Syftet med arbetet Àr att genom litteraturstudier och intervjuer söka svar pÄ frÄgor rörande högstadielÀrares syn pÄ undervisningen inom kunskapsomrÄdet sex och samlevnad. DÀrtill beskrivs skolornas organisation av denna undervisning, vad som ingÄr i kunskapsomrÄdet samt hur man lÀgger upp och genomför en vÀrdefull undervisning. De för arbetet centrala frÄgestÀllningarna Àr; - Vilka mÄl finns för sex- och samlevnadsundervisningen? - Uppfylls mÄlen för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan? - Vad bör sex- och samlevnadsundervisningen innehÄlla för att den skall kÀnnas vÀrdefull? - Vilka undervisningsformer lÀmpar sig för kunskapsomrÄdet sÄ att det skall kÀnnas vÀrdefullt? Studien inleds med en litteraturgenomgÄng. I denna ges en historisk Äterblick pÄ sex- och samlevnadsundervisningens utveckling, en redogörelse för vad styrdokumenten anger för kunskapsomrÄdet, en sammanfattning av Skolverkets granskning av sex- samlevnadsundervisningen, samt kunskapsomrÄdets innehÄll och metod.

VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera controllerfunktionen pÄ divisionsnivÄ eller motsvarande och vi fokuserar vÄr undersökning pÄ controllerns plats i organisationen, roll samt arbetsuppgifter. Vi har gjort en metodkombination av bÄde kvantitativ och kvalitativ karaktÀr betrÀffande telefonintervjuundersökningen och djupintervjuerna. VÄr metod Àr deskriptiv och vÄr analysmetod Àr analytisk induktion. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr en av oss genomförd genomgÄng av litteratur och tidigare forskning angÄende controllers. VÄrt empiriska material Àr insamlat, dels med hjÀlp av 27 telefonintervjuer, dels med hjÀlp av tre djupintervjuer.

Sarbanes-Oxley Act, SOX, har inneburit stora förÀndringar för de företag somÀr noterade pÄ en amerikansk börs. Med höga krav pÄ en struktur för internakontroller av processer inom företaget har detta inneburit mycket arbete förföretagen och revisorer. Framförallt under införandet men Àven efterÄt i detdagliga arbetet.I denna uppsats redogör vi för hur svenska företag ser pÄ Sarbanes-Oxley Actoch vad de anser om hur vÀl regelverket uppfyller sina mÄl att förhindra feloch fusk i redovisningen samt den finansiella rapporteringen. För att kommafram till vÄra slutsatser har vi intervjuat sex olika personer som pÄ nÄgot sÀttkommer eller har kommit i kontakt med SOX. Det Àr svar frÄn personer pÄABB, AstraZeneca, Autoliv, Ericsson samt Ernst & Young som varit grundeni vÄrt arbete.Det visade sig att de alla ansÄg att SOX höjt kvaliteten i deras redovisning ochhjÀlpt dem att hitta felaktigheter i ett tidigare skede.

Risken för en organisation med betydande humankapital Àr att redovisningen blir missvisande, dÄ stora skillnader uppstÄr mellan verkligt vÀrde och bokfört vÀrde. I en elitidrottsförenings humankapital framstÄr spelarna som en betydande immateriell tillgÄng. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur svenska elitidrottsföreningar vÀrderar och redovisar sitt humankapital samt att identifiera motiven till varför dessa vÀljer att redovisa respektive inte redovisa sitt humankapital. För att uppfylla vÄrt syfte genomfördes en fallstudie i tre stycken svenska fotbollsföreningar och tre stycken svenska ishockeyföreningar. VÄr studie visar att de undersökta fotbollsföreningarna vÀrderar och redovisar sitt humankapital efter Svenska Fotbollförbundets rekommendationer.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

The purpose of this quantitative study has been to investigate teenager?s perception of obsessions and compulsive acts. Teenager?s perceptions and experiences as well as connections between the taboos surrounding the topic and the perception have been examined. The study has taken in to consider gender perspective, in regards to certain topics.

