete har begreppet reaktiv effekt samt dess uppkomst och pÄverkan pÄ nÀtet behandlats. Vidare har metoder för reaktiv effektkompensering utretts och anvÀnds för att ta fram modeller för reaktiv effektkompensering i vindkraftparker.
Energianalys av lackeringsbox. Utredning av ventilationssystem med ÄtgÀrdsförslag
On a request from the water sewage plant Gryaab in Gothenburg a power quality survey was performed. The voltages and currents have continuously been sampled in the incoming 10 kV substation HSP01 from April-August 2008. Power quality measurements were also performed in Gryaabs other 10 kV substation HSP04 fed from HSP01 and at the terminals of the induction motor IN_PU4040 of 1.3 MW which controls one of the four large inflow pumps to the plant. The reason for the latter measurement was due to registered negative transients each time the motor was connected to the grid. The cause of the transients could be explained by the coupling in the substation, the ageing of the motor which could result in damage of the bearings or resonance in the motor circuit which amplifies high frequency harmonics.
EnergianvÀndning för markkonstruktioner förlagda med ytvÀrme : En teknisk och ekonomisk utredning av fördelarna med att isolera under vÀrmerören
The need for snow-free surfaces at squares, bus stops, platforms, car parks and sports facilities increases and at the same time energy price rise and the environment is becoming a hotter issue. The construction of the ground heating systems often lack thermal insulation under the heating pipes, which means that the heat from the pipes not only warm up the soil surface but also heats the surrounding soil. The insulation also has more features, by insulating the risk of frost damage is minimized. The goal of this report is to demonstrate the large heat loss and energy costs in the absence of insulation under the heating system.The report begins with a scientific way to study and treating the soil heating system uses, and the theory involved. Furthermore it also deals with different routing principles of heat pipes depending on the facility.All calculations are made with so called finite element method (FEM), in COMSOL Multiphysics 3,5a, where models are created with different conditions.
Arbetsmiljö - Utredning av efterlevnad avordnings- och skyddsregler pÄbyggarbetsplatsen
En byggarbetsplats Àr en osÀker arbetsmiljö dÀr tillbud och olyckor avlöservarandra trots att arbetsmiljöarbetet styrs av lagstiftning för att förebygga en dÄligarbetsmiljö. Ordnings- och skyddsregler Àr ett viktigt medel i kampen till att nÄ enacceptabel nivÄ dÀr olyckor och tillbud inte förekommer ofta.Syftet med examensrapporten Àr att undersöka byggföretaget Peabsefterlevnadsgrad i stort gÀllande ordnings- och skyddsregler pÄ byggarbetsplatsenför att minska olycksfall och tillbud. Genom att bryta ner syftet till ett nÄbart mÄlskapades tre frÄgestÀllningar och de berör efterlevnaden av ordnings- ochskyddsregler, anvÀndandet av hjÀlpmedel och fysisk trÀnings samtförbÀttringsmöjligheter för att öka efterlevnaden av ordnings- och skyddsregler.Metoderna som har anvÀnts Àr litteraturstudie, fallstudie, enkÀtundersökning ochintervjuer. Den största delen i rapporten Àr enkÀtundersökningen och de andrametoderna kompletterar undersökningen.Rapporten visar att en dÄlig efterlevnadsgrad av ordnings- och skyddsregler tillstor del beror pÄ en bristfÀllig kommunikation mellan arbetsledning ochhantverkare men Àven att attityder samt chefs- och ledarskap pÄverkarefterlevnaden. BÄde hantverkare och arbetsledning har delgett att de inte alltidefterlever de regler som finns pÄ arbetsplatsen.
En utredning av arbetsgivarbegreppet vid tillÀmpningen av expertskattereglerna i 11 kap IL : UtifrÄn den grundlÀggande principen om fri rörlighet av kapital inom EU
För att locka till sig kvalificerad utlÀndsk arbetskraft inför allt fler lÀnder inom EU en mer förmÄnligare beskattning för denna typ av arbetstagare. Sverige införde en sÄdan beskattning Är 2001 vilket innebÀr att experter, forskare eller nyckelpersoner som kommer till Sverige för att arbeta under en period kortare Àn 5 Är endast beskattas pÄ 75 procent av sin lön och annan ersÀttning. För att kunna erhÄlla denna förmÄnligare beskattning ska arbetsgivaren vara ett svenskt bolag eller ett utlÀndskt bolag med fast driftstÀlle i Sverige och arbetsgivaren definieras som den som betalar ut ersÀttningen till arbetstagaren. Utformning har lett till att utbetalningar frÄn ett utlÀndskt bolag beskattas högre Àn en objektivt jÀmförbar utbetalning som kommer frÄn ett svenskt bolag. En sÄdan situation Àr ej tillÄten enligt de grundlÀggande principerna om fri rörlighet inom EU.
Metoder för identifiering av elever i behov av stöd i sin skolvardag
Syftet med denna studie Àr att belysa och kartlÀgga vilka metoder specialpedagog och pedagoger anvÀnder sig av pÄ en förskola och tre grundskolor i en kommun och pÄ tvÄ olika stadier nÀr de upptÀcker en elev som avviker kunskapsmÀssigt och/eller emotionellt/socialt, samt vad detta fÄr för pedagogiska konsekvenser i skolvardagen. I den halvstrukturerade intervjuformen sökte jag i huvudsak svar pÄ följande frÄgor. Vad Àr det hos eleven som pedagogerna inom förskolan och grundskolans tvÄ stadier samt specialpedagog betraktar som avvikande vad gÀller kunskapsmÀssig och/eller social, emotionell utveckling? Hur ser en kartlÀggning ut av en elev som man anser avvika och vem initierar denna kartlÀggning? Vad hÀnder konkret i förskol/skolsituationen med ledning av resultaten som framkommer vid kartlÀggningen/utredningen? Hur ser uppföljning och utvÀrdering av kartlÀggning/utredning ut för den enskilde eleven i behov av stöd? Vari bestÄr skillnader och likheter mellan pedagogkategorierna vilka ingick i undersökningen utifrÄn deras syn pÄ ovannÀmnda frÄgestÀllning. Resultatet i denna studie visar att det föreligger skillnader i sÀttet att se pÄ elever vilka anses avvika pÄ skolans tvÄ stadier gentemot förskolepedagogens syn pÄ desamma.