Sök:

Sökresultat:

2394 Uppsatser om Miljöstrategi - Sida 23 av 160

Strategisk planering i ett litet tjÀnsteföretag - en fallstudie av IGS

Problemformulering: Hur ser IGS strategiska process ut och vilken strategisk position har de idag?Hur pÄverkas företaget av en förÀnderlig omvÀrld?Syfte: Utredningens syfte Àr att studera och analysera IGS strategiska process samt undersöka hur applicerbara de tre strategiska synsÀtten Àr pÄ fallföretaget ifrÄga. Vi har Àven för avsikt att se hur stor effekt den förÀnderliga omvÀrlden har pÄ företaget. Med detta som utgÄngspunkt Àmnar vi komma fram till förslag pÄ en modell som visar IGS strategiska position.Metod: Vi anvÀnder oss utav en kvalitativ fallstudie. Det metodiska angreppssÀtt vi valt Àr den abduktiva ansatsen.

Medarbetarens delaktighet : en studie av Akademiska sjukhuset och Ung ledning

De senaste decennierna har det skett en ökning av antalet betydelsefulla och ibland Àven omfattande förÀndringar i företag och organisationer. Hos mÄnga företag fÄr emellertid inte förÀndringsprocessen det fulla utslag i organisationen som ledningen tÀnkt sig. StrategiförÀndring Àr en process som ofta innehÄller stora element av förÀndringsledning dÀr det krÀvs en anstrÀngning för att lyckas med en strategiimplementering i verksamheten. Företaget Niscayah genomför i dagslÀget en genomgripande förÀndring av sin strategi dÀr de har gÄtt frÄn att vara ett produktorienterat företag till att börja fokusera sig mer pÄ försÀljning av tjÀnster och service. Syftet med uppsatsen var att undersöka pÄ tre nivÄer hur Niscayah genomför sin strategiimplementerig, som innebÀr en ökad fokusering pÄ försÀljning av tjÀnster och service, samt att utvÀrdera genomförandet.

QR-koden : ett nytt marknadsföringsverktyg med potential

Titel: QR-koden ? ett nytt marknadsföringsverktyg med potential Författare: Eric Karlsson och Oskar Kristiansson Handledare: Klaus Solberg SÞilen NivÄ: Kandidatuppsats, Marknadsföring (15 hp), VT 2012 Nyckelord: QR-koder, marknadsföringsverktyg, interaktion, incitament, strategi, Quick Response Codes, marknadsföring, print media, smartphones, annonsering, ROIProblemformulering: Hur bör företag anvÀnda sig av QR-koder i sina marknadsföringsaktiviteter?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att, med utgÄngspunkt i den teoretiska referensramen och en kvalitativ studie av fem svenska företag, kartlÀgga hur QR-koder bör anvÀndas i marknadsföringsaktiviteter. Vidare vill vi identifiera fördelar och nackdelar med QR-koder för att se vilka implikationer ett lyckat respektive misslyckat anvÀndande har för företagen.Teoretisk referensram: HÀr presenterar vi olika teorier för att förstÄ begreppen som ligger bakom samt hjÀlper till att definiera fenomenet QR-koder och anvÀndningen av dem i marknadsföring. Teorierna Àr Àven behjÀlpliga vid vÄr analys av den empiriska datan.Metodik: Vi har valt en deduktiv ansats till vÄr uppsats som innebÀr att vi tittat pÄ tidigare nedskrivna teorier och information för att kunna ta stÀllning till hur vi ska stÀlla frÄgorna till de företag som vi vill intervjua i vÄr kvalitativa undersökning.Empirisk studie: I empirin presenteras svaren pÄ de djupintervjuer som utförts med vÄra fem fallföretag.Slutsats: VÄr slutsats Àr att QR-koder bör anvÀndas pÄ tydligt, informativt och lockande sÀtt utefter en tydlig strategi, och att de gÄ kan gynna ett företag ur ett marknadsföringssyfte genom att de vid ett kvalitativt anvÀndande kan nÄ och engagera fler konsumenter och dÀrigenom öka sin omsÀttning och varumÀrkeskÀnnedom. AnvÀnds QR-koder dÀremot pÄ fel sÀtt kan varumÀrket ta skada istÀllet för att gynnas..

Akdemisk stress : Universitetsstudenter frÄn samhÀlls-och beteendevetarprogrammet och psykologprogrammet.

Syftet med denna studie var att jÀmföra samhÀlls-och beteendevetarprogrammet (n=70) och psykologprogrammet (n=70) i akademisk stress och strategier för att hantera stress. Deltagarna bestod utav universitetsstudenter och mÀtinstrumentet för studien var en enkÀtundersökning med skalorna ?Akademisk stress?, ?kognitiv coping-strategi?, ?Social support?, ?Sociala kontakter? och ?positiva-och negativa coping-strategier?. Det visade sig att det inte fanns nÄgon skillnad mellan studenter frÄn samhÀlls-och beteendevetarprogrammet och studenter frÄn psykologprogrammet i hur akademisk stressade det var. Det fanns inget signifikant samband mellan programmens sociala stöd, sociala kontakter, kognitiva coping-strategier eller sÀttet att hantera positiva och negativa coping-strategi pÄ.

Att inte tappa ansiktet : Om ansiktsbevarande konstruktioner av fakta

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur fakta konstrueras i situationer dÀr det finns en stor risk att tappa ansiktet. Det sociala fenomenet ansikte studeras med hjÀlp av Erving Goffmans teori om ansiktsarbete och hans dramaturgiska perspektiv. Goffmans teori kombineras med Jonathan Potters diskursanalytiska teori om hur fakta konstrueras. Ett socialkonstruktivistiskt perspektiv tillÀmpas i studien. Den metod som anvÀnds Àr Potters diskursanalytiska metod för analys av faktakonstruktion.

Linje 1065 mot avregleringen : En analys av förutsÀttningarna för kommersiell kollektivtrafik i VÀsternorrland

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslÀrare jobbar förebyggande för att undvika skador i sitt yrke. Vidare var syftet att studera om det förebyggande arbetet skiljer sig mellan manliga och kvinnliga idrottslÀrare.Metoden som vi har anvÀnt oss av under denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat ett antal manliga och kvinnliga idrottslÀrare som arbetar pÄ skolor i Uppland respektive VÀstmanland. Svaren frÄn intervjuerna ligger till grund för resultatdelen. Till grund för den teoretiska utgÄngspunkten har vi utgÄtt frÄn ett kvinnligt respektive manligt perspektiv.Resultaten frÄn vÄr studie visar pÄ hur idrottslÀrare som vi intervjuat i hög grad tÀnker kring sin arbetssituation och de har alla nÄgon form av strategi för att undvika belastningsskador i yrket.

Att bygga upp ett varumÀrke och en varumÀrkesidentitet i smÄ företag

Att bygga upp ett varumÀrke och en varumÀrkesidentitet Àr mycket viktig i den hÄrda konkurrens som idag finns i alla branscher. För att kunna bygga upp ett starkt varumÀrke mÄste företagen följa en strategi som gör det möjligt för kunderna att identifiera sig med varumÀrket. SmÄ företag bortser ofta frÄn att Àven de mÄste tÀnka i ett lÄngsiktigt perspektiv nÀr det gÀller deras varumÀrken och varumÀrkesidentitet. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur smÄ företag arbetar med att bygga upp sitt varumÀrke och sin varumÀrkesidentitet. Vi Àr övertygade att Àven smÄ företag mÄste tÀnka lÄngsiktigt och strategiskt kring sina varumÀrken för att kunna överleva pÄ dagens marknad.

Styrning vid postimplementering av affÀrssystem - en studie om ledningens roll

Den hÀr uppsatsen redogör för en studie om ledningens roll vid postimplementering avaffÀrssystem. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som bidrar huruvidapostimplementeringen kommer bli ett prioriterat omrÄde i verksamheten. Studien syftadeocksÄ till att ta fram riktlinjer som kan vara behjÀlpliga för ledningen vid genomförandet avpostimplementeringen. Studien bestÄr av en teoretisk referensram, som Àr uppdelad i tre olikadimensioner: ledning, organisation, system. Vi har i studien gjort en förstudie och enhuvudstudie.

Strategier i FörvĂ€rv : Är det dĂ€r skon klĂ€mmer?

Bakgrund: Med bakgrunden av företags behov att utvidga sin verksamhetssfÀr, har företagsförvÀrv blivit alltmer frekventa och mer omfattande. Speciellt i branscher med snabb utveckling sÄsom IT-branschen, Àr detta av aktualitet. Med förvÀrvsvÄgors uppkomst, har Àven ett stort antal av dessa förvÀrv resulterat i misslyckande snarare Àn expansion. Förklaringen till detta Àr mÄngfaldig och kopplas till omrÄden kring före, under och efter förvÀrvet. Det som förvÀntas av ett förvÀrv, Àr synergieffekter, det vill sÀga förmÄgor av förvÀrvsobjektet som bidrar positivt till moderbolagets verksamhet.

Branschtidskrifter som contrarian indikator. : En myt eller en strategi som skapar överavkastning?

Bakgrund: Inom investering förekommer ett flertal tumregler och myter. En myt som cirkulerat bland investerare Àr att framsidor i branschtidskrifter, benÀmnt Cover Stories, skulle utgöra en indikator för en contrarian strategi. VÄren 2007 presenterade den första studie dÀr det undersöktes om Cover Stories hade utgjort indikatorer för enskilda företag i USA. Vi kommer att undersöka om Cover Stories i AffÀrsvÀrlden och Veckans AffÀrer utgjort en indikator pÄ den svenska marknaden under tidsperioden 1987 till 2006. Utfallen av vÄra resultat kan eventuellt bidra till att investerare inte fattar beslut utifrÄn en felaktig myt om samband inte kan pÄvisas.

Privatiseringens pÄverkan pÄ verksamhetsstyrningen inom apoteken i Stockholm

Syfte: Syftet med denna studie Àr att bidra med förstÄelse för hur privatiseringen av Apoteket har förÀndrat verksamheten.Metod: Detta Àr en kvalitativ studie, dÀr primÀrdatan har bestÄtt av intervjuer med Ätta apotekschefer i Stockholm. Dessa intervjuer har kompletterats med sekundÀrdata frÄn Apoteket AB:s Ärsrapporter, samt artiklar.Teori: Studien grundar sig pÄ teorier om privatisering av det offentliga, verksamhetsstyrning, strategi och ledning samt en tidigare studie.Slutsats: Apoteken har förÀndrats till mÄlstyrande verksamheter dÀr man motiverar de anstÀllda pÄ olika sÀtt för att kunna uppnÄ resultatmÄlen. Det har resulterat i att butikschefer tvingats arbeta operativt för att uppnÄ mÄlen dÄ antalet anstÀllda per butik har minskats, vilket har lett till en platt organisationsstruktur. Antalet kunder per apotek har minskat dÄ antalet apoteksbutiker har ökat, vilket har gjort att kunden har fÄtt en mycket viktigare betydelse. Apoteken har vidgat sina vyer och fokuserar utöver lÀkemedelsförsÀljning pÄ skönhets- och idrottsartiklar, detta har resulterat i mindre lagerutrymme för receptbelagda lÀkemedel..

Socialpsykiatriska boendemilj?er som fr?mja aktivitet och delaktighet

Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.

Finansfunktionen - FrÄn kameralt till strategiskt och affÀrsutvecklande fokus

Hur chefer kan styra sina företag pÄ ett strategiskt vis med hjÀlp av prestationsmÀtningssystem och hur finansfunktionen kan hjÀlpa till att implementera företags strategi..

Att arbeta med hypertonipatienter. N?r livsstilen kr?ver f?r?ndringar

SAMMANFATTNING BAKGRUND Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.

Likes, tweets och kommentarer: Om tre morgonradioprograms nÀrvaro i sociala medier

Detta examensarbete handlar om hur nÀrvaron pÄ sociala medier ser ut för svenska morgonprogram pÄ radio. Hur mycket interagerar de med sina lyssnare? Studien Àr till för att delvis ge radiokanalerna en medvetenhet om hur de arbetar, men ocksÄ att lÀra att det inte bara Àr att skriva nÄgra inlÀgg ibland utan att det krÀvs en strategi för att vinna hem sina lyssnare. Undersökningen görs genom insamling av data frÄn sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram som dÀrefter jÀmförs i diagram. Med en utgÄngspunkt i Shannon och Weavers kommunikationsmodell som idag har utvecklats till en tvÄvÀgskommunikation tittar författarna nÀrmre pÄ hur morgonprogrammen interagerar med sin publik.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->