Sökresultat:
3950 Uppsatser om Miljöprojekt - Sida 16 av 264
IT-anvÀndandet i distribuerade projekt
Sekretessbelagd.
Tidplanering av ett stort byggprojekt : En kvalitativ intervjubaserad studie av Nya Karolinska Solna
Detta examensarbete, Tidplanering av ett stort byggprojekt Àr en fördjupning inom byggstyrning med fokus pÄ hur planeringsarbetet kan förbÀttras. Rapporten baseras pÄ Skanskas planeringsarbete av Nya Karolinska Solna. Fördjupningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med personal ur utvalda projektfaser och erforderliga dokument, som ger en nÀrmare inblick i hur arbetet med tidplanering utförs och kommuniceras. Arbetet resulterade i slutsatsen att ledningsverktyget Last planner fÄr samtliga befattningar pÄ byggarbetsplatsen att kommunicera bÀttre med varandra och uppmÀrksammar eventuella problem i god tid. Skanska rekommenderas dÀrför att implementera Last planner i framtida projekt. Skanska bör avsÀtta mer tid för projektering innan produktionen pÄbörjar.
Stol, bord och norrsken
Jag har jobbat med ett gestaltningsförslag till det nya Resecentrum Ăst som byggs i UmeĂ„ i och med Botniabanan. De inblandade (UmeĂ„ Kommun och White) har ambitionen att det ska bli ett landmĂ€rke. Med detta i Ă„tanke har mitt projekt resulterat i nĂ„gra produkter som ska bidra till att ge resenĂ€rer en positiv upplevelse och ett mervĂ€rde till platsen.Genom att sĂ€tta mig in i planerna för omrĂ„det genom studiebesök och samtal med ansvariga har jag fĂ„tt ökad förstĂ„else för processen och samtidigt insett vikten av Inredningsarkitektens roll Ă€ven i stora infrastrukturella projekt.Hur gör man för att förmedla och spegla en bild av UmeĂ„ och Norrland utan att det blir övertydligt och för dekorativt har varit en av mina huvudfrĂ„gor. Inspirationen har jag hĂ€mtat bĂ„de frĂ„n Samekulturen, naturen och gamla jĂ€rnvĂ€gssignaler..
VÄga vittna, eller tyck Ätminstone det Àr viktigt att vittna : Hur viktigt Àr det egentligen att vittna och vÄgar ungdomar göra det?
VĂ„ga vittna projektet startade hösten 2005 av det lokala brottförebyggande rĂ„det (BRĂ
) iEskilstuna i samarbete med polisen. Anledningen till att starta upp ett sÄdant projekt var föratt bÄde polisen och ungdomar reagerade pÄ att ungdomar kÀnde sig hotade och trakasseradedÄ de skulle vittna mot nÄgon annan.Viktigt att vittna ville med sitt projekt belysa problematiken och Àven informera ungdomarvad de kan göra nÀr de blivit utsatta för brott, upplysa de om hur de kan arbetabrottsförebyggande samt vad de kan göra för att förhindra att de blir utsatta för brott.Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur arbetet med vittnesskydd och vittnesstöd kan fÄungdomar att vittna. Vi har valt att genomföra ett flertal intervjuer med civila utredare ochpoliser i bÄde Eskilstuna och Stockholm samt leta fakta genom litteraturinsamling ochinlÀsning av artiklar.VÄga vittna och Viktigt att vittna Àr tvÄ projekt som gett vÀldigt goda resultat, genomprojekten anser de ansvariga att de har nÄtt ut till ungdomarna och gett de unga en ökadkunskap. Det har visat sig att ungdomarna efter projektets genomförande sjÀlvmant tagitkontakt med polis och andra forum för att diskutera och stÀlla frÄgor.Vi anser att bÄde VÄga Vittna samt Viktigt att vittna Àr tvÄ projekt som Àr mycket relevantaför att fÄ unga att ta steget att vÄga vittna. Det Àr viktigt att vuxna upplyser de unga vad somhÀnder före, under och efter en rÀttegÄng.
BIM inom ROT-projekt
AnvÀndingen av virtuellt byggande och byggnadsinformationsmodeller inom byggbranschen ökar stÀndigt och Àr ett omrÄde som varit föremÄl för flera studier under de senaste Ären. I flertalet av dessa har dock fokus legat pÄ nyproduktion. Men i och med ett ökande renoveringsbehov i stora delar av det svenska bostadsbestÄndet ökar Àven intresset av att anvÀnda BIM inom ROT-projekt. Dessutom har ny teknik inom omrÄdet inmÀtning, dÄ frÀmst laserscanning, gjort att det idag finns lÀmpliga verktyg för att skapa byggnadsinformationsmodeller av befintliga byggnader.MÄlet med denna studie har följaktligen varit att undersöka hur en BIM av en befintlig byggnad kan tas fram och hur denna kan anvÀndas inom ett ROT-projekt.Resultaten som redovisas i denna studie bygger dels pÄ en kartlÀggning av olika metoder för inmÀtning och dels pÄ en sammanstÀllning av erfarenheter frÄn olika personer som arbetat med antingen inmÀtning eller arbetat i ROT-projekt dÀr digitala 3D-modeller anvÀnts pÄ ett eller annat sÀtt. KartlÀggningen av de olika inmÀtningsmetoderna genomfördes frÀmst genom en litteraturstudie medan insamlingen av erfarenheter genomfördes i form av en intervjustudie.De slutsatser som har kunnat dras utifrÄn resultaten visar att det finns en rad olika nyttor med att anvÀnda sig av BIM Àven inom ROT-projekt.
Cirkulationsplats Mullberget: Arbetsbeskrivning
Denna rapport behandlar min VFU-period pÄ PEAB. Vad jag har gjort under praktiken och vilket slags projekt som jag har varit med och utfört. Jag blev placerad pÄ rondellbygget pÄ Mullberget i SkellefteÄ, dÀr jag fick vara arbetsledare tillsammans med min mentor. Det var mÄnga stora projekt förutom sjÀlva rondellbygget, t.ex. omdragning av SkellefteÄs huvudmatning av fjÀrrvÀrmekulvert och omdragning av en Þ 800 dagvattenledning pÄ ca: 100 m.
Bro över VitÄn vid JÀmtön: Examensarbete BD57
Den hÀr rapporten som syftar till att sÀkerstÀlla framkomligheten och öka trafiksÀkerheten pÄ 974 över VitÄn. Vi har arbetat enligt PQM (Projekt Qality Management) metoden med VÀgverket som kund och de boende samt trafikanter vid JÀmtön som slutanvÀndare. MÄlet med rapporten Àr att skapa en normenlig överfart över VitÄn. De alternativa lösningar som vi jÀmfört Àr: rörbro, plattrambro, lagerbro samt renovering av den befintliga bron. Vi rekomenderar i denna rapport att det byggs en plattrambro och att den gjuts med sjÀlvkompakterande betong.
HjÀlpmedel för hantering av BIM-modeller : Ett steg mot det ritningsfria projektet
I dagens byggprocess lÀggs enormt mycket tid och resurser pÄ hantering av pappersritningar och andra utskrivna dokument som Àr nödvÀndiga för att produktion och förvaltning ska fungera. Vid stora projekt kan det handla om tusentals olika ritningar och dokument som ska hanteras och dokumenteras vilket kan vara oerhört omstÀndligt, inte minst nÀr revideringar mÄste utföras.NÀr ett BIM-projekt utförs idag sÄ tappas en hel del av den information som modellen innehÄller till följd av att det ska skrivas ut pÄ en pappersritning, vilket i sin tur gör att mycket av informationen inte kommer till sin rÀtt. I dagslÀget finns ett flertal programvaror med syftet att hantera BIM-modeller och andra dokument rent digitalt i datorn eller i surfplattan. HÀr har man kommit en bra bit pÄ vÀgen mot ett ritningsfritt projekt men det finns mycket kvar att arbeta vidare med.Sweco Architects och NCC pÄbörjade under 2012 ett projekt vid namn ?Det ritningsfria projektet? som till en början delvis gÄtt ut pÄ att kartlÀgga vilka problem som kan uppkomma vid övergÄngen till ett ritningsfritt projekt.
Motivation som verktyg för att minimera negativ stress i projekt
Syfte: Att identifiera metoder för projektledare att anvÀnda motivation för att
minimera negativ stress.
Metod: Kvalitativa djupintervjuer
Slutsatser: Vi har definierat tre metoder som bidrar till att en
internaliseringskedja pÄbörjas. Internalisering ökar den inre motivationen bÄde
hos projektledare och hos projektdeltagare och kan bidra till att minska
negativ stress. Den första metoden handlar om att utveckla en modell gÀllande
vilken information projektledare behöver frÄn bestÀllare nÀr projekt bestÀlls.
Den andra metoden handlar ocksÄ om behovet av ökad bestÀllarkompetens, och
innebÀr att utbilda bestÀllarna. Den tredje metoden innebÀr att tydliggöra
grÀnsen mellan projektledarens och projektdeltagarnas ordinarie chefs ansvar
nÀr det kommer till motivations- och stressfrÄgor gÀllande projektmedlemmarna.
Web 2.0 i skolan - En studie om hur bÀrbara datorer förÀndrar lÀrande och kommunikation mellan lÀrare och elever
Den skolform som vi har idag hÄller pÄ att förÀndras mÄnga skolor vÀljer att införaEn-till-En projekt. Det innebÀr att varje elev fÄr en egen dator som de alltid skall ha medsig för att anvÀnda i undervisningen. Den hÀr studien har utförts pÄ en skola iVÀstsverige dÀr de precis har infört ett En-till-En projekt. Hur Àndras lÀrandesituationennÀr ny teknik kommer in i skolan och hur kan man integrera Web 2.0 i den nyaskolformen?Syftet med studien var att undersöka hur kommunikationen mellan elev och lÀrare harÀndrats genom införandet av bÀrbara datorer i skolan.
E-hÀlsa : Tryggheten i hemmet
Detta arbete behandlar Àmnet E-hÀlsa.Dess framtida funktion i hemmet, och dess assistans i brukarens dagliga liv.Med en fokus pÄ hur vÄrden kan förbÀttras genom att öka kÀnslan av trygghet och effektivisera hjÀlpmedlen,som kan komma att finnas i brukares hem.Arbetet tar upp olika IT baserade typer av hjÀlpmedel som redan finns pÄvissa stÀllen i vÄrden t.ex. Nattfriden tillsynskamera med anslutningsdekterande lampa, och söker en kompletterande cykel utav enheterna.Arbetet finner sin grund i regeringskansliets projekt lÄngsiktig efterfrÄgan pÄ vÀlfÀrdstjÀnst, ett projekt som utvecklats för att genomlysa vÄrdaperaturens skick. Samt söker perspektivet och eventuellt möjligheten att applicera resultaten iLaholms kommuns Àldreomsorg..
Projektledarens syn pÄ Interaktionsdesign
Uppsatsen Àr ett resultat av en explorativ studie som undersöker projektledarens uppfattning av interaktionsdesign ur ett resursperspektiv. Detta görs genom en kvalitativ undersökning med projektledare för systemutvecklingsprojekt. UtifrÄn vilka det gjordes en nulÀgesrapport om hur vida resurserna som lÀggs pÄ interaktionsdesign Àr adekvata. För att fÄ en ytterligare aspekt pÄ behovet intervjuades Àven en interaktionsdesignskonsult. Studiens resultat visade att det skiljer sig mellan olika typer av projekt hur vidare tillrÀckligt med resurser lÀggs ner pÄ interaktionsdesign.
Interaktiv Produktpresentation Ät Abu Garcia
Detta projekt har producerats i samarbete med Abu Garcia i SvÀngsta, Blekinge. VÄrat projekt Àr en interaktiv produkt presentation gjord i flash med inslag av 3d, video och ljud. VÄran tanke Àr att anvÀndaren ska kunna se hur en Ambassadeur Record fiskerulle ser ut bÄde pÄ insidan och utsidan, hur den fungerar och vad som gör den sÄ unik. Det finns ocksÄ video filmer som beskriver tillverknings processen, och hur man som förstagÄngs anvÀndare anvÀnder en Ambassadeur rulle. Design och bakgrundsljud Àr anpassad sÄ att den ska vÀcka en kÀnsla av fiske och fridfull utomhus miljö..
Det balanserade styrkortet : en fallstudie pÄ byggföretaget Skanska Sverige AB
Den hÀr uppsatsen behandlar vikten av kommunikation i projekt och vill frÀmst ge svar pÄ faktorer som designmanagern kan inverka pÄ för att skapa en lyckad kommunikation i projekt.Uppsatsen berör Àven styrkor och svagheter som projektgruppens medlemmar besitter samt möjligheten att pÄverka gruppdynamiken. UtifrÄn ett hermeneutiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt har vÄr strÀvan varit att skapa förstÄelse för det omrÄde vi studerat. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ och kvalitativ metod, genom att vi dels genomfört djupintervjuer samt e-postformulÀr. AnvÀndandet av bÄda metoderna grundar sig pÄ att vi velat studera gruppdynamik och kommunikationsproblem i designintensiva företag bÄde övergripande och mer detaljerat.Författarna har genom uppsatsen stÀrks i sin uppfattning om att det bÀsta sÀttet att genomföra ett projekt, inom ett designintensivt företag, Àr att ha en designmanager/projektledare som förstÄr sig pÄ de olika disciplinerna. Det hÀr för att ökad förstÄelse leder till bÀttre kommunikation mellan medarbetare.I uppsatsen framkommer det Àven att designmanagern mÄste ges tydliga styrverktyg samt möjlighet att pÄverka gruppsammansÀttning för en lyckad dynamik..
?Hörredu ? vi börjar med att du förklarar pÄ ett enkelt sÀtt för oss, för vi e vanliga simpla mÀnniskor? : En samtalsanalytisk studie av en hybridiserad pratshowintervju
I den hÀr uppsatsen undersöks interaktionen mellan tre programledare och en intervjuad forskare i ett utdrag frÄn ett intervjusamtal i radio. Syftet med studien Àr att undersöka vilka övergripande topiker och vilka kommunikativa projekt som förekommer i samtalsutdraget. LikasÄ att undersöka hur de kommunikativa projekten kan relateras till den hybriditet som detta samtalsutdrag kÀnnetecknas av, dÄ samtale tkan kategoriseras som en hybridiserad pratshowintervju. Samtalsdelen bestÄr av drygt Ätta minuter, som transkriberas och analyseras med hjÀlp av en topikanalys i kombination med en analys av de kommunikativa projekt som florerar i samtalsutdraget. Resultatet av analysen visar att samtalsutdraget innehÄller olika kommunikativa projekt som ibland kolliderar.