Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder. Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.

Stationsområdet i Växjö genomgår omfattande förändringar, där bland annat planer för ett WTC finns. Ett förslag på nämnda byggnad har tagits fram, men det fick kritik. Man menade att det inte stämde in i stadsbilden. Vårt syfte och mål har därför varit att ta fram alternativa förslag på utformning av ett WTC, med hänsyn till kritiken. Vår metod bestod i att sätta oss in befintliga detaljplaner och utföra eget skissningsarbete.

Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv? tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r att samla in data. B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l f?r ekologisk h?llbarhet.

I dagsläget finns en problematik i att verksamhetenssyn på skolhusens utformning och deras inredning inte alltid når fram till arkitekten som har till uppgift att utforma ett skolhus. Därav undersöker detta examensarbete pedagogernas syn på skolhusens utformning och inredning, med avsikt att föra dessa två parter samman i ett gemensamt underlag om hur skolhus kan utformas på bästa sätt. Ur resultatet går att utläsa att pedagogerna är entydiga i många frågor som rör utformningen av skolhus. Trots detta visar den utförda fältstudien i undersökningen på att skolhusen inte ser ut så idag..

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

Detta arbete är en variationsteoretisk studie i hur elevers lärande i naturvetenskap påverkas av undervisningens utformning. En så kallad ?learning study? utfördes med två grupper ur en femteklass. Grupperna undervisades i två omgångar med utvärdering och utveckling av undervisningsmaterialet mellan. Elevernas för- och efterförståelse kartlades med hjälp av intervjuer och grupperna jämfördes med avsikt att undersöka hur de olika undervisningstillfällenas utformning påverkade elevernas lärande.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Vi har utifrån intervjuer undersökt hur pedagoger pratar om planering och utformning av inomhusmiljön. I denna undersökning redovisas olika faktorer som ligger till grund för pedagogers utformning och planering av inomhusmiljön. Vi valde att undersöka förskolor med både åldersindelade och åldersblandade barngrupper. Valet av studie beror på våra tidigare erfarenheter där vi upplevt stora skillnader i pedagogernas utformning av inomhusmiljön. Det vi ville synliggöra var vad dessa skillnader kan bero på.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Det här examensprojektet har utförts på Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anställda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per år.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av många investeringar för att klara denna volymtillväxt har uppstått. Den huvudsakliga tillverkningen på svetsavdelningen består av fram- och bakramstillverkning.

Detta examensarbete belyser betydelsen som klassrummets utformning har för lärarens arbetssätt. Med utformning menas rummets innehåll; placering av kateder, bänkar/bord, förvaring av arbetsmaterial, samlingsplats/fria ytor etc. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fem lärare. Lärarna diskuterar vilka för- och nackdelar som tillgång till bänk/bord, samlingsplats, material och utrymmen har i kontexten klassrum och undervisning. Resultatet visar att den fysiska utformningen av klassrummet, beroende på lärarens inställning, kan utgöra både möjlighet och hinder i undervisningen..

Bakgrund: Då barngrupperna tenderar att bli allt större i samma små lokaler blir utomhusmiljön allt viktigare, många förskolor tillbringar på grund av platsbrist allt mer tid utomhus (Nilsson, 2002). Det finns en hel del forskning om hur barnen påverkas av den miljö de vistas i utomhus. Hur utomhusmiljön är utformad har betydelse för de lekar och aktiviteter som barn sysselsätter sig med (Björklid, 2005). Vi har hittat marginellt med tidigare forskning på huruvida gårdens utformning påverkar pedagogernas arbete och har därför valt att fokusera på detta område.Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på om förskolegårdens utformning påverkar pedagogers arbete utomhus.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Vi har intervjuat sex förskollärare på sex olika förskolor.