Från cykelväg till cykelstråk

I dag är organisation bristfällig avseende utvecklingen av cykelinfrastrukturen i många kommuner, effekten blir en svag planering och helhetsperspektivet är svårt att uppnå (Sveriges Kommuner och Landsting, m.fl. , 2007, s 7). Det sker ofta en mer platsspecifik planering som i sin tur ger flaskhalsar* i infrastrukturen, då helhetsperspektivet saknas. Genom att arbeta med ett stråktänk och helhetsperspektiv i planeringen skapas ett mer sammanhängande nät som i sin tur blir lättare att sammanlänka till ett mer finmaskigt nät. Det här bidrar till mer gena, snabba och säkrare cykelvägar. Det är viktigt att se till brukarnas behov och mål med färden, för att tillgodose deras krav på utformning. Samtidigt är det viktigt att undersöka varför många personer väljer att avstå från att bruka cykeln som färdmedel, för att kunna utveckla stråken och förhoppningsvis få fler till att nyttja cykeln. Det har skett en stor utveckling av Malmös cykelinfrastruktur, allt fler väljer cykeln som färdmedel, 30 procent av alla resor sker på cykel (www.malmostad.se 2013021 5). Malmö stad ska satsa cirka 400 miljoner kronor under en sju års period i syfte att utveckla cykelinfrastrukturen. Visionen med det här projektet är främst att stärka Malmös profil som cykelstad, stärka infrastrukturen genom att skapa fler stråk i staden samt erbjuda en mer multifunktionell stad till den ökande befolkningen (Cykelprogram Malmö, 2012, s 10-11). Genom en granskning av Malmö stads cykelinfrastruktur identifierades en rad problem i form av osäkra korsningar, otydliga stråk, flaskhalsar* och svår överblickbara färdvägar. En ökad identitet ökar tydligheten av stråken, ett sätt är att applicera en färg, i förslaget färgen blå. De gator där en integrerad trafik förekommer, är förslaget att införa cykelgator för att ge cykeln prioritet ett på hela stråket. Korsningspunkterna är mest kritiska, den fysiska utformningen måste stödja ett säkert beteende och göra cyklisten uppmärksam för kollisionsrisken. I en upplevd säker miljö har cyklister en tendens att framkalla ett vårdslöst beteende. Genom att applicera rödstreckad linje tio meter innan korsning, motverkas förhoppningsvis det här vårdslösa beteendet. Kritik som har framkommit är främst riktad till hur kommuner och andra organisationer nyttja den kunskapen som finns och i vilken utsträckningen den brukas och förvaltas. Det är viktigt att planeringen och synsättet utvecklas samt diversifieras. Det kan upplevas som orättvist att hänföra ansvaret för bristerna till kommunerna, samtidigt är det kommunerna som måste tillse, att det sker en förändring. *Flaskhals= När en cykelväg slutat utan någon notis. I

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta