Syftet med uppsatsen var att studera hur Försvarsmakten bör organisera, utbilda och träna ett skyttekompani i framtiden inom några områden. Den skall med hjälp av några av de grundläggande förmågorna ge svar på hur vi organiserar, utbildar och tränar idag samt analysera om några förändringar bör ske för att skapa ett bättre förband.Den teoretiska grunden för uppsatsen har varit de grundläggande förmågorna; ledning, rörlighet och uthållighet. Uppsatsen har tagit sin utgångspunkt i bland annat Arméns utvecklingsplan och studien Verkan Mot Markmål. Litteraturstudier har även genomförts av andra studier och dokument. