Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Hem och förskola Àr ett av lÀroplanens omrÄden dÀr avsevÀrda revideringar har införts. Dessa revideringar har medfört att diskussionerna kring förÀldrasamverkan har satts igÄng i förskoleverksamhet. DÀrför har vi valt att vÄrt examensarbete skall handla om det hÀr Àmnet. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur pedagoger och förÀldrar resonerar kring samverkan i förskolan. FrÄgestÀllningar Àr: Hur resonerar pedagoger kring förÀldrasamverkan samt vilka strategier anvÀnder de för att skapa förutsÀttningar för förÀldrars delaktighet och inflytande? Hur ser förÀldrar pÄ sina möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet? I denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för klienter med depression. I studien deltog Ätta legitimerade arbetsterapeuter, inom öppen och slutenvÄrd, som hade erfarenhet av interventioner i arbetet med klienter som lider av depression. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades genom att anvÀnda en kvalitativ innehÄllsanalys och analysen resulterade i tre kategorier; strategier för att möjliggöra förÀndring, anpassning av aktivitet och grupp som terapeutiskt medel. I resultatet framkom vikten av att klienten fick lÀra sig nya strategier i syfte att lÀra sig kÀnna igen risksituationer och pÄminnelsesignaler i miljön och pÄ ett mer framgÄngsrikt sÀtt kunna hantera vardagen.

Bakgrund: Tiden har blivit en av de viktigaste resurserna i vÀrlden. Tidspressen har ökat och drabbar alltfler arbetare och ledare med ohÀlsa i arbetslivet. Risken Àr stor att organisationer missar en del av sitt lÀrande och sinprestanda dÄ det blivit allt svÄrare att hantera tidsproblematiken.Syfte: Attundersöka vad som begrÀnsar tid, men ocksÄ vad som frigör den hos chefer ochinom organisationer samt hur dessa aktivt arbetar med tidsproblematiken och dess upplevelser.Design/metod/tillvÀgagÄngssÀtt: Uppsatsen inspireras av socialkonstruktivism och grundad teori. Det ingÄr i chefernasarbete att hantera flera tidsdimensioner samt grÀnser. PÄ sÄ sÀtt har de benÀgenhet att utveckla nya strategier för att bÄde kunna hantera och optimera tid.Resultat: PÄfrestningen av att alltid vara tillgÀnglig, hantera en stor mÀngd information samt svÄrigheten att prioritera informationen beskrivs som tidskrÀvande.

Studien utforskar hur min livsvÀrld pÄverkades och förÀndrades dÄ jag undersökte mina strategier för saxofonövning. UtgÄngspunkten för studien utgÄr frÄn instuderingen som gjordes av Paul Bonneaus stycke Suiet pour saxophone alto et piano och de loggboksanteckningar som skrevs i samband med varje övningspass. Denna kvalitativa studie genomfördes utifrÄn ett livsvÀrldsperspektiv som kommer ur den fenomenologiska filosofin. Analysen av instuderingsprocessen kretsade kring mina reflektioner över hur jag ser pÄ övning utifrÄn min livsvÀrld. I resultatet framkommer ett mönster som visar en övergÄng frÄn negativt tÀnkande till mer positivt tÀnkande.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet var att öka kunskapen om hur idrottslÀrare utformar undervisningen i idrott och hÀlsa för elever med diagnosen autism. Syftets tvÄ frÄge- stÀllningar lyder: ?Vilka strategier vÀljer lÀrare, dÄ de undervisar elever med autism i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ gymnasiesÀrnivÄ?? samt ?VarifrÄn fÄr lÀrarna sina idéer och ambitioner till de strategier de anvÀnder sig av??.Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sju lÀrare genomfördes. Urvalet av informanter baserades pÄ ett strategiskt urval, dÀr kriteriet var att lÀrarna arbetar/har arbetat med elever med autism i gymnasiesÀrskolan i Àmnet Idrott och hÀlsa i Stockholms lÀn. Samtliga informanter hittades via personlig kÀnnedom om de skolor som hade autistiska elever.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barns copingstrategier vid smÀrta och undersöka sjuksköterskors kunskaper och Àven bristande kunskaper om smÀrta och smÀrtskattning hos barn. Sökning av vetenskapliga artiklar har skett vid Högskolan Dalarnas databaser dÀr Blackwell Synergy och Elin har anvÀnts. Sammanlagt anvÀndes 23 artiklar till studien, varav 21 i resultatet. Hanteringen av smÀrta hos barn var ofta problematisk och i stort behov av en förbÀttring. Sjuksköterskan var den som hade huvudansvaret för barns smÀrttillstÄnd.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för vilka bakomliggande krafterna som gör att mÀnniskor anvÀnder Blocket och se vilka strategier som kan anvÀndas för att bryta dessa krafter..

