Sökresultat:
3950 Uppsatser om Miljöprojekt - Sida 17 av 264
Sex Sigma vid Coca-Cola Drycker Sverige AB: ett DMAIC-projekt för att minska svinnet av dryck i produktionsprocessen
Detta examensarbete Àr utfört pÄ Coca-Cola Drycker Sverige AB. En av de största produktionskostnader som företaget har Àr koncentratet för dryck som köps in frÄn the Coca-Cola Company. Innan projektstart visste Coca-Cola Drycker Sverige AB att svinnet av dryck under produktionsprocessen var stort men hade ingen kunskap om vilka faktorer som orsakade svinnet. Coca- Cola Drycker Sverige AB har för ett par Är sedan implementerat förbÀttringsverktyget Sex Sigma i sin organisation och detta projekt har bedrivits som ett Sex Sigma-projekt. Syftet med detta projekt har varit att kartlÀgga var i processen svinn av dryck uppkommer, föreslÄ förbÀttringsÄtgÀrder samt implementera förbÀttringsÄtgÀrder med avseende pÄ att minska svinnet av dryck i produktionsprocessen.
Marin Marais pa? barockviola : tankar kring en transkription
I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.
3d-animation i mörkrets tecken
Mitt projekt Àr en film i 3d med en skrÀckfylld underton som utspelas genom en
fiktiv persons ögon dÀr fÀrden gÄr genom en skog fram till vad som ser ut att
vara en nedlagd fabrik. Men dÀr tystheten frÄn början rÄder visar sig bÄde det
ena och det andra utav mÀrkligheter uppstÄ!
Effekterna för den mörka upplevelsen Àr prioriterad framför en begriplig
handling, och dÀrför finns inga övertydliga budskap som underskattar
betraktarens egna slutsatser av filmen. Filmen Àr ett experiment med 3d,
postproduktion och ljud som visar en blandning av konkreta spÀnningsmoment och
en morbid kÀnsla av rÄ död!.
Att hantera det ovÀntade : HÀndelser som inte fÄngas upp av riskanalyser i projekt
Sedan mitten av 1900- talet har anvÀndningen av arbetssÀttet projekt ökat i bÄdeprivat och offentlig sektor. I och med ökningen blir frÄgor om hur projekt i störreutstrÀckning kan nÄ sina mÄl allt mer intressanta. En av projektets utmaningar Àratt hantera den osÀkerhet som finns naturligt i arbetssÀttet. För att hanteraprojektets osÀkerhet har undersökningen identifierat tvÄ perspektiv inomforskningen av risk- och osÀkerhetshantering. Det första perspektivet,argumenterar för anvÀndningen av olika analysmetoder för att identifiera ochÄtgÀrda risker som projektet kan utsÀttas för.
Boskap och jord i ett förÀnderligt bondesamhÀlle : En studie gÀllande HushÄllningssÀllskapets projekt - om jordÀgande, jordbrukande och kreaturshÄllning pÄ Askersunds landsbygd och i Viby- och LerbÀck socken 1870-1910
En uppsats gĂ€llande HushĂ„llningssĂ€llskapets projekt mellan 1870-1910. Kvalitativt om skördeutfall, kreatursutfall, och förĂ€ndrade metoder inom jordbruket som förvĂ€ntades ge högre avkastning i Ărebro lĂ€n. Samt kvantitativt om befolkningsmĂ€ngd, kreaturshĂ„llning, jordĂ€gare och jordbrukare i Askersunds landsförsamling, Viby- och LerbĂ€ck socken..
Agil systemutveckling ? en jÀmförelse mellan den agila och traditionella projektledaren
Den hÀr uppsatsen handlar om projektledning av projekt som tar stöd av agila systemutvecklingsmetoder. FrÄn början skapades de agila metoderna, av utvecklarna sjÀlva, som ett svar pÄ de traditionella metodernas rigiditet och, i deras mening, övertro pÄ en dokumenterad process. Ordet ?agil? betyder lÀttrörlig och kÀrnan i de agila metoderna Àr att göra utvecklingen mer flexibel och lÀttare att manövrera. Det finns andra vÀrderingar som Àr grundlÀggande i agil systemutveckling som pÄverkar projektledaren och dennes arbete för ett agilt projekt.
En metod för utvÀrdera projekt och överföra kunskap
Vid studier av den litteratur som finns om projektarbete sÄ stÄr det i flera böcker och projektmodeller att varje projekt ska följas upp och utvÀrderas. Men hur, nÀr eller vad detta ska leda till stÄr sÀllan konkret formulerat.Det finns flera saker att beakta vid ett projekts uppföljning och utvÀrdering. Rapportens fokus lÄg pÄ att försöka formulera en metod som kan generera tillfredstÀllande kunskapsöverföring mellan olika projekt inom en organisation.Vid genomgÄng av den teori som finns kring kunskapsöverföring uppmÀrksammades ett antal omrÄden som Àr av större betydelse för frÄgan. Det var omrÄden som tyst och explicit kunskap, kunskapsöverföring, kommunikationsvÀgar och en öppen miljö. Dessa Àmnen behandlas och det som Àr av vikt för vÄr frÄga presenteras i rapporten.
