Sök:

Sökresultat:

674 Uppsatser om Miljöpsykologi - Sida 4 av 45

Posttraumatisk stress hos universitetsstudenter i Lund

Posttraumatic Stress Disorder (PTSD) is an anxiety disorder resulting from exposure to a traumatic event. The purpose of this study was to examine the exposure to Potentially Traumatic Events (PTE) and the prevalence of PTSD among students at the University of Lund. Sexdifferences among these variables were also examined. Using surveys as research method, 380 students from five different faculties participated. The results indicated that these students have been more exposed to PTE than the general Swedish population.

Kommersiell akvaponik. Vad hindrar och m?jligg?r en etablering i Sverige?

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Attityder inför en kommande förÀndring : En fallstudie av SJ i samband med avregleringen av persontÄgtrafiken

Alla organisation genomgÄr förÀndringar under sin livstid i olika former. Individernas attityder i organisationen pÄverkar hur effektiv förÀndringsprocessen blir, oavsett vilken slags förÀndring som skall genomgÄs. Vi har valt SJAB som fallstudie i eftersom de kommer att behöva gÄ igenom en förÀndring till följd av den troliga vregleringen av persontÄgstrafiken. VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera SJ:s högre chefers attityder till denna kommande förÀndringen. I uppsatsen intervjuas ett antal chefer pÄ olika nivÄer i syfte att ta reda pÄ deras tankar och instÀllning inför detta.

Masterplan för svetsavdelning : Förstudie

Det hÀr examensprojektet har utförts pÄ Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anstÀllda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per Är.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av mÄnga investeringar för att klara denna volymtillvÀxt har uppstÄtt. Den huvudsakliga tillverkningen pÄ svetsavdelningen bestÄr av fram- och bakramstillverkning.

Museets pÄverkan pÄ mÀnniskans identitet

Det finns ingen enhetlig vetenskap nÀr det gÀller mÀnniskan och hennes natur; filosofi och psykologi Àr dock bra verktyg vid studier av mÀnniskans inre, som trots att vi Àndras har en del som definierar oss som den vi Àr. Denna del pÄverkas av mÀnskliga relationer, men ocksÄ av oss sjÀlva. I denna uppsats har jag framhÀvt relationen mellan museum och mÀnniska och hur museer anvÀnder kunskap och historia. Jag har ocksÄ pekat ut vikten av museer nÀr det gÀller uppbyggnaden av vÄr identitet. Denna uppsats Àr indelad i fem kapitel; MÀnniskans inte, Museets historia, MÀnniskans relation till museet, Museet och samhÀllet och slutligen en diskussion.

Synkronicitet : en gemensam nÀmnare för religion, vetenskap och psykologi?

Syftet med uppsatsen var att försöka se om det finns ett samband eller en likhet för de bÄda omrÄden som jag först kom i kontakt med som anvÀnde begreppet synkronicitet (kvantfysik och psykologi) och om betydelsen av begreppet var detsamma och dessutom om det fanns angrÀnsande omrÄden som anvÀnde sig av begreppet synkroniciet eller nÄgot liknande, och vilken innebörd samma begrepp, synkronocitet, i sÄdana fall kunde ha bÄde vetenskapligt, psykologiskt och religiöst för att Äterknyta till det omrÄde som C-nivÄn av Religionsvetenskap skulle beröra, nÀmligen religion och vetenskap.Jung har sjÀlv refererat till magi och mirakel nÀr han förklarat vad han menar med synkronicitet vilket gjorde att det var naturligt att söka pÄ de omrÄden som anvÀnder sig av och beskriver detta. Jag har dÀrför försökt att belysa förekomster och situationer, förutom kvantfysiken och Jungs egna teorier om synkronicitet, som jag uppfattat har likadana eller liknande beskrivningar av upplevelser av fysisk eller kÀnslomÀssig karaktÀr. Det jag kom fram till var att religionen ocksÄ beskriver tillstÄnd som innehÄller de bestÄndsdelar som Hopcke sammanfattade synkronicitet med, akausalitet, djup emotionell upplevelse, symbolisk och att de intrÀffar vid betydande övergÄngar i livet, Àven om det inte kallas för synkronicitet. Detsamma gÀller för det som vi i vardagslag beskriver som ?slumpen? och som vi normalt inte ger nÄgon större betydelse förrÀn vi ser det intrÀffade i ett större sammanhang eller i ett senare skede och först dÄ ger det en innebörd.Kvantfysiken anvÀnder sig av begreppet synkronicitet och beskriver hur helheten bestÄr av delar som har en inbördes relation, har betydelse för varandra och egentligen inte gÄr att separera, dock beskrivs det inte ha nÄgon kÀnslomÀssig karaktÀr.Vi kan konstatera att den innebörd som Jung gav ordet synkronicitet finns att kÀnna igen pÄ de omrÄden som jag försökt att anvÀnda mig av, vetenskap, psykologi, religion och i ?vardagssammanhang?..

Formuleringens betydelse vid intervjuer av utgruppsmedlemmar - kan bristande diagnosticitet leda till diskriminering?

Vilken betydelse har en arbetssökandes etnicitet och beslutsunderlagets diagnosticitet (informationskvalitet) för en granskarens benÀgenhet att rekommendera anstÀllning? 172 studenter fick lÀsa en utskrift frÄn en anstÀllningsintervju och skatta hur pass anstÀllbar den arbetssökande (svensk eller utlÀndsk) var utifrÄn den information som erhölls (diagnostisk eller ickediagnostisk). Hypotesen om att sÀmre information om den sökandes personlighetsegenskaper medför lÀgre skattad anstÀllningslÀmplighet för sökande med invandrarbakgrund (p.g.a. av negativa stereotyper) men inte för svenskar kunde inte bekrÀftas. TvÀrtom skattades den utlÀndske sökanden som mer anstÀllbar Àn den svenske nÀr informationen var ickediagnostisk (p = .03).

Motivera personalen i tjÀnsteföretag : - En studie om svenska bankers arbete med att motivera sin personal

Alla organisation genomgÄr förÀndringar under sin livstid i olika former. Individernas attityder i organisationen pÄverkar hur effektiv förÀndringsprocessen blir, oavsett vilken slags förÀndring som skall genomgÄs. Vi har valt SJAB som fallstudie i eftersom de kommer att behöva gÄ igenom en förÀndring till följd av den troliga avregleringen av persontÄgstrafiken. VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera SJ:s högre chefers attityder till denna kommande förÀndringen. I uppsatsen intervjuas ett antal chefer pÄ olika nivÄer i syfte att ta reda pÄ deras tankar och instÀllning inför detta.

Gemensamt konstruktivt medarbetarskap : en plattform för framtiden

Syftet med studien var att kartlÀgga Äsikter kring ett Gemensamt Konstruktivt Medarbetarskap (GKM) för att lÀgga grunden till en plattform att stÄ pÄ inför kommande arbete kring medarbetarskap ute i organisationer. Studien Àr en kvalitativ undersökning med fallstudie som grundlÀggande design med en ansats av positiv psykologi, vilken genomfördes pÄ en kemisk industri. Datainsamlingen gjordes genom fokusgruppsintervjuer dÀr fyra-sex deltagare deltog/intervju. Vid intervjuerna diskuterades fyra fokusomrÄden; gemensamt medarbetarskap, ledarskap, medledarskap och coaching. I studien har fem teman definierats vilka kan utgöra en plattform att stÄ pÄ; ansvarstagande, förtroende, kommunikation, samarbete och engagemang.

Projektionsmekanismer i En kurs i mirakler (A Course in Miracles) : en jÀmförelse med jungiansk psykologi

Mirakelkursen Ă€r ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig frĂ„n Gud eller Ettheten. Det ingĂ„r i Etthetens karaktĂ€r att detta Ă€r omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga vĂ€rlden uppenbarar sig. Projektionen Ă€r till sin karaktĂ€r en psykologisk lögn och Ă€r enligt Jung orsaken till emotionella affekter. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse frĂ„n Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad Ă€r implikationerna av förstĂ„elsen av projektion, för vĂ„rt sĂ€tt att betrakta vĂ€rlden?.

Projektionsmekanismer i En kurs i mirakler (A Course in Miracles) : en jÀmförelse med jungiansk psykologi

Mirakelkursen Ă€r ett verk som definierar orsaken till projektion som skulden över tron att man har separerat sig frĂ„n Gud eller Ettheten. Det ingĂ„r i Etthetens karaktĂ€r att detta Ă€r omöjligt att göra. Helandet av denna skuld tar bort orsaken till projektionerna och den verkliga vĂ€rlden uppenbarar sig. Projektionen Ă€r till sin karaktĂ€r en psykologisk lögn och Ă€r enligt Jung orsaken till emotionella affekter. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande: Hur beskrivs psykets projektionsmekanism i Mirakelkursen? Är Mirakelkursens beskrivning av projektion förenlig med Jungs beskrivning av den? Är den en avvikelse frĂ„n Jungs definition eller en naturlig följd av den? Vad Ă€r implikationerna av förstĂ„elsen av projektion, för vĂ„rt sĂ€tt att betrakta vĂ€rlden?.

RELATIONEN MELLAN POSITIVA EMOTIONER OCH STUDIEPRESTATION

 Positiv psykologi anvÀndes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, dÄ positiva emotioner möjliggör flexibelt och kreativt tÀnkande och dÀrför antas kunna pÄverka studieprestationen. I syfte att undersöka om positiva emotioner (studietillfredsstÀllelse, livstillfredsstÀllelse, vitalitet och hopp) kunde predicera studieprestation undersöktes 52 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. De svarade pÄ en enkÀt som avsÄg att mÀta de olika positiva emotionerna samt subjektiv och objektiv studieprestation. Resultatet visade att subjektiv studieprestation var relaterad till alla emotionerna utom livstillfredsstÀllelse. StudietillfredsstÀllelse och hopp var de enda signifikanta emotionella prediktorerna för subjektiv studieprestation.

Kroppen under konstruktion : En kvalitativ textanalys av individers identitetskonstruktion och framstÀllandet av kroppen pÄ trÀningsbloggar.

Syftet med denna uppsats avsÄg att analysera och göra en fördjupning i hur bloggare konstruerar sin identitet pÄ trÀningsbloggar i Sverige samt hur de vÀljer att framstÀlla sina kroppar. FrÄgestÀllningarna har utgÄtt frÄn att undersöka hur bloggskribenterna vÀljer att konstruera sin identitet samt om det föreligger skillnader respektive likheter i mÀns och kvinnors konstruktioner. Tidigare forskning representerar teman som innefattar att blogga om hÀlsa vs skönhet, över/underordning samt media vs skapandet av den ideala kroppen. Metoden som anvÀndes var diskursanalys med inriktning diskursiv psykologi och textanalys. Det empiriska materialet baseras pÄ trÀningsbloggar som drivs av dagligt aktiva bloggskribenter. Dessa bloggtexter har analyserats utifrÄn socialkonstruktionism samt Robert Connells teori om konstruktionism.

Lindsberg : en kvalitativ undersökning av platsbunden entitetkontinuitet

This essay is an analysis of a three-day participant observation with sensitive people in a house with entity continuity. The purpose was to investigate the possible experiences participants had during their stay. The method used was modified based theory with Jungian application. The investigation showed that the core category was a peculiar atmosphere which the participants related to a different world than the physical. The place? atmosphere influenced the participants and led to transcendent experiences related to a spirit realm.

?Vi har skapat en gemenskap i v?rt utanf?rskap? - En kvalitativ studie som unders?ker och f?rst?r inv?narnas upplevelser av att leva i socioekonomiskt utsatta omr?den som pr?glas av g?ngkriminalitet.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->