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Samuelsson, Camilla & Solca, Marlene (2010). Den normkritiska dramapedagogen? ?En undersökning om dramapedagogers uppfattningar av att arbeta normkritiskt. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle.Syftet med undersökningen Àr att belysa och problematisera vad det kan innebÀra för dramapedagoger att arbeta utifrÄn ett normkritiskt förhÄllningssÀtt. Det undersöks med frÄgestÀllningarna:- Hur gÄr det att förstÄ och tolka dramapedagogers erfarenhet av att arbeta normkritiskt? - Vilka strategier gÄr det att finna i dramapedagogers normkritiska arbete? - Vilka styrkor för att arbeta normkritiskt gÄr det att finna inom dramapedagogiken? - Finns det nÄgra svÄrigheter i mötet mellan dramapedagogik och normkritisk pedagogik?Undersökningen Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats som utgÄr frÄn queer- och intersektionalitetsteorier och anti-opressive education.

I undersökningen beskrivs fyra sÄngares tillvÀgagÄngssÀtt vid inlÀrning av en okÀnd sÄng. TvÄ stycken med utgÄngspunkt frÄn en notbild (notlÀsning) samt tvÄ stycken med utgÄngspunkt frÄn en cd-inspelning (gehör). Följande forskningsfrÄgor har varit övergripande: Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de tvÄ informanterna inom respektive inlÀrningsmetod i valet av strategier och verktyg? Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de tvÄ inlÀrningsmetoderna i valet av strategier och verktyg? Resultatet visar pÄ likheter i strategier: samtliga deltagarna börjar med att lyssna alternativt se över sÄngen i sin helhet innan de börjar dela upp inlÀrningen i mindre delar som de repeterar. Att röra pÄ sig genom att ömsom sitta, ömsom stÄ var ocksÄ genomgÄende för alla fyra.

Syftet Àr att undersöka hur formativ bedömning kan förstÄs och omsÀttas i klassrummet enligt svensklÀrare pÄ lÄgstadiet. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och utgÄr frÄn deras personliga erfarenheter. Resultatet visar att lÀrarna har en god förstÄelse för vad formativ bedömning innebÀr och att de i olika utstrÀckning anvÀnder sig av formativa strategier och tekniker i klassrummet. NÀr resultatet stÀlls i kontrast mot tidigare undersökningar konstateras ocksÄ att lÀrarna i högre grad omsÀtter ett formativt arbete i vardagen, vilket betraktas mot bakgrund av att samtliga lÀrare deltar i aktiva diskussioner kring Àmnet, dÀr tre av lÀrarna ingÄr i regelbundna samtalstrÀffar kring formativ bedömning. LÀrarna förhÄller sig positivt till att utveckla de egna kunskaperna om formativ bedömning i teori och praktik, och de pedagogiska samtalen kollegor emellan lyfts fram som en betydelsefull faktor och en god grund för lÀrarens utveckling.

Dagens snabba utveckling och förÀndringstakt har resulterat i att företag har fÄtt ett ökat behov av att styra och leda personal och deras kompetens. Organisationer och företag har alltid styrt och utvecklat sin personal pÄ ett mer eller mindre utvecklat sÀtt. FörÀndringar inom bÄde organisationer och i samhÀllet i stort har gjort att behovet av att styra och leda personal har ökat med Ären. DÀrför Àr det i dag viktigt att varje medarbetare inte bara kan sina arbetsuppgifter utan ocksÄ förstÄr varför man utför dom. Det Àr Àven viktigt att ledaren förstÄr vardagen för medarbetaren för att de uppsatta mÄlen ska uppnÄs.

Denna studie har handlat om tyngdlyftare och brottare och deras anvÀndande av mentala strategier och deras attityd gentemot avslappning. Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan tyngdlyftare och brottare i frÄga om anvÀndandet av de tvÄ mentala strategierna avslappning och mÄlsÀttning. Syftet var Àven att undersöka om det fanns en skillnad gÀllande attityd mot avslappning. Metoden som anvÀndes var webbenkÀt som skickades till utvalda trÀnare och klubbar. I studien deltog 80 st.

Det metabola syndromet Àr ett utbrett och omfattande problem. PÄ grund av syndromets komplexa symtombild valdes insulinresistens alternativt diabetes typ 2 att belysas, eftersom detta Àr WHO:s (World Health Organisation) huvud-kriterium för syndromet. En stor del av sjuksköterskans arbete med dessa patienter Àr undervisning. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskans undervisande funktion i arbetet med patienter med insulinresistens alternativt diabetes typ 2. Litteraturstudie utfördes med 8 inkluderade artiklar som analyserades med manifest innehÄllsanalys.