Sök:

Sökresultat:

1283 Uppsatser om Miljöutredning - Sida 66 av 86

UtvĂ€rdering av vĂ€rmepumpanlĂ€ggning pĂ„ Ödlan 2 : Utredning och felsökning av vĂ€rmepump för vĂ€rmeĂ„tervinning med fjĂ€rrvĂ€rme som spets

Detta examensarbete har utförts vid Riksbyggen i UmeÄ och Àr det avslutande arbetet som uppfyller kraven för en magisterexamen i energiteknik vid UmeÄ Universitet. Riksbyggen övertog 2010 Àgandet av flera fastigheter pÄ korpralsvÀgen i UmeÄ. En upprustning av fastigheterna hade vid övertagandet pÄbörjats av den tidigare Àgaren under 2009. Förutom att rusta upp och bygga till fler lÀgenheter i de befintliga huskropparna installerades ventilationsÄtervinning med vÀrmepump i nÄgra av husen. Sedan idrifttagning av den nya ventilationsÄtervinningen i husen har vÀrmepumparna levererat dÄligt med vÀrme, vilket medfört en högre fjÀrrvÀrmeanvÀndning och driftkostnad för husen Àn vad som ursprungligen var berÀknat.Enligt rÄdande prismodell för fjÀrrvÀrme frÄn UmeÄ Energi, ska en fjÀrrvÀrmekund som installerat vÀrmepump belÀggas med en korrektionsfaktor som kraftigt ökar den fasta kostnaden i fjÀrrvÀrmepriset. Detta trotts att vÀrmepumpen sÀnker toppeffektbehovet vilken Àven Àr dyr att producera för UmeÄ Energi.Riksbyggen vill frÀmst veta vad som Àr fel i de nuvarande vÀrmepumpanlÀggningarna och om UmeÄ Energi verkligen förlorar pÄ att toppeffektbehovet sÀnks för fastigheterna.Genom samtal med underentreprenörer, berÀkningar med befintliga data samt utförda mÀtningar av ventilationsflöde och temperatur har energiprofiler berÀknats för vÀrmepumparna och husen. Det visade sig att den tÀnkta styrningen av vÀrmepumparnas produktion medför Äterkopplingsproblem orsakade av fjÀrrvÀrmen.

Enklare redovisning : Granskning av Statens Offentliga Utredning 2008:67

Regeringen gav Är 2007 en grupp i uppdrag att leda förenklingen gÀllande enklare redovisning som en del av det stora förenklingsarbetet i Sverige. Förenklingsarbetet gÄr ut pÄ att sÀnka de administrativa lagreglerade kostnaderna för svenska företag med 25 procent till 2010. Under 2008 presenterades en av ÄtgÀrderna inom förenklingsarbetet; ?DelbetÀnkandet om Enklare redovisning ? SOU 2008:67?.NÄgra av de föreslagna förÀndringarna innebÀra att normgivande organ och i synnerhet BokföringsnÀmnden ges mer ansvar genom utökad normgivning. I och med att förslaget presenterar flera Àndringar som kan pÄverka företag, intressenter och revisorer, var det intressant att undersöka remissinstansernas svar och kommentarer till utredningen.

Utredning av momentavvikelser vid Scania, SödertÀlje: en tillÀmpning av Sex Sigma-metodologin DMAIC

Detta examensarbete Àr utfört pÄ Scanias Chassifabrik i SödertÀlje, dÀr slutmonteringen av lastbilar sker. Scania Àr vÀrldens fjÀrde största tillverkare av tunga lastbilar och omsÀttningen uppgick under 2003 till cirka 50 miljarder kronor. Syftet med arbetet var att anvÀnda och utvÀrdera Sex Sigma-metodologin DMAIC för att utreda problemet med momentavvikelser i skruvförband pÄ företaget. MÄlet var att finna orsaker till avvikelserna samt föreslÄ, och vid möjlighet Àven genomföra, förÀndringar i processen eller produkten för att eliminera de största kÀllorna till avvikelserna. För att nÄ syftet har arbetet utförts systematiskt efter de olika faserna i DMAIC.

