Bakgrund: Då barngrupperna tenderar att bli allt större i samma små lokaler blir utomhusmiljön allt viktigare, många förskolor tillbringar på grund av platsbrist allt mer tid utomhus (Nilsson, 2002). Det finns en hel del forskning om hur barnen påverkas av den miljö de vistas i utomhus. Hur utomhusmiljön är utformad har betydelse för de lekar och aktiviteter som barn sysselsätter sig med (Björklid, 2005). Vi har hittat marginellt med tidigare forskning på huruvida gårdens utformning påverkar pedagogernas arbete och har därför valt att fokusera på detta område.Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på om förskolegårdens utformning påverkar pedagogers arbete utomhus.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Vi har intervjuat sex förskollärare på sex olika förskolor.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Patienter som är inlagda på vårdavdelningar på sjukhus har olika upplevelser av rummets utformning och inredning. Vår erfarenhet är att patientrum har vita väggar, textilier med diskreta färger och inga tavlor. Vad kännetecknar en utformning och inredning som är hälsobringande för patienten? En omgivning som människor är tillfreds med skapar balans i tillvaron och stärker det psykiska välbefinnandet och den fysiska hälsan. En viss form av arkitektur kan också bidra till uppkomsten av stress.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

Uppsatsen beskriver hur samhällets ekonomiska och kulturella situation påverkar reklamens utformning. Utgångspunkten i arbetet är samspelet mellan samhällets situation och reklamens utformning och omfattar åren 1960 till 2005. Vi har funnit olika företeelser som kan kallas trender i samhällets ekonomiska och kulturella situation som till viss del kan kopplas till de trender som iakttagits i reklamen. Vi har även sett trender i reklamen som kan sägas ha påverkat samhällets utveckling. Därmed kan vi säga att det finns en påverkan mellan samhällets situation och reklamens utformning.

Denna studie har som utga?ngspunkt att studera arbetsmiljo?er som kan pa?verka kreativitetsgraden. Fo?rfattarna, som la?ser Innovationsprogrammet pa? Ma?lardalens ho?gskola i Eskilstuna, har reagerat pa? lokalernas utformning pa? ho?gskolan. Vi fra?gade oss varfo?r de ser ut som de go?r och om det funnits na?gon tanke bakom utformningen.

Climate change is expected to increase the frequency and intensity of extreme weather events, with significantimplications for the financial stability of insurance markets. This study analyses how nature-related insurancepayouts and required solvency capital may develop over the period 2025?2099 under three emissions scenarios: RCP 2.6, RCP 4.5 and RCP 8.5, and what this means for the long-term sustainability of insurance as an economic institution. Using Monte Carlo simulation of a non-homogeneous Cram?r-Lundberg model, claimfrequency is modelled as a negative binomial process calibrated against SMHI's climate projections, and claimsizes are approximated by a lognormal distribution fitted to Swedish insurance data (NATY, 2015?2023).The results show that accumulated insurance payouts amount to SEK 96.7 billion under RCP 2.6, SEK 106.0billion under RCP 4.5 and SEK 131.9 billion under RCP 8.5.

Fokus har alltmer riktats mot utegårdens utformning både i förskola och i skola. Studien syftar till att belysa några verksamma pedagogers uppfattningar om utegårdens utformning och om, och i så fall hur pedagogerna relaterar utegårdens utformning till konflikter bland barnen. Intresset är att belysa pedagogernas uppfattningar om några skilda miljöer med avseende på utegårdarnas kvalitéer. Studien är avgränsad till förskolegårdar. Examensarbetet utgår från följande frågeställningar:? Hur definierar pedagogerna en konflikt och hur arbetar de med konfliktlösning på förskolegården?? Vad är pedagogernas uppfattningar om varför konflikter uppstår på förskolegården?? Var uppfattar pedagogerna att mest konflikter uppstår?? Hur befrämjar respektive hindrar olika utformade utegårdar konflikterna bland barnen enligt pedagogerna?Metoden som använts är kvalitativa intervjuer.Resultatet visar på att pedagogerna ser ett samband mellan förskolegårdars utformning och konflikter där faktorer som ytans storlek, dess utformande och aktivitetsutbud är avgörande för konflikttätheten på en förskolegård.

Provision används i försäljningsintensiva företag för att öka medarbetares prestationer till ökad försäljning. Provision är ett starkt styrmedel och kan skapa negativa effekter i form av dysfunktionella beteenden och kortsiktiga beteende hos medarbetare. Då provision inte agerar enskilt utan samspelar med den övriga styrmixen är det viktigt att förstå hur provision kan samspela med övriga komponenter i en styrmix. Syftet med studien är att skapa ökad kunskap om styrmixens utformning i försäljningsintensiva företag som använder provisionsstyrning samt analysera samspelet mellan provisionsstyrning och den övriga styrmixen. En kvalitativ metod användes vid genomförandet av studien.

Detta examensarbete ger ett förslag på utformning samt gestaltning av en ny klubblokal och område för Sandsbro AIK.Rapporten syftar i att man skall kunna ta fram en vision av ett idrottsområde utifrån de bestämmelser som sammanställs i denna rapport.Resultatet av rapporten redovisas i form av ritningar och beskrivningar av ett område samt en klubblokal utifrån de teorier, undersökningar och litteratur som man har tagit del av i denna rapport..

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Bakgrund: Ortopedi ?r en kirurgisk specialitet som fokuserar p? skador och sjukdomar i r?relseorganen. Med en ?ldrande befolkning ?kar behovet av ortopedisk kirurgi. De vanligaste stora ortopediska ingreppen inneb?r en stor p?verkan p? kroppen och ?r ofta en operation med instrument som avger h?ga ljud.

Samhällsplanering kräver hänsyn till och övervägande av samhällets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar är estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhällsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning åskådliggörs med hjälp av en granskning av Märsta centrums utveckling.       Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestående av två semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av Märsta centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestående av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi.       Uppsatsens resultat visar att samhällsplaneringen vid utvecklingen av Märsta centrum, strävar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, använda naturliga färger och förespråka grönområden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i centrumet, anser att centrumets framtida utformning är mer estetiskt tilltalande än dess nuvarande utformning.