Syftet med examensarbetet Àr att skapa förstÄelse kring hyresutvecklingen pÄ kontorsmarknaden i Stockholm och att undersöka om det skett en real hyresutveckling under perioden 1980 till 2011. För att göra detta samlades hyresdata in frÄn olika kÀllor för att sedan skapa tre hyresindex för tre omrÄden i Stockholm; CBD (Central Business District), Stockholm city och Stockholm övriga omrÄden. Uppdelningen i tre omrÄden gjordes för att tydliggöra hyresutvecklingen dÄ det Àr skillnader i hyra mellan omrÄdena. Vidare var en central del i att skapa förstÄelse att undersöka vilka faktorer som har haft störst pÄverkan pÄ hyresutvecklingen. DÀrför jÀmfördes indexen mot makrofaktorerna BNP tillvÀxt, inflation, rÀnta, sysselsÀttning samt vakansgrad för kontorsfastigheter i Stockholm.Analysen visade att en nÄgot positiv real hyresutveckling hade skett inom alla tre omrÄden: CBD under 1980-2011, Stockholm city 1981-2011, och Stockholm övriga omrÄden 1994-2011.

BARAPROJEKTET: Av författarna formulerat samlingsnamn för Professional GolfersŽ Association (PGA) National Sweden AB:s köp av aktuella fastigheter frÄn Malmö kommun och planprocessen i Svedala kommuns regi. Syftet med denna rapport Àr att undersöka alternativ till, det av Malmö kommun valda förfarandet, att försÀlja fastigheten VÀrby 61:1 med flera till PGA: s golfbaneprojekt i Svedala kommun samt fÄ kunskap om den planprocess som föregick beslutet. I vÄrt val av metod har vi varit angelÀgna om att skapa förutsÀttningar för replikation och utvÀrdering. Rapport Àr utförd med en kvalitativ fÀltstudie med ett strategiskt urval, kompletterat med en sekundÀr analys. Undersökningen bygger pÄ en explorativ metod genom att vi kompletterat vÄra sekundÀrdata med ett flertal intervjuer. Genom vÄr omfattande granskning bedömer vi att rapporten har en god reliabilitet samt att vi fÄtt tag i de intervjupersoner som kan tillföra rapporten god validitet. 1996 initierade Mikael Sorling, vd PGA Sweden AB visionen om att anlÀgga en golfanlÀggning av högsta internationella klass i Sverige. 2003 började Nils Yngvesson, före detta kommunalrÄd i Malmö kommun, arbeta med golfanlÀggningen och det var han som lade fram iden om att golfanlÀggningen skulle ligga i Torup.

Under 1990-talet var det mĂ„nga fastighetsföretag som gick i konkurs med anledning av den sĂ„ kallade fastighetskrisen. År 2009 var det flera som anade en ny fastighetskris, men de stora konkurserna uteblev. Möjligtvis var fastighetsföretagen mer konkurrenskraftiga och dĂ€rmed undveks en kris. Dock har de studier som genomförts under perioden 1995-2008 riktat sig mot de stora internationella investerarna och investeringsfonderna men fĂ„talet studier riktade in sig mot de regionala fastighetsföretagen. Hur konkurrerar de och i sin tur hur skapar dessa företag konkurrenskraft.

ÄgarlĂ€genheter Ă€r en speciell form av tredimensionella fastigheter, vilken endast Ă€r avsedd att innehĂ„lla endast en bostadslĂ€genhet. Det har varit möjligt att bilda Ă€garlĂ€genheter sedan maj 2009. De 24 Ă€garlĂ€genhetsförrĂ€ttningar som registrerats i fastighetsregistret under de tvĂ„ första Ă„ren har kartlagts och en analys av olika aspekter pĂ„ hur förhĂ„llandet mellan enskilda Ă€garlĂ€genheter och gemensam egendom reglerats i förrĂ€ttningarna har genomförts.I ca 20 % av Ă€garlĂ€genhetsprojekten bildades Ă€garlĂ€genheterna innan byggnaden blivit upp­förd. Förfarandet Ă€r bra för finansiering av byggprojektet, men leder till en osĂ€kerhet om ifall lĂ€genheterna i den fĂ€rdiga byggnaden överensstĂ€mmer med den beslutade fastighets­indelningen. Att ta fastighetsbildningsbeslutet som en preliminĂ€rfrĂ„ga i dessa fall medför att förrĂ€ttningen inte avslutas förrĂ€n byggnaden Ă€r klar och dĂ€rigenom kan lantmĂ€terimyndig­heten sĂ€kerstĂ€lla att fastighetsindelningen överensstĂ€mmer med byggnadens slutliga utformning.Byggherren Ă€r nĂ€stan alltid ensam sakĂ€gare i förrĂ€ttningen.