FörvÀntningar och utfall av revisionen i nystartade mikroföretag

 Bakgrund: Sedan 1988 har alla svenska aktiebolag oavsett storlek varit tvungna att ha en kvalificerad revisor som granskar företagets rÀkenskaper. Idag Àr Sverige ett av tvÄ lÀnder i EU som fortfarande har kvar revisionsplikten för smÄ företag. Inom EU finns bestÀmmelser som medger medlemslÀnderna att undanta smÄ företag frÄn revisionsplikt. UtifrÄn undantagsbestÀmmelserna har en utredning gjorts i Sverige och ett lagförslag har lagts fram som innebÀr att 96,5 procent av alla företag i Sverige kan vÀlja om de vill bli reviderade eller inte. Revisionspliktens vara eller inte vara har diskuterats flitigt i Sverige och studier har gjorts avseende vilken relation företagen har med revisorn, vilken nyttan Àr med revisionen och vilka faktorer som spelar in vid frivillig revision.

Vidareutveckling av SAFOR : En utredning av ramverket SAFOR för operationell risk inom banker

Operationell risk inom banksektorn Àr ett omrÄde under utveckling. Utredningen har behandlat ett ramverk för hantering av operationell risk kallat A Systemic Approach Framework for Operational Risk (SAFOR). Syftet har varit att konkretisera detta ramverk och inom detta utvÀrdera en metod kallad Damage Evaluation and Effective Prevention (DEEP-metoden) i kombination med ett datoriserat beslutsverktyg benÀmnt DecideIT. SAFOR hanterar operationell risk som Àr nÀra kopplat till företagets processer, personer och system. Dess utformning grundar sig i general system theory, en holistisk verksamhetssyn som minskar risken för överlappning mellan olika riskhanteringsomrÄden.

Konsulters pÄverkansmöjlighet under införandet av ett affÀrsystem : En utredning av konsulters egenskap att pÄverka utifrÄn variablerna legitimitet, angelÀgenhet och makt

VÀl fungerande affÀrssystem utgör idag en viktig del i företag och organisationers verksamhet. TyvÀrr Àr systemen som regel komplexa varför risken för problem och misslyckanden Àr uppenbara. DÄ tillrÀcklig kunskap och erfarenhet frÄn implementeringsarbeten dessutom ofta saknas i organisationer kontrakteras inte sÀllan externa konsulter för att bidra med hjÀlp. Att försöka underlÀtta ett implementeringsarbete genom att involvera externa konsulter kan dock skapa svÄrigheter av olika slag t.ex beroende pÄ en komplex relationsbild mellan konsulten i frÄga och klientorganisationens ingÄende aktörer.Denna studie antar en kvalitativ forskningsinriktning dÀr datainsamlingen skett genom ett antal semistrukturerade intervjuer med externa konsulter vars arbete involverar implementering av affÀrssystem. Studiens syfte Àr att undersöka vilka möjligheter externa konsulter anser sig ha att pÄverka implementering beroende pÄ sin positionering i relation till klientorganisationen och dess olika ingÄende parter.Analysarbetet baseras pÄ Mitchell et al.Žs (1997) Stakeholder-teori, dÀr attributen makt/inflytande(P), legitimitet (L) och angelÀgenhet (U) anvÀnds för att positionera konsulterna.

Bankers förÀndring av kreditbedömningen : Konsekvenser vid revisionspliktens avskaffande

Bakgrund: Sedan 1988 har svenska aktiebolag haft en lagstadgad skyldighet att fÄ sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor, nÄgot som snart kommer att förÀndras. I en pÄgÄende utredning presenterades den 3 april 2008 ett förslag om att avskaffa revisionsplikten för 96 procent av de svenska aktiebolagen frÄn och med 1 juli 2010. Bakgrunden till detta Àr att fördelar för smÄ bolag inte anses uppvÀga nackdelar av revisionen.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva förÀndringen hos banker i kreditbedömningsprocessen vid ett avskaffande av revisionsplikten och hur dessa förÀndringar kommer pÄverka relationen mellan bank och bolag.Referensram och teori: För att analysera det empiriska materialet har intressentteorin, principal-agent teorin och teorin om asymmetrisk information anvÀnts varav samtliga Àr vÀletablerade och beprövade teorier. Teorin om tillit Àr en relativt ny teori som Àven denhar anvÀnts i syfte att förklara betydelsen av tillit i nÀringslivet. I referensramen ges information om revision och dess grundlÀggande principer samt en beskrivning av banker som kreditgivare och deras kreditgivningsprocess.Metod: För att uppnÄ syftet har en fallstudie utförts bestÄende av bÄde en kvalitativ samt en kvantitativ insamlingsmetod.

Revision i kontantbranscherna

Bakgrund och problem: År 2004 beslutade regeringen att tillkalla en sĂ€rskild utredning gĂ€llande möjligheten att kontrollera omsĂ€ttningen hos företag i kontantbranscherna. Utredningen föreslog införande av krav pĂ„ registrering av försĂ€ljningen i certifierade kassaregister samt krav pĂ„ att föra sĂ„ kallade personalliggare. IntĂ€kternas fullstĂ€ndighet Ă€r mot denna bakgrund ett omdiskuterat Ă€mne och diskussioner har förts kring det problem revisorer stĂ„r inför vid granskning av företagens intĂ€ktsredovisning. Syfte: Studien syftar till att ta reda pĂ„ vad som Ă€r god revisionssed för revisorer vid granskning av företag i kontantbranscherna, sĂ„som restauranger och butiker. Vi skall vidare undersöka hur revisorer hanterar situationer dĂ„ de inte med rimlig grad av sĂ€kerhet kan styrka att redovisningen Ă€r upprĂ€ttad enligt god redovisningssed.

VÄLMÅENDE EFTER KÖNSKORRIGERING : SjĂ€lvbild och sexuell hĂ€lsa hos svenska transsexuella

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vÀlmÄende hos svenska transsexuella patienter som har genomgÄtt könskorrigerande operation. Undersökningen har inkluderat psykiatriska, psykosociala och sexuella aspekter av hÀlsa. Vidare har Àven att passera i nytt kön undersökts. Passera i detta sammanhang handlar om att kÀnna sig accepterad av om omgivningen. Det datamaterial som uppsatsen Àr baserat pÄ kommer ifrÄn en större utredning vid Karolinska Institutet som startade Är 2005, utförd av psykiatriska utredare pÄ Karolinska universitetssjukhuset.

VÀrmeförluster i fjÀrrvÀrmerör : en teknisk och ekonomisk utredning av fördelar med en högre isoleringsserie

Denna rapport utreder fördelarna med en högre isoleringsserie av fjÀrrvÀrmerör. Dels ur ett ekonomiskt perspektiv men ocksÄ hur mycket energiförlusterna minskar med en tjockare isolering. Falu Energi och Vattens fjÀrrvÀrmenÀt ligger till grund för arbetet och rapporten Àr skriven i samarbete med FVB Sverige AB, FjÀrrvÀrmebyrÄn, pÄ uppdrag av Falu Energi och Vatten. Syftet med rapporten Àr att utreda hur mycket en tjockare isolering minskar energiförlusterna och om det lönar sig ekonomiskt. AlltsÄ att öka frÄn vad som anvÀnts i Falu Energi och Vattens fjÀrrvÀrmenÀt fram till idag, serie 2 som standard pÄ singelrör och serie 1 pÄ twinrör, till en högre serie. Rapporten ska ligga till grund för Falu Energi och Vatten i ett framtida beslut om att öka isoleringstjocklek för nya investeringar och reinvesteringar. Rapporten behandlar fjÀrrvÀrmesystemets funktion samt teorin kring de delar som ingÄr i ett fjÀrrvÀrmerör.

Uppföljning av rörelsemÀtning i gruvdammen i Aitik

Gruvdammen i Aitik utanför GÀllivare rÄkade den 8:e september Är 2000 ut för ett haveri. Detta ledde till att LÀnsstyrelsen efter en utredning föreslog en skÀrpt tillsyn över dammarna. En del av detta bestod i att SWECO installerade sju inklinometerrör för att övervaka rörelser i dammkroppen. I uppföljningen av dessa mÀtresultat kÀnde sig SWECO osÀkra pÄ vilka rörelser i dammkroppen som kunde antas vara normala och vid vilken storlek pÄ rörelserna en varningsnivÄ bör sÀttas. Som ett bidrag till uppföljningen av resultaten frÄn inklinometermÀtningarna har föreliggande examensarbete genomförts.

