Har det skett en real hyreshöjning på kontorsmarknaden i Stockholm?
-Hyresindex ur ett 30- års perspektiv
Syftet med examensarbetet är att skapa förståelse kring hyresutvecklingen på kontorsmarknaden i Stockholm och att undersöka om det skett en real hyresutveckling under perioden 1980 till 2011. För att göra detta samlades hyresdata in från olika källor för att sedan skapa tre hyresindex för tre områden i Stockholm; CBD (Central Business District), Stockholm city och Stockholm övriga områden. Uppdelningen i tre områden gjordes för att tydliggöra hyresutvecklingen då det är skillnader i hyra mellan områdena. Vidare var en central del i att skapa förståelse att undersöka vilka faktorer som har haft störst påverkan på hyresutvecklingen. Därför jämfördes indexen mot makrofaktorerna BNP tillväxt, inflation, ränta, sysselsättning samt vakansgrad för kontorsfastigheter i Stockholm.Analysen visade att en något positiv real hyresutveckling hade skett inom alla tre områden: CBD under 1980-2011, Stockholm city 1981-2011, och Stockholm övriga områden 1994-2011. Överlag hade hyresutvecklingen i ovanstående områden följt varandra under den perioden och inga större avvikande mönster kunde utläsas ur indexen. För att åskådliggöra den reala hyresutvecklingen gjordes även diagram med hjälp utav CAGR (Compound Annual Growth Rate), vilken är den genomsnittliga ackumulerade tillväxten för respektive period. Detta gjordes för alla potentiella perioder inom huvudperioden med slutår 2011. Med hjälp av denna kunde man utläsa att beroende på vilken period som studeras inom huvudperioden 1980-2011, så har den reala hyresutvecklingen varit antingen positiv eller negativ. För att motverka att valet av period avgör slutsatsen, behövs en alternativ metod till att enbart se skillnaden mellan åren 1980 och 2011. Genom att räkna antalet potentiella perioder med positiv respektive negativ CAGR, gick det därför att avgöra om slutsatsen vore densamma oberoende av period. För CBD har 19 perioder varit positiva jämfört med 12 negativa (1980-2011). För Stockholm city var antalet positiva perioder 19 stycken jämfört med 11 negativa (1981-2011). Däremot för Stockholm övriga områden var det 5 positiva perioder, respektive 12 negativa perioder (1994-2011), vilket visar att valet av period påverkar. Detta kan bero på att utvecklingen i reala hyror har varit sämre för Stockholm övriga områden för 2000-2011 än de andra två, och att detta utgör en stor del av perioden 1994-2011. Om vi bortser ifrån övriga områden pga. en kortare tidsserie, kan därmed slutsatsen befästas oberoende av val av period inom 1980-2011.Gällande vilken eller vilka faktorer som har haft störst inverkan på hyresutvecklingen var BNP tillväxten och sysselsättningsgraden de faktorer som hade tydligast samband. Samband kunde tydas i samtliga sub- perioder för alla områden. Jämförelse gjordes även med vakansgrad där en korrelation med hyresutvecklingen kunde tydas. När vakansgraden ökade kunde en motsatt effekt i hyrorna tydas och vice versa. 5Detta blev särskilt tydligt vid ekonomiska och finansiella kriser då vakansgraderna ökade och hyresutvecklingen minskade som en effekt utav det. En jämförelse mellan ränta och inflation gjordes även, men inga tydliga samband kunde utläsas. Däremot skall inte sägas att dessa faktorer saknar inverkan på hyresutvecklingen.