Harmonisering av redovisningsregler
drivkrafter och hinder ur svenska normbildares perspektiv
Skillnaderna i redovisningspraxis i Europa har varierat så pass att det nästan varit omöjligt att göra jämförelser mellan företag, utan att göra betydande förändringar i den finansiella rapporten. Detta har skapat en internationell process för att harmonisera redovisningspraxis i Europa. I harmoniseringsprocessen förekommer det både drivkrafter och hinder. Exempel på drivkrafter kan vara investerare, multinationella företag och regeringar, medan exempel på hinder kan vara nationalism och språk. Syftet med uppsatsen har varit att få en förståelse hur de svenska normbildarna ser på dessa drivkrafter och hinder som påverkar harmoniseringsprocessen. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med fyra normbildande organ. De slutsatser som kunde dras var att den Europeiska Unionen stod för den främsta drivkraften och att EU samtidigt försöker att minimera en del hinder som förekommer. Dock är det största hindret ur de svenska normbildarnas perspektiv den svenska lagstiftningen och kopplingen mellan beskattningsreglerna och redovisningsreglerna.