Bostadsmarknaden har de senaste Ären kÀnnetecknats av en kraftig prisutveckling med ökande taxeringsvÀrden, vilket för mÄnga inneburit en betydande ökning av fastighetsskatten. Detta har bland annat slagit hÄrt mot pensionÀrer med lÄg pension, som fÄtt ökade boendekostnader och dÀrför inte haft rÄd att bo kvar i sina hus som de bott i under flera decennier. För vissa pensionÀrer hade en alternativ lösning kunnat vara att teckna ett banklÄn. Problemet Àr att de flesta banker ansett att pensionen varit otillrÀcklig för Äterbetalning av lÄn. 2002 kom Finansinspektionen med ett uttalande, vilket innebar att det blev möjligt för banker och lÄneinstitut att lÄna ut pengar mot förmögenhetsvÀrdet i fastigheter.

HSB Göteborg owns and manages the property Masthugget 11:13 also called the Corvette in Gothenburg. The Corvette contains mostly office space but also shops, homes and garages. HSB Göteborg utilizes approximately 5000 square meters to its headquarters but in December 2014 they will move operations to Johanneberg Science Park. The risk of an increased proportion of vacancies in combination with relatively low rents and other tenant terminations allows HSB to ask for a future plan for how the real estate should be developed in order to remain profitable.Through studies of the area, urban office prospects, property current status and legal and economic conditions have different potential types of businesses been evaluated. City Planning Office program proposal forms the basis for the analysis of future plans for the area.

Denna uppsats kretsar kring beslutsfattande och metodik vid fastighetsinvesteringar i potentiella tillvÀxtnoder. DÄ fastighetssektorn Àr sÄ omfattande har vi valt att avgrÀnsa oss till en speciell typ av fastigheter, nÀrmare bestÀmt logistikfastigheter. Ytterligare en fördjupning har skett, dÀr vi valt ut en specifik investering i omrÄdet, för att fördjupa oss om denna. Det specifika fall vi valt att ta mestadels av vÄr data frÄn Àr Rosersbergs industriomrÄde, Àven kÀnt som Stockholm Nord Logistikcenter. Som en referenspunkt till Stockholm Nord Logistikcenter har vi i arbetet Àven skrivit översiktligt om Arenastaden, som Àr belÀgen i Solna.En del tidigare forskning har gjort pÄ omrÄdet Logistik, och somliga av dessa studier har vi Àven tagit del av för att utvinna information inom Àmnet som Àven kunnat anvÀndas i vÄrt arbete.

Malmös omvandling frÄn industristad till kunskapsstad har inte undgÄtt mÄnga. Det Àr dock inte enbart fysiska strukturer och stadslandskapet som förÀndrats, utan lÀnge har kommunens kommunikatörer arbetat med att tvÀtta bort imagen av Malmö som industristad. Malmö har i folkmun kommit att kallas för Sveriges Berlin, vilket hÀrstammar frÄn stadens rika och mÄngsidiga kulturella liv. Eftersom detta kulturliv oftast ses som positivt cirkulerar flera strategier för att stÀrka det. Men staden, liksom andra stÀder i vÀrlden, har flera omrÄden som vÀntar pÄ stadsförnyelse och i denna vÀntan stÄr tomma och oanvÀnda.

Allt sedan oljekriserna pÄ 1970-talet har intresset för energieffektivt byggande vÀxt i Sverige. Idag finns det politiskt fastlagda mÄl inom EU om att energieffektivisera och frÄn och med 2021 ska alla nya hus som byggs inom EU vara NÀra Noll Energi-hus (NNE-hus). Definitionen för vad som Àr ett NNE-hus fÄr medlemslÀnderna göra sjÀlva. För att snart kunna bygga lÄgenergihus i stor skala behövs uppföljnings- och informationsinsatser frÄn demonstrationsprojekt. Kvaliteten pÄ energiberÀkningar behöver ocksÄ höjas nu nÀr efterfrÄgan av energieffektiva byggnader Àr större som krÀver uppföljningsunderlag frÄn olika fastigheter.Syftet med denna studie Àr att bidra till kunskaperna om erfarenheter frÄn demonstrationsprojekt inom lÄgenergibyggnader med fokus pÄ flerbostadshus med solfÄngare.

Detta examensarbete har haft som syfte att undersoka om skogsbruksplanerings­ metoden "Avdelningsfritt skogsbruk" kan tillÀmpas med tillfredsstallande resultat i sodra Sverige. Studien utfordes pa Asa skogsvÄrdsgÄrd Àgd av skogsvÄrdsstyrelsen i Kronobergs Ian. Fastigheten ar belagen strax soder om Asa ca 30 km norr om VÀxjö. En pilotstudie har tidigare utforts i Vilhelmina (Holmgren & Thuresson 1995, 1996). Vid skogsbruksplanering ar det viktigt att habra data om skogen att basera beslut pa.

SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit sÄ vanligt att bygga ovanpÄ befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att Ästadkomma hÄllbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i vÄra stÀder och tÀtorter. Dessutom kan det bli lÀttare att ta tak i ansprÄk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trÀdde i kraft 1 januari, 2004. Det Àr viktigt att börja planera, redan pÄ översiktsplanenivÄ, för förtÀtning genom pÄbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsÀgare och hyresgÀster om framtidens bostÀder, som snart kanske byggs pÄ deras tak.

I Sverige finns det 290 kommuner varav majoriteten Àger skogsfastigheter. 60 procent av den urbana skogen Àgs av kommuner, vilket betyder att strategin för förvaltning av de offentliga skogsfastigheterna fÄr betydelse för sÀkerstÀllande av bland annat frilufts- och rekreationsomrÄden men Àven som markreserv för framtida exploatering. Enligt kommunallagen Àr det upp till varje kommun att formulera strategier för hur förvaltningsarbetet ska utformas och genomföras. Eftersom kommunernas uppgift Àr bred med ett konglomerat av uppdrag och tjÀnster konkurrerar ofta olika krafter inom organisationerna med varandra, vilket kan orsaka implementeringsproblem. För en del kommuner kan det innebÀra att förvaltningen av offentliga skogsfastigheter ÄsidosÀtts.

SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit sÄ vanligt att bygga ovanpÄ befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att Ästadkomma hÄllbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i vÄra stÀder och tÀtorter. Dessutom kan det bli lÀttare att ta tak i ansprÄk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trÀdde i kraft 1 januari, 2004. Det Àr viktigt att börja planera, redan pÄ översiktsplanenivÄ, för förtÀtning genom pÄbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsÀgare och hyresgÀster om framtidens bostÀder, som snart kanske byggs pÄ deras tak. Vid planering för förtÀtning genom pÄbyggnad mÄste mÄnga aspekter beaktas och det mÄste ses ur flera olika perspektiv.

Bakgrund och problembild LKAB vet att kring Ären 2017-20 sÄ kommer nuvarande anslutning frÄn södra delen av Kiruna malmbangÄrd att behöva ersÀttas med en ny pga. deformationerna frÄn malmbrytningen. Denna nya anslutning skulle behöva utgÄ frÄn norra Ànden av Kiruna malmbangÄrd. LKAB undersöker dÀrför olika alternativ till hur denna nya infart skall kunna komma till stÄnd. Trafikverket, som idag Àger marken och spÄrmaterielen i omrÄdet, har dock upprÀttat nÀrtids- och framtidsplaner för Kiruna malmbangÄrd vilket i dagslÀget försvÄrar för LKAB att genomföra ett förvÀrv av hela eller delar av Kiruna malmbangÄrd.

En grundlÀggande förutsÀttning för landsbygdens utveckling Àr en bofast befolkning och sysselsÀttning. En god möjlighet för att skapa förutsÀttningar för en levande landsbygd Àr att bilda fastigheter som sammanför boendet med landsbygdens tillgÄngar. En begrÀnsande faktor för landsbygdens utveckling har under lÄng tid varit det generella strandskyddet som bromsat utvecklingen genom dess exploateringsförbud och den restriktiva instÀllningen till att medge dispens.Strandskyddslagstiftningen har under senare tid genomgÄtt förÀndringar med tyngdpunkt pÄ differentiering av strandskyddet. LagÀndringarna vidtogs i syfte att utveckla ett ÀndamÄlsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, i synnerhet landsbygden och möjliggöra en uppluckring av strandskyddet dÀr tillgÄngen pÄ strÀnder Àr god och exploateringsgraden Àr lÄg. En av förÀndringarna innebar att byggande i strandnÀra lÀgen ska kunna tillÄtas om det kan bidra till utveckling av landsbygden.