I dagens samhĂ€lle vĂ€ljer mĂ„nga att leva i ett samboförhĂ„llande och inte ingĂ„ Ă€ktenskap. Syftet med detta arbete har varit att utreda de eventuella likheter och skillnader respektive för- och nackdelar mellan Ă€ktenskap- och sambolagstiftning för att fĂ„ en förklaring till framvĂ€xten av samboförhĂ„llandet. I denna rĂ€ttsdogmatiska utredning har en historisk redovisning framstĂ€llts för att skapa en överblick av det valda rĂ€ttsomrĂ„dets utveckling. Äktenskapsbalken utgjorde en grund vid stiftandet av Sambolagen, tanken var emellertid aldrig att Sambolagen skulle inneha lika omfattande regler som Äktenskapsbalken och dĂ€rmed utgöra ett Ă€ktenskapsliknande system av B-lagskaraktĂ€r, utan tanken var att skapa ett nytt rĂ€ttsinstitut med mildare bestĂ€mmelser. De tydligaste skillnaderna mellan de olika rĂ€ttsinstituten framgĂ„r i bestĂ€mmelserna om bodelning och arv.

Skillnaderna i redovisningspraxis i Europa har varierat sÄ pass att det nÀstan varit omöjligt att göra jÀmförelser mellan företag, utan att göra betydande förÀndringar i den finansiella rapporten. Detta har skapat en internationell process för att harmonisera redovisningspraxis i Europa. I harmoniseringsprocessen förekommer det bÄde drivkrafter och hinder. Exempel pÄ drivkrafter kan vara investerare, multinationella företag och regeringar, medan exempel pÄ hinder kan vara nationalism och sprÄk. Syftet med uppsatsen har varit att fÄ en förstÄelse hur de svenska normbildarna ser pÄ dessa drivkrafter och hinder som pÄverkar harmoniseringsprocessen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Den 1 januari 2005 kommer den nya redovisningsrekommendationen, IAS, att trÀda i kraft. För att hjÀlpa företag att förstÄ och anpassa till nya regeln, frÄn och med rÀkenskapsÄret 2004 ska RedovisningsrÄdets Rekommendationen RR 29 ? ?ErsÀttningar till anstÀllda? tillÀmpas. Rekommendationen riktar sig frÀmst till koncerner, börsnoterade företag och företag som Àr av allmÀnt intresse. Rekommendationen innebÀr att nya och enhetliga regler för pensionsredovisning införs.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Uppsatsen Àr en reflekterande och behandlar ett verk som har skapats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket bestÄr av en datoranimerad sekvens med rytmisk sportgymnastik. Texten inleds med idén bakom verket och de mÄl som har satts upp för arbetet.Efter det ges en kort introduktion till rotoscoping och varför de vanliga metoderna inte fungerar i just detta fall. DÀrefter följer hur jag anpassat den traditionella rotoscoping-metoden till 3D-verktyget Maya och utvunnet rörelsedata för att vidare förÀdla rörelsen med hjÀlp av nÄgra av Disneys 12 animationsprinciper.Sedan tillkommer en redovisning av de estetiska moment som har ingÄtt i framstÀllandet av min animation och klarlÀgger den tekniska och kreativa processen bakom verket. Den centrala slutsatsen som presenteras i rapporten Àr att en utvecklad form av traditionell rotoscoping kombinerad med ett par av Disneys 12 animationsprinciper har anvÀnts och fungerat för att avbilda rytmisk sportgymnastik med band med hjÀlp av tekniskt lÄg kvalitativ referensmaterial..

I och med den nya lagen om revisionspliktens avskaffande stÄr smÄföretag inför ett val att ha kvar eller vÀlja bort sin kvalificerade revisor. En erkÀnd teori inom revision Àr förvÀntningsgapet och detta gap definieras som skillnaden i vad revisorn gör och förvÀntningarna om vad personer utanför revisionskÄren tror att denne ska göra.Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva och analysera hur förvÀntningsgapet pÄverkar valet av att ha kvar eller vÀlja bort sin kvalificerade revisor i ett smÄföretag. Vi vill vidare ge en fördjupad förstÄelse för vad detta gap beror pÄ.Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat revisorer och smÄföretag som berörs av revisionspliktens avskaffande. Vi har arbetat med ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt och ett hermeneutiskt synsÀtt.DÄ förvÀntningsgapet Àr stort kommer smÄföretaget att vÀlja bort sin revisor och dÄ förvÀntningsgapet Àr litet kommer de att ha sin revisor kvar. Detta gap beror framförallt pÄ smÄföretagets kunskapsbrist om redovisning och revision samt revisorns dÄliga engagemang..

FrÄn och med 1 januari Är 2009 sker en förÀndring av redovisningsstandarden som innebÀr att man vid redovisning av nybyggnation av förvaltningsfastigheter fram till fÀrdigstÀllande fÄr vÀlja om man vill redovisa till anskaffningsvÀrde eller till verkligt vÀrde. Syftet med denna uppsats Àr attundersöka vilka för- och nackdelar som finns med att vÀrdera nybyggnation avförvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde respektive anskaffningsvÀrde i en stundande lÄgkonjunktur samt om dessa Àven gÀller för fÀrdigstÀllda förvaltningsfastigheter. Undersökningen i denna uppsats kan vara av vÀrde för fastighetsbolag för att ge en uppfattning om problem och svÄrigheter som kan komma att uppstÄ vid val av vÀrderingsmetod. En sÀrskilt stor svÄrighet medatt vÀrdera nybyggnation visade sig vara bristen pÄ en aktiv marknad. NÀr fastighetsbolag vÀljer hur de ska vÀrdera sina byggprojekt mÄste de ta i beaktning hur resultatet kan komma att pÄverkas av osÀkerheterna i vÀrderingsmetoderna för verkligt vÀrde och om relevansen man kan fÄ med verkligt vÀrde uppvÀger verifierbarheten man fÄr med anskaffningsvÀrde..

Studiens syfte Àr att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som tillÀmpas i ett urval av gymnasiala Aspergergrupper. Undersökningen lÀgger fokus pÄ konkreta undervisningsstrategier, elevens grundlÀggande behov som mÄste tillgodoses i en undervisningssituation, diagnosens hinder och möjligheter samt hur undervisande lÀrare upplevelser sitt yrke. I studien intervjuas sex personer som alla har kopplingar till en Aspergerverksamhet. Förutom en omfattande intervjudel finns en övergripande redovisning av diagnosbegreppet samt tidigare forskning kring Aspergerelevens skolsituation med i arbetet. NÄgra av de slutsatser som framkommer i studien Àr vikten av individualiserad undervisning, grundlÀggande anpassningsbehov av lÀromedel, kursmoment och övningar samt behovet av noggranna förberedelser inför ett mottagande av en Aspergerelev.

Ett första och centralt steg för en revisor vid revision Àr att samla in allmÀn information om det företag som ska revideras. Med den informationen till grund ska revisorn bedöma risken för vÀsentliga fel i redovisning och förvaltning. Ju större betydelse en Ärsredovisning har för dess intressenter desto viktigare Àr det att den speglar verkligheten och ej döljer nÄgra oegentligheter. Revisorer i Sverige har tystnadsplikt vilket innebÀr att de inte fÄr lÀmna uppgifter de fÄtt reda pÄ vid revisionen vidare. Reglerna om anmÀlningsplikt vid misstanke om brott har luckrat upp denna tystnadsplikt lite.

Syftet med arbetet har varit att se hur Sverige respektive Finland har implementerat MKB-direktivets bestÀmmelser avseende kraven pÄ redovisning av alternativ i en MKB. Syftet har Àven varit att genom att studera redan upprÀttade MKB:er i Sverige och Finland, analysera hur alternativkraven tillÀmpas i praktiken. Av sÀrskilt intresse har varit att se om implementeringen av alternativkraven i de bÀgge lÀnderna har resulterat i nÄgra skillnader avseende vilka alternativ som redovisats och hur de har redovisats. Metoden som anvÀnts i arbetet för att uppnÄ dessa syften har varit den rÀttsdogmatiska metoden och den komparativa metoden. UtifrÄn arbetet har vi kunnat dra slutsatsen att trots att det föreligger tydliga skillnader i Sveriges respektive Finlands genomförande av MKB-direktivets alternativkrav, tycks resultatet bli att den faktiska redovisningen av alternativen i de upprÀttade MKB:erna i allt vÀsentligt Àr den samma.

NÀr IAS 40 infördes den första januari 2005, för börsnoterade bolag, fördes diskussioner i samband med införandet. Diskussionerna handlade om huruvida alla företag skulle redovisa till verkligt vÀrde eller anskaffningsvÀrde och hur rÀttvisande Ärsredovisningarna skulle vara i jÀmförelse med tidigare. Om företag tillÀmpar olika varianter av vÀrderingsalternativ, kan inte harmonisering av redovisning ske. Uppsatsens undersökningsfrÄgor Àr: ? Vilka problem har fastighetsbolagen upplevt vid införandet av standarden IAS 40? ? Vad för pÄverkan har anvÀndningen av verkligt vÀrde haft pÄ fastighetsförvaltnings eget kapital och vinst? ? VÀrderas bolaget internt eller externt av kvalificerade fastighetsvÀrderare vad gÀller deras fastighetsbestÄnd? ? Hur uppfattar fastighetsbolagen harmonisering av redovisningsprinciper? Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för vad övergÄngen frÄn RR 24 till IAS 40 har inneburit för fastighetsbolagen och deras vÀrdering av förvaltningsfastigheter.

Bakgrund och problem: Under de senast decennierna har en global harmonisering av redovisningen utvecklats. Detta har medfört att framstÀllningen av redovisningen blivit allt mer tids- och resurskrÀvande för mindre företag som blivit tvungna att anpassa sin redovisning efter komplexa och omfattande regler och rekommendationer. Detta ledde fram till att BFN skapade fyra nya uppsÀttningar av regelverk som anpassats efter företagens storlek och associationsform. Av dessa fyra utformades K2 med mÄlsÀttningen att reglerna skulle vara enkla, tydliga och heltÀckande för mindre företag i syfte att minska den administrativa bördan. K2 fÀrdigstÀlldes 2008 och har sedan införseln varit ett valfritt alternativ till Àldre normgivning.