KartlÀggningen var frÄn början en del av ett uppdrag frÄn regeringen till lÀnsstyrelsen. Uppdraget innebar att LÀnsstyrelserna pÄ regional nivÄ ska ansvara för kompetensstöd nÀr det gÀller vÄldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat vÄld och vÄldsutövare, dÀribland hedersrelaterat vÄld. Det faststÀlldes att lÀnsstyrelserna ska lÀmna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje lÀn. En samlad bild av lÀnet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld och förtryck.

Allt fler nya företag etableras pÄ den svenska marknaden jÀmfört med tidigare Är. För nystartade företag kan de första Ären vara svÄra att överleva samtidigt som finansieringsbehovet vanligtvis Àr stort. Banker Àr traditionellt sett försiktiga i sin kreditbedömning. Bedömningen av krediter till nya företag blir sÀrskilt problematisk eftersom det som regel saknas relevanta historiska uppgifter i denna typ av företag. FöretagsvÀrdet finns i de immateriella tillgÄngarna dÀr ÀgarrÀttigheter inte kan definieras, vilket gör att fÄ företag kan verka livsdugliga i den sÄrbara uppstartningsfasen.

Företagens intressenter har ökat betydligt dĂ„ allt fler privatpersoner sparar i aktier eller fonder, vilket Ă€ven ökat deras behov av information. Årsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste lĂ€nken i den information om ett företag som olika intressentgrupper förfogar över för analys. Investerare efterfrĂ„gar information sĂ„ att de kan vĂ€rdera företagen och ta investeringsbeslut. Ett incitament för företagen att publicera frivillig information Ă€r att konkurrensen efter investerare pĂ„ kapitalmarknaden Ă€r hĂ„rd. Den frivilliga informationen i Ă„rsredovisningarna innebĂ€r en kostnad för företagen.

Syfte:Att kartlÀgga vilka skillnader som föreligger mellan IASCs standards och RedovisningsrÄdets rekommendationer samt att faststÀlla i vilken utstrÀckning dessa förklaras av svensk lagstiftning eller av andra faktorer. Metod:Först har en empirisk undersökning i form av en dokumentstudie genomförts under vilken skillnader identifierats och grunden lagts för fortsatt undersökning av orsakerna till dessa. Sedan har en kvalitativ studie av skillnaderna genomförts, understödd av en dokumentstudie, under vilken förklaringsfaktorerna framkommit och faststÀllts.Slutsatser: Vi finner att svensk lagstiftning inte förklarar alla de skillnader som föreligger mellan de bÄda regelverken. Ett tiotal övriga faktorer Àr troliga förklaringsfaktorer; av vilka de mest framtrÀdande Àr sambandet mellan redovisning och beskattning, förekomsten av ett redovisningsteoretiskt ramverk, försiktighets- och matchningsprincipen, principen om rÀttvisande bild samt principen om öppenhet i finansiella rapporter..

Den traditionella pÄlÀggskalkylen har kritiserats för att ofta ge ett bristfÀlligt beslutsunderlag med schablonmÀssiga kostnadsfördelningar. ABC- kalkylen utvecklades för att ge mer detaljerade och rÀttvisande kalkyler och dess anvÀndningen har blivit omfattande bland företagen. Ofta anvÀnds dock ABC-kalkylen som ett separat system utan att integreras med företagets andra system. Man fortsÀtter att anvÀnda den traditionella metoden till externa rapporter. Detta innebÀr att företaget mÄste administrera tvÄ parallella system, vilket ofta förvirrar och irriterar beslutsfattarna.

Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för hur K3-företagen valde att göra (de facto) vid vÀrdering av förvaltningsfastigheter under rÀkenskapsÄret 2014. Vidare avser studien att undersöka om det finns faktorer som kan förklara vilka likheter och olikheter som finns för företagen gÀllande redovisning av informationen kring verkligt vÀrde pÄ förvaltningsfastigheter Studien Àr genomförd med en kvantitativ metod dÀr en dokumentstudie anvÀnts för att studera Ärsredovisningar frÄn företag som ingÄr i studien. Resultatet i denna studie visar pÄ ett flertal faktorer som pÄverkar i vilken utstrÀckning K3-företagen vÀljer att lÀmna ytterligare upplysningar utöver vad som stÄr i K3-regelverket i noten om verkligt vÀrde pÄ förvaltningsfastigheter. Studien visar Àven pÄ faktorer som pÄverkar företagens val av vÀrderingsmetod vid faststÀllandet av verkligt vÀrde pÄ förvaltningsfastigheter. Vidare forskning inom omrÄdet kan innebÀra att en undersökning görs för att ta reda pÄ vad redovisare anser om K3-regelverket i allmÀnhet och upplysningsnoten pÄ verkligt vÀrde i synnerhet. Forskning kan Àven göras gÀllande andra faktorer som inte finns med i denna studie, som exempelvis genomsnittligt verkligt vÀrde per kvadratmeter. .

Social hÄllbarhet Àr ett högaktuellt Àmne. Delegationen för hÄllbara stÀder presenterade Är 2012 sin slutrapport och bara ett Är senare presenterade Malmökommissionen sin slutrapport för ett social hÄllbart Malmö. Syftet med uppsatsen Àr att bredda kunskapen om social konsekvensbeskrivning samt att undersöka dess potentiella effekt pÄ social hÄllbarhet, eftersom det Àr av största vikt att hitta konkreta arbetssÀtt för att uppnÄ ökad social hÄllbarhet. Genom en litteraturstudie undersöks i uppsatsens första del vad begreppet social konsekvensbeskrivning har för bakgrund, varför det föresprÄkas, hur en metod för genomförande skulle kunna se ut samt vilka utmaningar som finns. I uppsatsens andra del studeras tre artiklar som utvÀrderat effekten av att utföra social konsekvensbeskrivning. Litteraturstudiet resulterar i slutsatsen att social konsekvensbeskrivning har stor effekt pÄ social hÄllbarhet, pÄ flera olika sÀtt. Trots att metoden medför en hel del komplexa frÄgor att förhÄlla sig till finns det dÀrmed god anledning att utveckla arbetet med social konsekvensbeskrivning, för att vi tillsammans ska nÄ en mer socialt hÄllbar framtid..

Den i dagslÀget mycket komplicerade IAS 39 som bland annat berör sÀkringsredovisninghade en del till den stora finanskrisen enligt vissa. Oavsett bakgrund sÄ har utveckling av enny redovisningsstandard för att ersÀtta och förenkla sÀkringsredovisning pÄskyndats. Ettförsta utkast av förslag till förÀndring för redovisning av sÀkringar presenterades i december2010. IASB som leder arbetet har redan kritiserats, sÄ hur tar anvÀndarna ? företagen emotförÀndringsförslagen? Genom att ta del av företagens skriftliga Äsikter Àr studiens syfte attundersöka attityderna till förslagen i exposure draft IFRS 9 Fas III SÀkringsredovisning.Detta Àr en kvalitativ studie dÀr datainsamlingen bestÄr av comment letters i vilka företag harskrivit sina kommentarer och uttryckt sina attityder i olika frÄgor om förÀndringsförslagenstÀllda i exposure draft specifikt skrivna angÄende IFRS 9 Fas III SÀkringsredovisning.

Purpose:The purpose of this study is to describe and explain the international music company reports of its intangible assets to examine whether similar methods can be applied to the Swedish market.Method:The study was based on a qualitative and abductive research approach. Collected data is mainly from secondary sources in the form of auditor approved consolidated financial statements.Conclusion:The Swedish music companies activate their intangible assets only partially or not at all, despite the fact that assets in the form of music catalogs, rights, contracts and advances are those that generate revenue for the companies. The study has resulted in a description of how the companies are doing on an international level with the IASB and FASB's regulation. With this report, we have found flaws in the way the Swedish companies prepare their accounts according to the current regulations. In the analysis, these shortcomings are highlighted and to what extent these international standards can be applied in the Swedish companies to take a step towards a more accurate picture and a harmonized and comparable accounting..

