Pensionredovisning
Hur påverkas små och medelstora företag av RR29
Den 1 januari 2005 kommer den nya redovisningsrekommendationen, IAS, att träda i kraft. För att hjälpa företag att förstå och anpassa till nya regeln, från och med räkenskapsåret 2004 ska Redovisningsrådets Rekommendationen RR 29 ? ?Ersättningar till anställda? tillämpas. Rekommendationen riktar sig främst till koncerner, börsnoterade företag och företag som är av allmänt intresse. Rekommendationen innebär att nya och enhetliga regler för pensionsredovisning införs. Företagens pensionsplan måste klassificeras antingen som avgiftsbestämda planer eller förmånsbestämda planer. Samtidigt finns det i rekommendationen subjektiva bedömningsgrunder. Exempel på sådana är det de aktuariella antagandena, vilka vi ska undersöka i vår uppsats. I denna uppsats har vi två problemområden. Det ena, skillnaden mellan det nya och det gamla pensionssystemet och det andra, konsekvenserna för de små och medelstora företagen i praktiken efter införelsen av rekommendationen. Syftet med vår uppsats är att på ett enkelt sätt hjälpa små och medelstora företag att förstå innebörd av rekommendationen och redovisas vilka konsekvenser företagen kan få om de väljer att tillämpa RR 29. Vi syftar främst till de företag som använder sig av ITP-planen och är intresserade av redovisning av tjänstepensioner. Uppsatsen bygger på både kvantitativ och kvalitativ metod. Uppgifter om pensionkostnader, pensionsskuld och aktuariella antaganden hämtas från årsredovisningen från olika företag på Stockholmsbörsen. Vi har även informationen om ämnet genom att intervjua en expert på Öhrlings PriceWaterHouse Coopers. Resultatet av vår uppsats visar att det finns punkter som utgör skillnader mellan det gamla och det nya systemet. RR29 tillåter endast Projected Unit Credit Method (PUCM) för att beräkna nuvärdet av pensionsstorlek när det gäller förmånsbestämda planer. RR 29 innehåller en så kallad 10 % korridorsmetod i syfte till att utjämna redovisning av aktauriella vinster och förluster och kräver betydligt mer omfattande information i årsredovisningen än FAR 4. Små och medelstora företag påverkas inte så mycket av införande av RR 29 eftersom dessa företag ofta har små andelar av den förmånsbestämda pensionsplanen. Övergången till förmånsbestämdplan är ofta mer kostsam och tidskrävande än övergången till avgiftsbestämdplan vilken inte kräver några förändringar i redovisningen. Av detta skäl kan vi gissa att små och medelstora företag med förmånsbestämdplanen kommer att byta till avgiftsbestämdplan eftersom det innebär mindre risk och lägre kostnader för företagen. Vad vi har bara tittat på årsredovisningar från 2004, det vill säga, det första året efter tillämpningen av den nya regeln. Det bör vara värt att undersöka företags årsredovisning några år framåt när regeln har tillämpats under längre tid. Speciellt intressant är det att undersöka de företag som har sina pensionsförpliktelser hos Alecta för att på så sätt se hur deras pensionsskulder förändras efter 2005 då Alecta börjar lämna information om förmånsbestämd pensionsplanen.