KlimatförÀndringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebÀra stora pÄfrestningar pÄ stÀder. Socio-ekologisk resiliens Àr ett sÀtt att förstÄ motstÄndskraft och förÀndring hos sociala och ekologiska system. För att göra stÀder mer motstÄndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhÄllningssÀtt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan ocksÄ betraktas som en brygga mellan social hÄllbarhet och ekologisk hÄllbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hÄllbarhet med ekologisk hÄllbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgÄngspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjÀlp av dessa fyra utgÄngspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

Handlingsplan ingÄr i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas pÄ alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen Àr ett dokument dÀr mÄl och strategier som företagen ska följa upp gÄs igenom..

Dagens teknik erbjuder en mÀngd olika sÀtt för mÀnniskor att kommunicera och interagera med varandra. Denna uppsats Àr en studie i bilddelning pÄ sociala medier med fokus pÄ amatörfotografers anvÀndande av tekniken i syfte för att nÄ ut med sina fotografier. Huvudfokus lades pÄ vad för strategier de anvÀnde sig av, men Àven pÄ anvÀndarnas olika mÄlsÀttningar. Med hjÀlp av tidigare forskningsarbeten och djupgÄende intervjuer har vi lyckats Äterkoppla den egna empirin med vÄra teoretiska utgÄngspunkter och dragit slutsatsen att anvÀndandet av sociala medier i syftet för att nÄ ut med sina bilder till andra mÀnniskor varierar vÀldigt stort frÄn person till person. Hur tekniken anvÀnds för detta syfte Àr dÀrmed unikt för den individuelle anvÀndaren, dock har vi lyckats identifiera vissa likheter i anvÀndandet av sociala medier i dessa syften. .

 Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur skolor framgÄngsrikt kan arbeta för att stimulera elever till aktiv skolpendling. För att uppfylla syftet har vi undersökt vilka strategier skolor anvÀnder samt vilka förutsÀttningar och hinder som finns i arbetet med aktiv skolpendling. MetodMetoden som anvÀnts Àr kvalitativ i form av intervjuer. Urvalet Àr strategiskt dÀr lÄg- och mellanstadieskolor valts eftersom de i nulÀget bedriver ett arbete för att stimulera elever till att gÄ eller cykla till och frÄn skolan, personer som intervjuats Àr ocksÄ drivande i detta arbete. Urvalet har utgÄtt ifrÄn projektet ?sÀker och lekvÀnlig skolvÀg? för att hitta skolor som matchar denna profil. Resultat I resultatet har bÄde övergripande och konkreta strategier framtrÀtt.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Denna studie syftar till att undersöka hur lantbruksföretag anvĂ€nder strategier vid utökning av Ă„kerareal samt vilka faktorer som pĂ„verkar strategierna. Åkermark Ă€r en nyckelresurs i lantbruksföretag och krĂ€vs för att producera livsmedel. I Sveriges slĂ€ttomrĂ„den ses en ökad konkurrens om Ă„kermarken pĂ„ grund av markens goda avkastning och det faktum att lantbruksföretagen omfattar allt mer Ă„kerareal. Strategier anvĂ€nds för att företaget ska nĂ„ sina uppsatta mĂ„l och visioner, vilket blir mer vĂ€sentligt dĂ„ konkurrensen frĂ„n andra aktörer pĂ„ marknaden Ă€r stor. AnvĂ€ndandet av en strategi kan Ă€ven skapa konkurrensfördelar Ă„t företaget. Uppsatsen bygger pĂ„ en kvalitativ ansats och fallstudier gjorda pĂ„ tre lantbruksföretag i slĂ€ttomrĂ„den i Östergötland.

Skolpliktiga elever som under lÄng tid inte gÄr till skolan kallas för hemmasittare. Fördessa elever finns det pÄ vissa stÀllen bl.a. i projektform, nÀr annat inte fungerar, enorganiserad kontakt bestÄende av mentorer, med hemmasittarna via Internet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mentorer till hemmasittare arbetar ochförsöka beskriva de kunskaper, strategier och erfarenheter som de begagnar sig av.Studien Àr genomförd med kvalitativ metod dÀr data samlades in genom attpedagoger, handledare, kurator och elever intervjuades via telefon, Skype,seminarium, fysiska trÀffar och e-mail. Elva personer ingick i studien.Av datamaterialet framgÄr att mentorns kommunikation med hemmasittaren Àr viktigt.En mentor utses pÄ informella grunder efter bedömning av personlig lÀmplighet, sÄkallad ?fingertoppskÀnsla?.

Landstinget i Östergötland har problem med stĂ€ndigt vĂ€xande informationsmĂ€ngder i patienters journaler. Anledningen till att detta Ă€r ett problem Ă€r att journalen blir svĂ„r att överblicka vilket gör det svĂ„rt för exempelvis lĂ€kare och sjuksköterskor att snabbt hitta relevant information och skaffa sig en uppfattning om patientens sjukdomshistoria vid exempelvis patientmottagning. Informationsöverflödet gör patientjournalen ostrukturerad och dĂ€rmed svĂ„r att söka i. Det tar lĂ„ng tid att hitta specifika data som eftersöks vilket kan leda till frustration och irritation i den redan tidsmĂ€ssigt pressade arbetsdagen. Enligt tidigare studie Ă€r dubbeldokumentation i patientjournalen en stor bidragande faktor till detta problem.

