Sökresultat:
548 Uppsatser om Miljöprofil - Sida 35 av 37
UpprÀttande & arbete med ÄtgÀrdsprogram i grundskolan : En jÀmförande studie mellan tvÄ skolor
Inledning: CSR stĂ„r för Corporate Social Responsibility och innebĂ€r företagens ansvarstagande i samhĂ€llet med hĂ€nsyn till sociala, etiska och miljömĂ€ssiga aspekter. CSR- arbete innefattar ansvar gentemot Ă€gare, anstĂ€llda, kunder, lĂ„ngivare, myndigheter och övriga intressenter samt ett ansvar och engagemang i samhĂ€llet och vĂ€rlden utanför företaget.Problemformulering: Denna uppsats avser att undersöka hur mycket som skrivs om CSR- arbete pĂ„ börsnoterade företags hemsidor, och utifrĂ„n det kartlĂ€gga hur mycket av den givna informationen som visar pĂ„ vad företagen konkret Ă„stadkommer.ProblemstĂ€llningar:I vilken utstrĂ€ckning kommunicerar företagen sitt CSR- arbete via sina hemsidor?Hur stor andel av kommunikationen utgörs av konkreta Ă„tgĂ€rder och exempel?Vilka mönster kan urskiljas i företagens CSR- kommunikation via hemsidorna?Ăr CSR viktigt för företagens varumĂ€rkesbyggande?Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att ur ett organisationsperspektiv genomföra en explorativ/komparativ studie för att undersöka hur konkret företag förmedlar sitt CSR- arbete pĂ„ sina hemsidor.Metod: En undersökning har genomförts pĂ„ 30 börsnoterade företag. Observationer pĂ„ deras hemsidor har gjorts för att se hur konkret företagen förmedlar sitt CSR - arbete. Kvalitativa intervjuer har genomförts för att komplettera analysen av hemsidorna och fĂ„ en bredare syn pĂ„ CSR- arbete.Teori: Följande teorier har anvĂ€nts under uppsatsen: Carrolls CSR- pyramid, Profil, image och identitet, VarumĂ€rkesidentitetsmodellen, en teori om risker som kan pĂ„verka köpbeslut, Kommunikationsprocessen och Intressentmodellen.Slutsats: Företag finner stort intresse av att skriva om CSR- arbete pĂ„ sina hemsidor.
Visual merchandise online
Syfte: Studiens syfte Àr att presentera en struktur för online-baserade modeföretags visuellakommunikation. UtgÄngspunkten Àr den fysiska butikens visual merchandise-strategier, sommodifieras för att skapa en modell anpassad till online-perspektiv.Metod: För att besvara vÄrt syfte undersöktes hur webbshoppar arbetar med sin visuellakommunikation genom en kvalitativ observationsstudie. Fyra webbshoppar observeradesunder en period pÄ tvÄ veckor, vid tre olika tillfÀllen. Observationen utgick frÄn studiens egenmodell dÀr visual merchandise-strategier frÄn den fysiska butiken kodats till ett onlinesammanhang.Ett observations-schema med öppna frÄgor arbetades fram för att praktisktkunna genomföra observationen pÄ ett strukturerat sÀtt. Arbetet med observationen skeddeparallellt med analysen som kunde anpassas och pÄverka varandra.
En projektgrupps sammansÀttning : Hur skapar ett mindre företag en projektgrupputifrÄn dess befintliga resurser?
PÄ mÄnga företag anvÀnds idag projektbaserad verksamhet. Att anvÀnda sig av projekt Àr effektivt och det finns möjlighet till snabba förÀndringar. Projektorganisationen Àr tillfÀllig och projekt genomförs ofta med en bestÀmd tidsram och budget. Det Àr projektgruppen som utför de ingÄende arbetsuppgifterna och levererar resultatet.Det som denna rapport kommer att behandla Àr hur en projektgrupp skapas utifrÄn befintliga resurser. Vidare kommer Àven andra pÄverkande faktorer att undersökas, som till exempel personliga egenskaper samt om befintliga modeller anvÀnds.
Basel III ? Regelverkets pÄverkan pÄ svenska bankers kapitalanskaffning
Den finansiella sektorn i lÀnderna som tillhör G-10 har styrts av specifika regelverk tillÀmpade för banker Ànda sedan 1988, och blev dÄ uppkallat Basel I. Detta beror till stor del pÄ konsekvenserna frÄn de finansiella kriser som samhÀllet erfarit. Allt för generös kreditgivning och högt risktagande frÄn banker har lett till att hela vÀrldsekonomin satts i turbulens. Vid kommande Ärsskifte, 2012/2013, planeras en tredje version av regelverket att införas, Basel III, och kommer att beröra samtliga lÀnder som tillhör G-20 dÀr bland annat Sverige ingÄr. I denna uppsats har vi dÀrför valt att undersöka hur pass kapabla Sveriges banker Àr att möta det kommande regelverket, dÄ med fokus pÄ deras kapitalanskaffning.