DAMP-diagnosens vara eller inte vara? : En intervjustudie om pedagogers uppfattning och instÀllning till diagnosen DAMP

Uppsatsen belyser diagnosen DAMP ur ett pedagogperspektiv. Diagnosen har debatterats i medierna och det har framkommit företrÀdare för tvÄ olika stÄndpunkter. En av dem Àr docenten i sociologi, Eva KÀrfve och den andra Àr professorn i neuropsykiatri samt en av grundarna till diagnosen DAMP, Christopher Gillberg. KÀrfve ville granska dennes forskning dÄ hon ifrÄgasÀtter dess trovÀrdighet. Debatten gjorde att vi blev intresserade av DAMP-diagnosen och ville undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om DAMP och dess diagnostisering, samt vad de vet om utredningen som leder till en diagnos och hur de uppfattar den pÄgÄende debatten i media.För att belysa dessa frÄgestÀllningar har vi studerat litteratur som behandlar problematiken kring diagnosen DAMP, samt genomfört en empirisk undersökning.

Hur finner vi elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik i Ärskurs 1-3?

En betydelsefull faktor för att kunna förebygga eller minska elevers svÄrigheter i matematik Àr att de upptÀcks tidigt. Det Àr viktigt att ha kunskap om vilka signaler som ska betraktas som avvikande och krÀver en sÀrskild utredning (Butterworth, 2011; Malmer, 2006).Syftet med denna rapport Àr att undersöka och analysera lÀrares,speciallÀrares och specialpedagogers strategier att identifiera SUM-elever, Ärskurs 1-3 via deras beskrivningar. Studien har en kvalitativ ansats med vissa kvantitativa delar. Metoderna har varit dels semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och speciallÀrare och dels enkÀter med mÄnga öppna frÄgor till lÀrarna.Undersökningen visar bland annat att pedagogerna ofta anvÀnder sig av olika kartlÀggningsmaterial för att upptÀcka SUM-elever. De upptÀcker Àven SUM-eleverna i det dagliga arbetet och i olika former av dialoger med andra pedagoger, elever och vÄrdnadshavare.

Matematikutvecklare : Varför? Vad? Hur?

I nÀstan alla Sveriges kommuner finns numera en lokal matematikutvecklare som har i uppdrag att frÀmja undervisningen i matematik, bistÄ kollegor med aktuell forskning med mera. De arbetar som samordnare till kommunernas matematiklÀrare och ingÄr sjÀlva i bÄde regionala och nationella nÀtverk spridda över landet. Att varje kommun bör ha en lokal matematikutvecklare kommer frÄn Matematikdelegationens betÀnkande, till-sammans med andra ?ÄtgÀrder för att förÀndra attityder till och öka intresset för mate-matikÀmnet samt utveckla matematikundervisningen?(SOU 2004:97, Bilaga 1).Syftet med arbetet har varit att undersöka matematikutvecklarna i VÀxjö region genom att besvara tre frÄgor: Varför behöver Sveriges kommuner matematikutvecklare? (Vilken Àr bakgrunden till de negativa trenden inom Àmnet som föranledde regeringens uppdrag till Utbildningsdepartementet om en utredning?) Vad Àr matematikutvecklarnas förut-sÀttningar (allmÀnna faktorer som pÄverkar utvecklandet) för att lyckas med sitt uppdrag i VÀxjö region? Samt Hur arbetar, tÀnker och ser matematikutvecklarna i VÀxjö region pÄ sitt uppdrag?I litteraturstudien lyfts forskning fram kring svensk skolutveckling, lÀroplanshistorik och pedagogiska influenser pÄ matematik, som kan ha pÄverkat utvecklingen av skolÀmnet. Det görs ocksÄ en redogörelse över Matematikdelegationens uppdrag, handlingsplan och samarbetspartners samt den direkta orsaken till deras arbete, d.v.s.

Reparativ rÀttvisa inom medling vid brott: kan förlÄtelse uppnÄ en lÀkande effekt?

Huvudsyftet med detta arbete var att utreda innebörden av reparativ rÀttvisa och förlÄtelse inom medling vid brott. Arbetet skulle Àven utreda hur medling vid brott kan underlÀtta bearbetningen av den kriminella handlingen för de berörda parterna. Vidare skulle arbetet förklara vilka psykiska och fysiska följder som kan uppstÄ pÄ grund av en kriminell handling som har drabbat den brottsutsatte. Uppsatsen bygger frÀmst pÄ en rÀttsvetenskaplig utredning vilken grundas pÄ litteratur gÀllande medling vid brott, reparativ rÀttvisa och förlÄtelse. Arbetet behandlar frÀmst hur reparativ rÀttvisa pÄverkar de berörda parterna samt förlÄtelsens innebörd vid medling vid brott.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->