Syftet med denna studie var att studera kvinnliga juristers syn pÄ balans mellanarbete och privatliv. ForskningsfrÄgor som anvÀnts Àr bland annat hur balansmellan arbete och privatliv ser ut hos juristerna, hur de sÀtter grÀnsermellan arbete och privatliv, men ocksÄ om strategier anvÀnds, bÄde frÄn företagensoch individers sida, för att fÄ en bÀttre balans mellan arbete och privatliv.Gruppen som undersökts var fem kvinnliga jurister som samtliga arbetarpÄ advokatbyrÄ. De Àr i varierande Äldrar med olika befattningar, hararbetat olika lÀnge inom branschen samt har olika familjesituation. Studienbaseras pÄ kvalitativ metod och information om studien skickades ut tillgruppen dÀr etiska aspekter beaktades bÄde vid det tillfÀllet och under intervjuernasgÄng. Intervjuer genomfördes sedan med personerna utifrÄn en intervjuguide,materialet sammanstÀlldes och organiserades i teman.

I vÄrt examensarbete skrev vi allenast om elever som redan har diagnos ADHD. Vi valde att undersöka och studera de pedagogiska strategier som lÀrare anvÀnde sig av gÀllande lÀs-, skriv- och talutveckling hos elever som har ADHD. För att anpassa skoluppgifterna till elever som har ADHD fanns det mÄnga fakta, tips och idéer. VÄra frÄgestÀllningar handlade om lÀs-, skriv- och talutveckling, undervisning, klassrumsmiljö och utbildning. Litteraturen som vi har lÀst poÀngterar vikten av att vuxna, sÄsom lÀrare och förÀldrar, skall utbilda och vidareutbilda sig.

I dagens kunskapsekonomi Àr medarbetarnas kompetenser och kunskaper viktiga konkurrensfaktorer för kunskapsföretagen. I och med detta har konkurrensen om medarbetarna ökat och det ligger i företagens intresse att behÄlla sina medarbetare. I detta sammanhang har begreppet Talent Management fÄtt en viktig betydelse. MÄnga tidigare Talent Management-studier har utgÄtt frÄn ett ledningsperspektiv, denna studie utgÄr dock bÄde frÄn ett lednings-och medarbetarperspektiv. Syftet med studien har varit att undersöka de Talent Management- strategier som ett stort teknik- och konsultföretag anvÀnder sig av för att behÄlla och utveckla sina medarbetare.

Idag Àr samhÀllet vÀldigt miljöinriktat och allt fler mÀnniskor uppskattar ett utbud av hÄllbara resurser för en hÄllbar utveckling. MÄnga företag tillÀmpar detta i sitt varumÀrkesbyggande jÀmsides med andra strategier och faktorer för att uppnÄ ett starkare varumÀrke.Vi har valt att avgrÀnsa oss till elbolaget Telge Energi som befinner sig konkurrensprÀglad bransch för att undersöka hur de byggt upp sitt varumÀrke. Ett av till att vi valt Telge Energi Àr pÄ grund av att företaget gÄtt ut med att de har blivit utsedda Sveriges grönaste elbolag.1Förutom att vi har god access till företaget Àr ytterligare ett att de Àven sÀger sig erbjuda förnyelsebar el och utmanar dÀrmed de större konkurrenterna inom den svenska elbranschen.Med utgÄngspunkt i att fÄ ökad förstÄelse för Telge Energis varumÀrkesbyggande har som mÄl att belysa viktiga faktorer och strategier som företaget tillÀmpat och som företag kan inspireras av. Dessa faktorer och strategier som vi har faststÀllt ur studien Àven försökt illustrera i en egen modell. Dessutom har vi Àven tagit fasta pÄ brister i Energis varumÀrkesbyggande i relation till vÄr valda teoretiska referensram, som kan vara hjÀlp och anvÀndning för företaget i framtiden.Den teoretiska referensramen Àr frÀmst baserad pÄ David A.

Tidigare forskning visar att ensamhet kan leda till förlust av hÀlsa. Ensamhet och hÀlsa Àr subjektivt och upplevs olika av alla individer. Upplevelsen av ensamhet kan komma lÄngsamt eller plötsligt och ovÀntat. Ensamhet Àr starkt associerat med psykisk ohÀlsa. Det Àr viktigt att förstÄ hur ensamhet upplevs och kan pÄverka Àldre personers hÀlsa.

Denna studie bygger pÄ observationer av barns fria lek pÄ förskolan. Barnen som observerades var i Äldrarna tre till sex Är. Syftet med studien var att undersöka hur inkludering och exkludering sker i en barngrupp. Vilka olika metoder anvÀnder sig barn av nÀr detta sker. Barn anvÀnder sig av olika tilltrÀdesstrategier dÄ de söker tilltrÀde till en lek.

Denna uppsats undersöker hur Malmös högstadieskolor arbetar mot homofobi och heteronormativitet. Uppsatsen utgÄr frÄn ett queerteoretiskt perspektiv och materialet bestÄr av tvÄ enkÀter bland lÀrare och skolledare pÄ sammanlagt tretton skolor. Resultaten tyder bl a pÄ att krÀnkningar pga sexuell lÀggning och kön Àr vanliga pÄ skolorna samt att lÀrarna nÀstan helt saknar utbildning och kompetensutveckling pÄ omrÄdet. Vidare saknas det sammanhÄllna strategier för likabehandlingsarbetet frÄn skolledarnas sida, vilka i stÀllet överlÄter detta arbete pÄ hugade lÀrare. Detta lÀmnar fÀltet öppet för de heteronormaliserande processerna upprÀtthÄllande av tystnader, patologisering av homosexualiteter och bevakning av genusgrÀnser.