FrÄn cykelvÀg till cykelstrÄk : förslagna riktlinjer som bör beaktas vid cykelstrÄksutredningar
I dag Àr organisation bristfÀllig avseende utvecklingen av
cykelinfrastrukturen i mÄnga kommuner, effekten blir en
svag planering och helhetsperspektivet Àr svÄrt att uppnÄ
(Sveriges Kommuner och Landsting, m.fl. , 2007, s 7). Det
sker ofta en mer platsspecifik planering som i sin tur ger
flaskhalsar* i infrastrukturen, dÄ helhetsperspektivet saknas.
Genom att arbeta med ett strÄktÀnk och helhetsperspektiv i
planeringen skapas ett mer sammanhÀngande nÀt som i sin tur blir
lÀttare att sammanlÀnka till ett mer finmaskigt nÀt. Det hÀr bidrar
till mer gena, snabba och sÀkrare cykelvÀgar.
Det Àr viktigt att se till brukarnas behov och mÄl med fÀrden, för att
tillgodose deras krav pÄ utformning. Samtidigt Àr det viktigt att
undersöka varför mÄnga personer vÀljer att avstÄ frÄn att bruka
cykeln som fÀrdmedel, för att kunna utveckla strÄken och
förhoppningsvis fÄ fler till att nyttja cykeln.
Det har skett en stor utveckling av Malmös cykelinfrastruktur, allt
fler vÀljer cykeln som fÀrdmedel, 30 procent av alla resor sker pÄ
cykel (www.malmostad.se 2013021 5).
En studie av den svenska bredbandsutbyggnaden med statens roll i fokus
Uttrycket IT började höras i mitten av 1990-talet och blev snabbt ett modeord och i slutet av 1990-talet blev bredband i det nÀrmaste ett lika haussat ord. Företag som Framfab och Bredbandsbolaget med helt nya affÀrsidéer gjorde fantastiska resultat pÄ börsen. 2000-talet inleddes med ett abrupt uppvaknande dÀr luften helt gick ur börsen och dÀr 1990-talets mest okritiska profeter för den nya ekonomin i det nÀrmaste fick ett löjets skimmer över sig. Det finns mÄnga intressanta aspekter av detta skeende och mycket att sÀga och skriva om det.Det specifika syftet med denna uppsats Àr att i ur huvudsak nationalekonomiskt perspektiv belysa, diskutera och analysera den svenska bredbandsutbyggnaden med sÀrskild inriktning pÄ statens roll.Uppsatsen inleds av en teknisk beskrivning som försöker ge lÀsaren en bild av hur bredband fungerar, vilka olika nivÄer det finns i ett bredbandsnÀt samt vilka olika typer av bredband som finns.DÀrefter följer den huvudsakliga empirin dÀr först de olika utredningar och rapporter som inriktats pÄ IT och bredbandsutbyggnaden behandlas, dÀrefter de beslut som fattats angÄende bredband (framförallt IT-propositionerna) och slutligen det reella lÀget vad gÀller utbyggnaden. Tanken Àr alltsÄ att pÄvisa en röd trÄd frÄn beslutsunder-lag, till beslut och slutligen resultaten av besluten.
JC : En fallstudie pÄ hur företaget JC arbetar med reklamkampanjer
Globaliseringen har lett till en mÀttad marknad. För att företag skall kunna överleva i detta hÄrda marknadsklimat sÄ har det blivit viktigt med differentiering och flexibilitet. Den ökade konkurrensen har skapat fler valmöjligheter för kunderna vilket har Àndrat pÄ deras köpvanor.För företag har det blivit viktigt att locka kunder med nÄgonting annat utöver sjÀlva kÀrnprodukten. Det har blivit viktigt att bygga en lÄngsiktig relation till kunden och fokusera pÄ produktens mjuka vÀrden. Skapandet av ett starkt varumÀrke Àr numera av högsta prioritet eftersom ett starkt varumÀrke gynnar hela företaget.
Ett fast-fashion företag. Att kommunicera miljö och hÄllbarhet
I denna studie har vi har valt att undersöka och analysera ett enskilt fast fashion-företag kring Àmnet miljö och hÄllbarhet, nÀmligen Gina Tricot. Valet av företag grundar sig i intresset av att undersöka hur ett förhÄllandevis ungt fast fashion-företag engagerar sig inom miljö och hÄllbarhet. Denna uppsats skrivs med mÄl om att ge alla intresserade en inblick i hur ett vÀxande modeföretag tÀnker kring mode kopplat till miljö och hÄllbarhet, och om deras mÄlgrupp verkligen lÀgger vikt vid dessa aspekter nÀr de handlar klÀder. Syftet med studien Àr att granska hur och varför ett fast fashion-företag arbetar med och kommunicerar miljö och hÄllbarhet, samt undersöka hur kunderna uppfattar och pÄverkas av företagets arbete och kommunikation. Hur viktigt Àr hÄllbarhet för företaget och hur viktigt Àr det för deras mÄlgrupp och kunder? Begreppen som behandlas, för att kunna besvara syftet i uppsatsen, Àr CSR och hÄllbarhet.