Bakgrund och problem: 2005 infördes IFRS som redovisningsstandard för börsnoterade företag i Europa, vilket medförde vissa vÀsentliga förÀndringar för företagen i dess redovisning. Vid övergÄngen publicerades IFRS 3, vilken specifikt förÀndrade företagens sÀtt att redovisa rörelseförvÀrv. Detta medförde Àven en stor pÄverkan pÄ goodwillpostens vÀrdering, dÄ avskrivningar frÄngicks och Ärliga nedskrivningsprövningar infördes, nÄgot som har uppvisats leda till höga och ökande goodwillvÀrden pÄ svenska börsnoterade företags balansrÀkningar.Syfte: Uppsatsen syftar till att kvalitativt belysa hur revisorer upplever att höga samt ökande goodwillposter pÄverkar företagens uppvisande av en rÀttvisande bild. Vidare har uppsatsen för avsikt att granska revisorers syn pÄ hanteringen av övervÀrden vid rörelseförvÀrv, specifikt dess utveckling efter införandet av IFRS 3. Granskningen fokuserar specifikt pÄ allokeringen av dessa övervÀrden samt de fortsatta nedskrivningsprövningarna av goodwill, med grund i att dessa har uppvisats bidra till goodwillpostens ökande vÀrde pÄ företags balansrÀkningar.AvgrÀnsningar: Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i revisorers syn pÄ höga och ökande goodwillvÀrden bland svenska börsnoterade bolag, dÀr samtliga bolag tillÀmpar IFRSs standarder för dess goodwillhantering.

Fram till mitten av 1990-talet har leasingavtal bokförts utan hÀnsyn till uppdelning i finansiella och operationella avtal. Avtalen har i parternas bokföring redovisats enligt samma principer som hyresavtal. Numera skall ett leasingavtal klassificeras antingen som ett finansiellt eller som ett operationellt leasingavtal enligt RedovisningsrÄdets rekommendation RR 6 (juni, 1995). Rekommendationen (RR 6) skall tillÀmpas för bokslut med rÀkenskapsÄr som pÄbörjas fr.o.m. den 1 januari 1997, men kan vara svÄr att tolka i olika avseenden.

Syftet med uppsatsen Ă€r att utveckla nyckeltal för olika slag av ideella föreningar som visar vad de har gjort för att uppfylla föreningens mĂ„l. Uppsatsens syfte Ă€r sĂ„ledes normativt. För att fokusera karaktĂ€ren hos nyckeltalen har en kvalitativ metod tillĂ€mpats. Vid framtagandet av nyckeltal har vi utgĂ„tt ifrĂ„n ett abduktivt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt, vilket innebĂ€r att nyckeltalen som presenteras Ă€r ett resultat frĂ„n att bĂ„de ha studerat normer och teorier, sĂ„som lagar och frivilligorganisationers rekommendationer, samt 25 ideella föreningars Ă„rsredovisningar. För att klarlĂ€gga vilka normer som styr Ă„rsredovisningens utformning redogör vi för Årsredovisningslagens bestĂ€mmelser samt för tidigare rekommendationer pĂ„ nyckeltal.

Sedan mer Àn ett decennium har regeringen uttalat en ambition och ett fokus mot internationella insatser. Detta fokus har utgjort ett mantra i Försvarsmakten och pÄverkat alla typförband. Denna uppsats syftar till att undersöka hur inriktningen av stridsflyg avseende internationella insatser har uppfattats av den Flygtaktiska Staben, FTS.Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa forskningsintervjuer med ansvariga chefer vid FTS. Uppsatsen innehÄller Àven en redovisning av regeringens inriktning avseende internationella förmÄgor med stridsflyg under undersökningsperioden.Uppsatsens resultat kan sammanfattas med att de ansvariga vid FTS anser att internationaliseringen har inneburit en stor förÀndring för bÄde metodik och teknik. De anser Àven att den politiska inriktningen avseende förmÄgeutveckling varit tydlig och konsekvent och att processen för insatsplanering fungerar.

Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi. Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i praktiken. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga inom olika branscher.

I de flesta fall har revisorn gott stöd i lagar och rekommendationer om tillvÀgagÄngssÀttet vid sin granskning. Det finns dock situationer dÀr revisorn mÄste förlita sig pÄ riktlinjer, exempelvis vid granskningen av företagens prognoser. Det uppstÄr hÀr ett problem för hur revisorn skall gÄ tillvÀga dÄ prognoser karaktÀriseras av subjektiva bedömningar. Vi vill belysa detta utifrÄn vÄr frÄgestÀllning: Vilket tillvÀgagÄngssÀtt har revisorn för att bedöma revisionsrisken vid granskningen av företagens redovisning och dess prognoser? För att besvara denna frÄga har vi intervjuat fyra kvalificerade revisorer frÄn tre olika revisionsbolag av varierande storlek.

Examensarbetet behandlar utformning av en komplementbyggnad, oftabenĂ€mnd "friggebod", som innehĂ„ller samtliga bostadsfunktioner. Bakgrundentill detta Ă€r att det sedan den första januari 2008 Ă€r tillĂ„tet att uppföra enkomplementbyggnad pĂ„ 15 m2 utan att söka bygglov. Vi undersökte om dettavar möjligt utan att fĂ„ undermĂ„lig kvalitet pĂ„ boendet.I rapporten utreder vi om det finns nĂ„gra friggebodar pĂ„ marknaden i dagslĂ€getsom fungerar som fullgod bostad. Vi har undersökt vilka lagar ochbestĂ€mmelser som gĂ€ller för komplementbyggnader som ska uppföras sombostĂ€der. Även aspekter vi funnit viktiga att tĂ€nka pĂ„ vid utformning av en litenbostad, lĂ€mplig konstruktion och en energiutredning redovisas.MĂ„let med arbetet har varit att ta fram ett vĂ€l utarbetat förslag pĂ„ en friggebodĂ„t uppdragsgivaren, EkenĂ€sstugan AB.

Bakgrund: NÀr den globala finanskrisen intrÀffade, uppstod det en osÀkerhet kring vÀrderingen av förvaltningsfastigheter. Följden blev att fastighetspriserna dÀmpades samtidigt som rÀntorna sÀnktes, detta följer inte teorin.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur börsnoterade fastighetsbolags redovisning av förvaltningsfastigheter har pÄverkats av den globala finanskrisen.Metod: Vi anvÀnde den kvalitativa metoden dÄ vi gjorde en nÀrmare undersökning av de börsnoterade fastighetsbolagens Ärsredovisningar för att fÄ en bÀttre inblick i företagen.Referensramen: I referensramen presenteras IASB:s regelverk IAS samt innebörden av förvaltningsfastigheter och dess marknad, detta för att ge lÀsaren en bÀttre förstÄelse om vÀrdering av förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde. Empiri: Empirin Àr insamlad genom de utvalda fastighetsbolagens Ärsredovisningar, dess aktiekurs frÄn Stockholmsbörsen (OMX) samt STIBOR rÀntan frÄn Riksbanken. Slutsats: Slutsatsen Àr att finanskrisen har haft en inverkan pÄ fastighetsbolagens vÀrdering av förvaltningsfastigheterna, men vÀrderingen har inte följt aktiekursen..

Dagens utbildningar och arbetsliv stÀller stora krav pÄ mÀnniskors kommunikativa kompetens. MÄnga elever i gymnasieskolan har nÄgon form av talÀngslan, dvs. de undviker att tala i eller inför en grupp. UtgÄngspunkten i arbetet med elever med talÀngslan Àr en trygg och stödjande miljö.Denna studie avser att belysa hur ett antal gymnasielÀrare gör för att upptÀcka och stödja elever med talÀngslan. Den teoretiska ansatsen Àr lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv.