ForskningsfrÄga: AnvÀnder företagen Ärsredovisningens information som stöd i sin ekonomiska styrning?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera, beskriva och analysera hur mindre aktiebolag ser pÄ arbetet med Ärsredovisningen. Hur företagen anvÀnder sig av och vad de anser om den information som kan utvinnas ur en Ärsredovisning Àr ocksÄ nÄgot vi syftar till att studera och analysera. Syftet Àr Àven att studera om den nytta som kan utvinnas frÄn Ärsredovisningen anvÀnds av företagen som beslutsunderlag.AvgrÀnsning: Mindre aktiebolag, Kalmar kommunMetod: VÄr uppsats bygger pÄ den kvalitativa metoden, dÄ vi valt att göra personintervjuer. Den ansats uppsatsen har Àr av abduktiv typ, dÄ vi utifrÄn en frÄgestÀllning tagit fram en referensram som tillsammans med en undersökning ska jÀmföras i en analys och slutsats.Slutsats: Företagen i uppsatsen kan anvÀnda sig mer av Ärsredovisningens information, mer eller mindre beroende pÄ företagets situation.

Purpose: The purpose with this empirical study is to investigate how many companies have chosen to apply the K2 framework and see why the remaining companies have chosen not to.Methodology: A choice of a quantitative approach has been applied to collect information and create a foundation for the problem. Furthermore a qualitative approach has been selected to cover the remains.Theoretical perspective: This section contains a presentation of the agency theory, the institutional theory, the k-project and a comparison of K2 and the existing regulation.Results: Three out of 143 companies applies BFNAR 2008:1. 13 out of 143 companies use self-generated intangible fixed assets. Out of 29 contacted companies only three know about K2. The 29 companies are from various lines of business within an area.Conclusion: The conclusion of our research is that the majority of the companies did not reject to use the K2 regulations.

I uppsatsen redogör vi för tre aktörers uppfattning om avskaffandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag och vi identifierar ocksÄ ett antal möjliga konsekvenser av ett avskaffande. Vi tillÀmpar en abduktiv forskningsansats, en intensiv utformning och en kvalitativ metod med semi-strukturerade individuella intervjuer. VÄr referensram bestÄr av gÀllande lagstiftning, normer och pÄgÄende debatt i Àmnet. Vi har intervjuat 12 respondenter frÄn vÄra olika aktörsgrupper. Efter genomförandet av vÄr undersökning har vi bland annat kommit fram till följande: Majoriteten av respondenterna Àr emot ett avskaffande av revisionsplikten och en övervÀgande del av dem upplever att revisionen tillför aktiebolagen ett vÀrde.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Problem: Is the free cash flow a value relevant accounting measure in relation to the Swedish stock market?Objective: The aim is that by using an investment strategy to examine whether the free cash flow is an accounting measure that could be perceived as value relevant in relation to the Swedish stock market.Method: The paper is based on a quantitative survey of empirical evidence that has been collected from companies listed on the Large and Mid-Cap lists of the Swedish stock market.Theoretical Frame of reference: value relevance, cash flow, portfolio theory, drive theoryResults: It was concluded that the study results conform to the Finnish survey results. The portfolio shows higher returns than the OMX index..

Bakgrund och problemdiskussion: Onoterade företag kan vÀlja att följa antingen BokföringsnÀmndens regelverk eller RedovisningsrÄdets rekommendationer. De företag som följer rekommendationerna frÄn BokföringsnÀmnden kan vÀlja mellan olika avskrivningsmetoder vid redovisning av materiella anlÀggningstillgÄngar. Redovisningsnormer kan tillÄta flera korrekta val och företagen i sin tur mÄste sjÀlva bestÀmma vilken princip som ska tillÀmpas. Olika val som företag gör pÄverkar bÄde resultatrÀkningen och balansrÀkningen. Individer har dock en tendens att utgÄ frÄn egenintresset och strÀvar efter att vÀlja det val som ger den största nyttan.

Uppsatsen Àr en reflekterande uppsats som behandlar ett verk som har skapats inom ramen för examensarbete i medier vid Högskolan i Skövde. Verket bestÄr av en kortfilm med 3D-element som interagerar emot en bakgrund som bestÄr av stillbilder ifrÄn den verkliga vÀrlden. Texten inleds med idén bakom verket och de mÄl som har satts upp för arbetet. Efter det ges en kort introduktion av den kontext som behandlar bakrundshistorien till filmen och dramaturgi och filmskapande begrepp som verket Àr avsett att behandla. DÀrefter följer reflektioner kring hur slutresultatet blev jÀmfört med mÄlsÀttningen.

Media has in the last year been dominated by news about the current financial crisis around the world. For the banking system in Sweden the crisis began to show in the beginning of 2008 and there where a lot of speculations about how serious the crisis would be and it?s consequences. In several aspects, the banks' situation in the current crisis, are linked to the banking crisis in the 1990s. Although these crises have had different break-out reasons, there are several parallels between these crises to be drawn.

Den svenska redovisningsregleringen gÄr nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhÄller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.

Huvudsyftet med uppsatsen Àr att utforma en modell, vars uppgift Àr att ligga till grund för analys av belöningssystem. Undersyftet Àr att applicera modellen pÄ banksektorn. För att uppnÄ vÄrt huvudsyfte utgick vi frÄn teori om belöningssystem. Undersyftet uppnÄddes genom en kvalitativ studie pÄ de tre bankerna Handelsbanken, SEB och Nordea. PrimÀrdata inhÀmtades frÄn intervjuer och sekundÀrdata frÀmst frÄn böcker och artiklar.

För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trÀdde i kraft Är 2005. IAS 39 Àr en standard för redovisning och vÀrdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument vÀrderas till verkligt vÀrde och vÀrdeförÀndringar ska pÄverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning till dess intressenter samt hur revisorernas arbetssÀtt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestÄende av fyra intervjuer med revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rÀttvisande bild har skapats.

Den 31 mars 2006 genomfördes en av de största rÀttsliga reformerna pÄ flera decennier. I samband med att en ny utlÀnningslag trÀdde i kraft infördes en ny instans- och processordning i utlÀnnings- och medborgarskapsÀrenden. Den nya ordningen innebÀr att överprövning av Migrationsverkets beslut kan ske till migrationsdomstolar. En av de viktigare delarna i den nya ordningen var att inslaget av muntlig förhandling skulle bli större Àn vad som hade gÀllt tidigare. I utlÀnningslagen föreskrivs att muntlig förhandling ska hÄllas om en utlÀnning som för talan i mÄlet begÀr det och förhandlingen inte Àr obehövlig.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

The purpose of this essay was to investigate affecting factors concerning social workers in social services assessments with cases of abuse. We wanted to see if social workers in social services tend to make different assessments of the need of substance abusers care. Our survey was carried out as a vignettesurvey with complementary interviews as means to deepen the outcome results.Our survey showed that the included social workers in social services in some senses make different assessments when it comes to choice of effort put in for the client. We shed light on different factors and circumstances, which could bear meaning for the social workers in social services assessments. Examples of factors were the social workers in social services age, gender, working experience and attitude towards substance abusers..