Automatisk genreklassifikation : en experimentell studie
This thesis aims at examining to what extent a few, algorithmically very easily extractable document features can be used to classify electronic documents according to genre. A set of experiments is therefore carried out, using only 11 such simple features in an attempt to classify 84 documents belonging to electronic academic journals into three manually identified genres: table of contents, article, and review. The 11 features are also divided into three sets, containing metrics of words and sentences; punctuation marks; and URL links, respectively. The performance when using these sets of features is then measured with regard to classification accuracy, using a k-NN classifier, four different values of k (1, 3, 5, 7), and both leave-one-out and 10-fold cross-validation. Best results are achieved when using all three feature sets (i.e.
Norrbotniabanan: En analys av möjlig finansiering och förslag till ansvarsfördelning i jÀrnvÀgsplaneskedet
Stambanan genom övre Norrland Àr den jÀrnvÀg som i dagslÀget skall tillgodose landets transportbehov via jÀrnvÀg genom Norrland. Den befintliga Stambanans kurviga och backiga profil medför att godstransporterna inte kan bedrivas lika effektivt som i andra delar av landet. DÄ stambanan dessutom Àr placerad i Norrlands inland innebÀr detta att den inte Àr strategiskt belÀgen med avseende pÄ gods- och persontransporter i och med att de flesta stora stÀderna i Sverige Àr kustlokaliserade. En ny jÀrnvÀg i form av Norrbotniabanan gÄr i rakare strÀckning Àn den gamla stambanan och Àr dessutom dimensionerad för högre hastigheter samt tyngre transporter.NÀr de offentliga resurserna inte rÀcker till för att genomföra alla tilltalande projekt uppstÄr en brist och de projekt som anses vara av störst vikt prioriteras. De slutsatser som kan dras av detta blir att mÄnga projekt som Àr nödvÀndiga, Norrbotniabanan i detta fall, ur bÄde ett lokalt och regionalt perspektiv inte förverkligas inom en önskvÀrd framtid.Syftet med denna rapport Àr att lÀmna ett förslag till en lÀmplig ansvarsfördelning med medföljande organisationsstruktur för framtagandet av jÀrnvÀgsplaner, vilket Àr en del i jÀrnvÀgsprocessen.
Att följa John : En studie om flockbeteende pÄ den svenska SRI-fondmarknaden
Fondmarknaden har vuxit stadigt under ett flertal Är vilket har resulterat i att en allt större del av befolkningen placerar sitt sparande i fonder. Samtidigt som fondermarknaden har vuxit har Àven intresset för etiska och samhÀllsmÀssiga aspekter blivit allt mer utbrett. Detta har resulterat i nya sparandeformer dÀr fondmarknaden har anammat investerares vÀrderingar och skapat socialt ansvarsfulla investeringar (Socially Responsible Investment, SRI) fonder som inkluderar dessa i sina investeringsstrategier.Tidigare forskning angÄende den aktiva förvaltningen av fonder har försökt utröna vilka faktorer som pÄverkar förvaltarnas val av tillgÄngar. En av de starkast pÄverkande faktorer Àr flockbeteende dÀr förvaltare tar investeringsbeslutet utifrÄn andra förvaltare istÀllet för privat information. Detta har sÀrskild betydelse för SRI-fonder dÄ dess investerare inte enbart vÀljer fonder utifrÄn avkastning utan Àven till följd av individens vÀrderingar.
Corporate Social Responsibility
Bakgrund och problem: Betydelsen och intresset för företag att presentera hur de arbetarmed CSR, det vill sÀga miljöfrÄgor, socialt ansvar och mÀnskliga rÀttigheter harökat avsevÀrt den senaste tiden. En anledning Àr att CSR-redovisningen kan förbÀttra företagetsrykte, varumÀrke och lönsamhet. Med anledning av detta Àr det av största viktatt presentera denna information pÄ ett intressevÀckande, trovÀrdigt och strukturerat sÀtt.Syfte: Att utifrÄn ett retoriskt perspektiv beskriva hur prisbelönta företag skapar intresse,trovÀrdighet och struktur i de inledande sidorna i deras CSR-redovisning.AvgrÀnsningar: De avgrÀnsningar vi gjort i uppsatsen Àr att endast jÀmföra de sju inledandesidorna i tvÄ företags CSR-redovisningar frÄn 2005.Metod: För att skapa en bra grund inom Àmnet har inledningsvis en litteraturstudie genomförts.Valet av de tvÄ företag vi Àmnar undersöka baserar sig pÄ noterade bolag iSverige som arbetar aktivt med CSR. Vidare valde vi de tvÄ företag med flest gemensammaprinciper och utmÀrkelser för att undersöka företag som Àr i framkant i sitt CSRarbete.I vÄr undersökning anvÀnder vi oss av en kvalitativ metod för att erhÄlla djupareförstÄelse. För att uppnÄ detta har vi anvÀnt oss av retorisk textanalys.
(Media) Made in China : En komparativ studie om regimkritik och regimsupport i kinesiska Internetbaserade nyhetstidningar
Kina har de senaste Ären genomgÄtt en omfattande utveckling pÄ det informationstekniska omrÄdet och den ekonomiska tillvÀxten i landet har ökat explosionsartat. Medieklimatet och den kinesiska statens kontroll över Internet genomgÄr i och med det hÀr stora förÀndringar. Trots att Internet skapar en till synes större frihet och ger nya möjligheter, anvÀnder den kinesiska staten Internet för att ytterligare öka sin kontroll över informationsflödet i landet. Genom cyberattacker frÄn kinesiska IP-adresser mot InternetjÀtten Google i början av 2010 lyftes Kinas Internetpolitik fram Àven i internationella medier, inklusive svenska. Genom att undersöka engelsksprÄkiga kinesiska nyhetsartiklar i dagstidningar pÄ Internet, om Google och Internetcensuren i Kina, Àmnade vi granska hur regimsupport respektive regimkritik yttrar sig i tvÄ kinesiska nyhetstidningar.
TrÀpaketshantering: Elof Hansson Bygg-Gross AB
De tvÄ byggvarugrossisterna Bengtsson & Gedelius AB och Timber Trading AB ska i januari 2006 bilda Elof Hansson Bygg-Gross AB. I samband med sammanslagningen skall Àven affÀrssystemen sammanfogas. Syftet med examensarbetet Àr att, med tonvikt pÄ informationsflöden, undersöka, beskriva och jÀmföra trÀpaketshanteringen pÄ Bengtsson & Gedelius AB och Timber Trading AB. Undersökningen har resulterat i förbÀttringsförslag som kan vara till hjÀlp vid sammanslagningen av de tvÄ företagen. JÀmförelsen av teori och nulÀge resulterade i ett idealfall vilket i sin tur synliggjorde förÀndringsbehoven.
Hur attraktiv kan en kommun bli? : ? En studie om hur Sundsvalls kommun upplever och kommunicerar sitt arbetsgivarvarumÀrke
Det blir allt mer viktigt att arbetsgivaren har sunda vĂ€rderingar, som bĂ„de dem och deras anstĂ€llda kan stĂ„ för. Detta Ă€r nĂ„got som pĂ„verkat organisationerna runt om i vĂ€rlden, de mĂ„ste lĂ€gga mer fokus pĂ„ att kommunicera dessa vĂ€rden enhetligt bĂ„de internt och externt för att framstĂ„ som attraktiva. Att driva ett strategiskt arbeta för att blir en attraktiv organisation Ă€r nĂ„got nyare i offentlig sektor, men har blivit ack sĂ„ viktigt under de senare Ă„ren. Kommuner erhĂ„ller mĂ„nga viktiga tjĂ€nster med stort vĂ€rde i samhĂ€llet vilket gör att dem, som vilken organisation som helst, behöver kompetens, engagemang och variation bland sin personal. Att framstĂ„ som en eftertraktad arbetsgivare Ă€r dĂ€rför viktigt i mĂ„nga aspekter, bland annat för att kunna attrahera rĂ€tt personal. Ett allt mer strategiskt och planerat arbete krĂ€vs av den offentliga sektorn för att kunna stĂ„ upp mot konkurrensen och striden om dagens medarbetare. Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ hur medarbetare som Ă€r ansvariga för personalfrĂ„gor pÄ Sundsvalls kommun, uppfattar och kommunicerar kommunens arbetsgivarvarumĂ€rke internt och externt.  FRĂ
GESTĂLLNINGAR? Hur upplever, de ansvariga medarbetarna, Sundsvalls kommun som arbetsgivare ochhur anser de att organisationen uppfattas av omvĂ€rlden? ? Vilken betydelse anser de ansvariga medarbetarna att ett arbetsgivarvarumĂ€rke har förSundsvalls kommun? ? Hur kommunicerar de ansvariga medarbetarna kommunens arbetsgivarvarumĂ€rke ochkĂ€rnvĂ€rden till potentiella arbetstagare? FrĂ„gestĂ€llningarna besvarades med hjĂ€lp av kvalitativa samtalsintervjuer i form av en respondentundersökning med utvalda medarbetare pĂ„ Sundsvalls kommun.