The intension of this study is to investigate the interaction between teachers and social workers in two diffrent countys. The study is focused on how teachers act upon suspicions when there are children at risk and what kind of support the teacher gets from social workers. Another importent question is if the teachers know what kind of rules regarding to confidentiality and if it would be better for the pupils if there were no confidentiality.To get answers to my questions, i have interviewed teachers and social workers in both countys.In this study I assume that the power has three dimensions and that there are four levels of interaction.Due to the law about confidentiality the social worker has the power over the teachers. Because the law about confidentiality it is difficult for teachers and social workers to interact.If the teacher want help from social services, she or he must call the social worker because the social worker will not call the teacher. If the social worker want to help the teacher and give her advice, the social worker can do that without breaking confidentiality.

This study has a double purpose. First, it explores and maps out the use of quantitative key indicators in social performance reporting within a microfinance portfolio. This was done on behalf of Storebrand Asset Management, who would like to aggregate and report the social results of their microfinance investments to their customers. The study concludes that the extent of social reporting and types of indicators used varies, meaning that it is hard to aggregate data for use in further reporting. Thus, the work towards the goal of social reporting has only just begun.

En kvalitativ studie om konflikter mellan separerade förÀldrar och samhÀllsförÀndringar som har bidragit till att konflikter mellan dessa förÀldrar har ökat. De frÄgestÀllningar som har anvÀnts Àr: GÄr det att urskilja nÄgra specifika mÄlgrupper som nyttjar erbjudandet om samarbetssamtal? Vilka orsaker kan det finnas till att förÀldrar uppsöker hjÀlp i form av samarbetssamtal? Finns det nÄgra specifika samhÀllsförÀndringar som har bidragit till att konflikter mellan separerade förÀldrar har ökat? En semistrukturerad intervjumetod har anvÀnts för att intervjua familjerÀttsekreterare i deras roll som samtalsledare. Litteraturstudier har utförts om samhÀllsutvecklingen.En narrativ analysmetod har anvÀnts för redovisning av resultatet. Resultatet visar bl.a.

Det finns mycket forskning riktad mot större företags investeringsprocesser, men samtidigt en stor brist pÄ forskning som Àr riktad mot investeringsprocesserna i smÄ företag samt vilka aktörer och faktorer som pÄverkar dessa processer. Syftet med undersökningen Àr dÀrför att ge en inblick i hur investeringsprocesser i smÄ företag kan se ut samt identifiera vilka aktörer och faktorer som kan pÄverka dessa processer. För att undersöka detta har fallstudier pÄ fyra smÄ företag inom Norrbottens trÀindustri genomförts, Siverts Snickerifabrik, Spikab, Finsnickeri och Wiklunds LedstÄngssnickeri. Datainsamlingen skedde genom besöksintervjuer. Slutsatserna som drogs var att smÄ företags identifierade följande steg i en investeringsprocess: identifiera behov, finansiering, identifiera alternativ, utvÀrdera alternativ, beslut, utbildning och uppföljning.

För att komma till rÀtta med kommunernas och landstingens mÄngÄriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushÄllning Är 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. DÄ det inte finns nÄgon tydlig definition pÄ god ekonomisk hushÄllning infördes balanskravet Är 1998 som ett komplement. Balanskravet innebÀr att intÀkterna ska vara större Àn kostnaderna, det vill sÀga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet Àr att varje generation ska bÀra ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en lÄngsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte fÄr ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre Är om det inte föreligger synnerliga skÀl och kan dÀrmed frÄngÄ en budget i balans.

I uppsatsen undersöks om kÀrnÀmneslÀrare upplever skillnader, och i sÄ fall vilka skillnader, i sin undervisning beroende pÄ om de undervisar i klasser frÄn studieförberedande eller yrkesförberedande program. Det undersöks Àven vad lÀrare anser vara orsaken till dessa skillnader.  Inledningsvis ges bakgrunden till den gymnasieskola vi har i dag, med en kort sammanfattning av den kommande reformen GY 2011. DÀrefter följer en redovisning av tidigare forskning. Materialet har tillkommit genom ett enkÀtutskick till 60 stycken kÀrnÀmneslÀrare som undervisar i Akurserna i Àmnena svenska, engelska, matematik, samhÀllskunskap och idrott&hÀlsa. Det har sammanstÀllts, analyserats och redovisats huvudsakligen kvantitativt, men med kvalitativa inslag.