LÀrande i projektintensiva verksamheter : NÀr projekten Àr större Àn organisationen
Det blir allt vanligare att mÀnniskor byter arbetsgivare flera gÄnger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen pÄ anstÀllningen som ett livslÄngt Ätagande hÄller pÄ att försvinna. Organisationer knyter till sig temporÀra medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sÄdan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken frÄn SCB som visar att andelen temporÀrt anstÀllda ökar i Sverige och nu Àr nÀstan 16 % av arbetskraften.Uppsatsen behandlar lÀrandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill sÀga organisationer dÀr andelen temporÀrt anstÀllda överstiger andelen tillsvidareanstÀllda medarbetare. Den inriktar sig pÄ lÀrandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lÀrandet i projekten, nÀr individerna med specialkompetens bara Àr temporÀrt anstÀllda.Respondentorganisationernas syn pÄ kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anstÀlla personer med rÀtt kompetens temporÀrt.
Riskhantering: studie av riskhantering inom nÄgra byggföretag
i Norrbotten
Byggverksamhet innehÄller vanligtvis mÄnga och varierande osÀkerheter, som bÄde kan uppfattas som risker och som möjligheter. Byggföretagen har oftast en stark bild av hur riskhanteringen ska genomföras och har verktyg i form av checklistor och annat till hjÀlp för projektledningen. Nu nÀr fler och fler företag blir ISO certifierade sÄ blir riskhanteringen en allt viktigare del av verksamheten. Syftet med rapporten var att kartlÀgga hur nÄgra byggföretag i Norrbotten inom utvalda projekt sköter riskhanteringen med avseende pÄ uppstÀllda mÄl och krav. Arbetet började med en litteraturstudie för att fÄ insikt i Àmnet.
Earned Value Management - Ett projektstyrningsinstrument mellan FMV och Kockums -
Sammanfattning Uppsatsens titel: Earned Value Management ? Ett projektstyrningsinstrument mellan FMV och Kockums. Seminariedatum:2007-06-05 Ămne/Kurs:FEK 582 Kandidatuppsats, 10 poĂ€ng Författare:Dennis Andersson, Anders Ellström, Viktor Tornberg Handledare:Per Magnus Andersson, Olof Arwidi Nyckelord:Projektstyrning, projekt, Earned Value, Earned Value ManageÂŹment, EVM. Syfte:Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva och analysera Earned Value Management (EVM) som projektstyrningsinstrument mellan Försvarets materielverk (FMV) och Kockums vid halvtidsÂŹmoderniseringen (HTM) av minröjningsfartyg Landsort. Metod:Kvalitativa intervjuer har gjorts med respondenter som har ledande projektbefattningar inom FMV och Kockums.
Erfarenheter frÄn programutveckling Ät externkund
Denna rapport handlar om projektgruppens samlade erfarenheter om hur det Àr att arbetamed ett större mjukvaruprojekt. Fokus för detta ligger pÄ erfarenheter inom gruppdynamikoch kundinteraktion. Rapporten lyfter Àven fram hur anvÀndandet av Essence Kernel Alpha:spÄverkade gruppens arbete. Rapporten försöker ocksÄ undersöka och ge förslag pÄfinansieringsmodeller för projekt med öppen kÀllkod. Det som iakttogs var att planering ochöppen kommunikation i stor del pÄverkar ett projekts utveckling.
Boxi : flexibel modulmo?bel fo?r barn
Ett barn krÀver möbler med olika anvÀndningsomrÄden genom sitt liv. NÀr barnet vÀxer skapas nya behov genom sÄvÀl personlig som fysisk utveckling. Dagens lösning Àr att handla nya möbler allt eftersom, nÄgot som resultatet av detta projekt vill vara ett alternativ till. PÄ dagens marknad finns det ett tomrum nÀr det gÀller barnmöbler som skall kunna anvÀndas en lÀngre tid. Detta projekt Àr ett samarbete med Zweed och uppdraget har varit att ta fram en modulmöbel för barn, med stort fokus pÄ flexibilitet.
Regelverk för mindre bolag - Vilket föredrar banker?
Den svenska myndigheten BokföringsnÀmnden (BFN) har beslutat att Àndra inriktningen pÄ sitt normgivningsarbete och har dÀrför börjat utveckla redovisningsstandarder som ska gÀlla för olika kategorier av företag. Avsikten med detta arbete Àr att förenkla och förtydliga reglerna. Under Är 2007 har BFN lagt fram ett utkast till ett nytt regelverk som ska gÀlla för mindre aktiebolag, K2. Internationellt arbetar organisationen International Accounting Standards Board (IASB) pÄ ett liknande projekt som Àr avsett att anvÀndas av smÄ och medelstora företag (SME). IASB:s projekt har som syfte att ta fram en internationell redovisningsstandard skrÀddarsydd för att möta dessa företags behov.
Brutalism : skriftlig reflektion inom sja?lvsta?ndigt, konstna?rligt arbete
I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.
Projektledarens förutsÀttningar för kunskapsöverföring mellan produktutvecklingsprojekt
Kunskapsöverföring mellan projekt Àr ett ansvarsomrÄde inom projektledning. Arbetsformen projekt Àr mycket kunskapsintensiv och det Àr av största vikt för organisationer att omhÀnderta kunskap som genereras inom projektverksamheten. Det finns dokumenterade svÄrigheter kring kunskapsöverföring frÄn bÄde framgÄngrika samt problemfyllda projekt och oftast förblir kunskapen individbunden och odokumenterad.För att genomföra kunskapsöverföring mellan projekt pÄ ett effektivt sÀtt krÀvs att projektledare har kunskap om specifika metoder samt pedagogiska fÀrdigheter ihop med bred projektledarkunskap. Syftet med denna studie Àr att belysa projektledares uppfattning om kunskapsöverföring mellan produktutvecklingsprojekt och vilka metoder som anvÀnds. Den kvalitativa ansatsen fenomenografi har anvÀnds för att analysera resultatet.