Sökresultat:
1787 Uppsatser om Miljöstyrning - Sida 12 av 120
Stödhjul för CSR : Ett ramverk för styrning av CSR
Syfte: Syftet med denna studie Àr att analysera hur framgÄngsrika CSR-anvÀndande företag verksamma i Sverige har utformat CSR-arbetet. UtifrÄn denna information ska ett ramverk skapas innehÄllande styrverktyg och styrtekniker för att underlÀtta företags arbete med att styra CSR-insatser.Metod: Studien bygger pÄ fem intervjustudier som Àr genomförda pÄ fem framgÄngsrika företag verksamma i Sverige. Den teoretiska referensramen Àr framtagen genom akademiska tidsskrifter och böcker. Den empiriska datan Àr insamlad genom semi-strukturerade intervjuer genomförda pÄ plats och genom telefon.Slutsats och rekommendationer: Resultatet av denna studie visar att den frÀmsta anledningen för de undersökta företagen att arbeta med Corporate Social Responsibility bygger pÄ ekonomiska fördelar. Intressentstyrning Àr den frÀmsta faktorn för att lyckas med arbetet med Corporate Social Responsibility.
?tta l?rares uppfattningar av att arbeta med ?verg?ngar mellan aktiviteter f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola.
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar
mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola.
F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna
vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar
uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola?
Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter
i anpassad grundskola?
Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p?
l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att
utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut.
Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds
som metodologi och metod.
Hur sker den interna styrningen pÄ vÄrdcentraler i Kronobergs LÀn?
Inledning: Uppsatsen handlar om intern styrning inom hÀlso- och sjukvÄrden, nÀrmare bestÀmt av vÄrdcentraler med olika huvudmannaskap. Det Àr viktigt att undersöka hur styrningen och organisering Àr uppbyggd eftersom resurserna som finns tillgÀngliga bör anvÀndas pÄ bÀsta sÀtt för att kunna ge en effektiv och kvalitativ vÄrd för alla patienter. Detta dÄ kostnadsökningar sker vilket leder till att effektiviseringar krÀvs.FrÄgestÀllning: 1. Hur anvÀnds finansiell och icke-finansiell information för intern styrning av offentligt och privat Àgda vÄrdcentraler i Landsting Kronoberg?2.
Budgetlös styrning - Kejsarens nya klÀder?
Syftet Àr att kartlÀgga ekonomistyrningen i stora svenska företag, som i olika utstrÀckning sÀger sig ha slutat att anvÀnda budget som styrverktyg, och speciellt analysera hur de ersatt budgetens traditionella roller och syften. Detta har gjorts genom fallstudier av Ahlsell, Alfa Laval, Atlas Copco, Bergman & Beving, Ericsson, Handelsbanken, Trelleborg och Vattenfall. Metoden har utgÄtt frÄn en deduktiv ansats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Budgetens traditionella syften visar sig variera i betydelse och i den roll de ges mellan de olika företagen. Vissa framstÄr som enklare att ersÀtta i en del företag, medan de i andra fyller ett större behov och dÀrför kan tÀnkas utgöra ett hinder för en styrning helt utan budget.
Kan och f?r alla barn vara med i leken? En narrativ ?versiktsstudie om makt i barns kamratkulturer.
Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot
bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan
st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med
studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur
f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn
konstruerar makt i sina kamratkulturer.
Utformandet av "fritidspeng": en fallstudie av TĂ€by kommun
I framtiden Àr det medborgarna och inte de politiska församlingarna och deras förvaltningsorgan, som ska ha det största inflytandet. Vid en övergÄng frÄn central styrning till ett ökat inflytande för medborgarna krÀvs ett upprÀtthÄllande av balans i styrningen, vilket Àr nÄgot som Àr centralt i den hÀr studien. (Muhlenbock, 1999) Det finns i kommunerna ett stort behov av att fÄ utvecklas efter egna lokala förutsÀttningar. Samtidigt som detta förnyelsearbete krÀver tydlighet och stark ledning innebÀr det Àven en decentralisering av ansvar till den enskilda medborgaren. Undersökningen av en kultur- och fritidspeng skulle innebÀra en decentralisering av ansvaret till den enskilda familjen.
Att etablera styrning av en tjÀnsteorienterad IT-arkitektur inom offentlig hÀlso- och sjukvÄrd : Framtidens eHÀlsa i Stockholms LÀns Landsting
Inom Svensk hÀlso- och sjukvÄrd sker en stor förÀndring i IT-infrastruktur. En nationell tjÀnsteplattform som ska möjligt delning av information mellan vÄrdgivare i olika regioner har implementerats. Flera landsting och regioner har implementerat liknande arkitekturer lokalt för att uppnÄ samma effekt Àven internt, men ocksÄ för att underlÀtta uppkoppling till den nationella lösningen.Genom en kvalitativ fallstudie undersöker denna uppsats implementationen av en regional tjÀnsteplattform i Stockholms LÀns Landsting med fokus pÄ styrning. I en teoretisk undersökning behandlas teorier gÀllande IT inom offentlig hÀlso- och sjukvÄrd, IT-governance, SOA och SOA-governance.Syftet med studien Àr att analysera och utvÀrdera teorier gÀllande SOA-governance i relation till styrning av en regional tjÀnsteplattform inom offentlig hÀlso- och sjukvÄrd och pÄ sÄ sÀtt bidra till utveckling av aktuella teorier genom en diskussion gÀllande dess anvÀndbarhet inom en specifik sektor. Jag syftar ocksÄ att bidra till utveckling av den studerade verksamheten genom att identifiera/prognostisera möjligheter och problem med aktuella styrningsstrukturer.Resultaten indikerar att utmaningar för att etablera SOA-governance inom offentlig hÀlso-och sjukvÄrd frÀmst hÀrstammar ur organisationens natur.
Var har vi lagt den ? Makten?: Barns röster om lek i förskolan tolkade ur ett maktperspektiv
Syftet med denna studie var att belysa barns upplevelser och tankar om lek pÄ förskolan och tolka hur dessa kan förstÄs utifrÄn teorier om makt och styrning. UtifrÄn mitt syfte formulerade jag tre frÄgestÀllningar: Vad lÀgger barn i begreppet lek? Vilket inflytande upplever sig barnen ha över sin lek? Hur ser barn pÄ pedagogers deltagande i leken? För att uppnÄ syftet och svara pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer med totalt tolv 4-5- Äriga barn pÄ en förskola med Reggio Emilia- inspirerad pedagogik. Jag analyserade och tolkade barnens utsagor utifrÄn en fenomenologisk-hermeneutisk ansats, för att sedan teoretiskt belysa dessa tolkningar utifrÄn Foucaults maktperspektiv. Resultatet visade att barns lek framför allt styrs och regleras genom inrutning av tid och rum och genom reglering av vad och hur barnen leker.
Sky Oculus- Autonomt spaningsflygplan.
Obemannade flygplan har de senaste °aren varit en všaxande bransch som hela tiden utvecklasoch nya anvšandningsomr°aden tillkommer i och med att tekniken g°ar fram°at och priset ned. Ettintressant anvšandningsomr°ade šar šovervakning och spanningsuppdrag. Detta šar en konceptstudiesom syftar till att presentera ett lšonsamt och miljšovšanligt alternativ till de helikoptrar som densvenska polisen anvšander men šaven fšor andra civila tillšampningar som šar av intresse fšor elbolagoch andra industrier. Resultatet šar ett autonomt všatgasdrivet flygplan som kommunicerar viamobilnšaten och som kan styras med endast en laptop och en antenn. Flygplanet har en spšannviddp°a 10 m, en marschfart p°a 175 km/h och en ršackvidd p°a 473 km.
Styrning och kontroll med ett styrkort.
Syftet med detta arbete har varit att analysera effekterna av ett styrkort och dess samverkande system och hur styrkortet pÄverkar organisationen. Slutsatsen Àr att styrkortet inom fallföretaget Skandia Marknadsstöd Spar AB skapar engagemang och delaktighet i företagets samtliga processer genom sin fokusering pÄ rÀtt saker och aktivitetsbaserade styrning. Det Àr företagets huvudstyrsystem som ger en helhetsbild av verksamheten. Genom kopplingen till budget, mÄlstyrning och utvÀrdering, organisatoriskt lÀrande samt belöningssystem förbinds enhetens övriga aktiviteter till modellen. Belöningssystemet ger individen incitament och skapar trygghet i en kontext dÀr kontinuerliga förÀndringar efterfrÄgas och höga krav stÀlls pÄ kunskapsutveckling.
TvÀrvetenskap pÄ EHL - Ett mÄste för fortsatt innovation.
VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka och skapa en större förstÄelse för hur tvÀrvetenskaplig forskning tillÀmpas pÄ Ekonomihögskolan i Lund för att skapa innovation. VÄrt mÄl Àr att tillÀmpa befintlig teori pÄ insamlad empiri för att tillsammans med vÄr uppfattning fÄ insikt i hur en kunskapsintensiv organisation i universitetsmiljö följer de teoretiska referenser som finns till en sÄdan organisation. Genom en deskriptiv ansats undersöker vi empirin genom ett induktivt förfaringssÀtt. Vi anvÀnder en kvalitativ metod som bygger pÄ intervjuer med personer i ledningspositioner pÄ Ekonomihögskolan i Lund. I fallstudien anvÀnds teorier kopplade till kunskapsintensiva företag och styrning av dessa.
Internrevision i svenska myndigheter : En studie utifrÄn de tre ansvarslinjerna
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera svenska myndigheters internrevision för att kunna dra slutsatser om i vilken ansvarslinje de befinner sig i dagslÀget samt att föra en diskussion kring internrevisionens oberoende. I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts. Med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer pÄ sex olika myndigheter med krav pÄ internrevision har empiri insamlats som tillsammans med teoretisk referensram ligger till grund för analys och slutsatser. Studien visar att svenska myndigheters internrevision befinner sig i den tredje ansvarslinjen. Vissa variationer inom den tredje ansvarslinjen kan urskiljas pÄ grund av dels otydliga riktlinjer för internrevisorerna för att kunna bibehÄlla ett oberoende i samband med rÄd och stöd och dels pÄ grund av bristfÀlliga kunskaper i den andra ansvarslinjen avseende hur ansvaret ska fördelas. .
Förordningen om Intern Styrning och Kontroll i statlifa myndigheter FISK
Bakgrund och problem: Redovisningsskandaler de senaste Ären har bidragit till minskat förtroende inte bara för nÀringslivet utan Àven för statliga organisationer. För att stÀrka förtroendet för statliga myndigheter har en ny förordning avseende intern styrning och kontroll, FISK, trÀtt i kraft 1 januari 2008. I och med FISK skall myndigheterna kunna försÀkra att den interna styrningen och kontroll bedrivs pÄ ett betryggande sÀtt. Syfte: Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att analysera myndigheternas arbete med intern styrning och kontroll, med avseende pÄ rapportering. Vidare avses Àven att identifiera och analysera förÀndringar och effekter som pÄverkat myndigheternas arbete med intern styrning och kontroll i och med införandet av FISK.
Budgetstyrning i praktiken: En fallstudie av LuleÄ tekniska universitet
Vi har studerat hur budget anvÀnds för planering och styrning vid en offentlig verksamhet, LuleÄ tekniska universitet. Syftet var att studera hur synen pÄ budgeten varierar mellan strategisk-taktisk respektive operativ nivÄ. Genom en fallstudie har intervjuer genomförts med totalt sex personer pÄ olika nivÄer i organisationen för att uppfylla studiens syfte. Resultatet visar att upplevda skillnader pÄ budgetens vÀrde varierar mer med typ av verksamhet Àn mellan olika nivÄer i organisationen. Samtliga Àr eniga om att budgeten har ett stort vÀrde för planering av verksamheten och Àven att den Àr viktig för den löpande dialogen och uppföljningen mot budget.
Aktieportfölj eller aktiefond? : Vad vÀljer en "lat" investerare?
IT ses idag som ett strategiskt verktyg med krav pÄ uppnÄdd lönsamhet i alla IT-relaterade investeringar och projekt. Lönsamhet och kostnadseffektivitet Àr tillsammans med nya lagar och förordningar för bolagsstyrning viktiga faktorer som fordrar bÀttre IT-styrning. Att bedöma och vÀrdera affÀrsnytta och nyttoeffekter av IT innebÀr att se vad IT?s egentliga vÀrde Àr för verksamheten och dess affÀrsprocesser. Genom att anvÀnda nÄgon av de nyare metoderna för nyttobedömning som ocksÄ har fokus pÄ ovÀntade och dolda kostnader men framför allt inkluderar skattning av snabba/lÄngsamma nyttor och direkta/indirekta nyttor, sÄ uppnÄr man bÀttre kontroll över verksamheten och att man fokuserar pÄ rÀtt saker och gör dem pÄ rÀtt sÀtt.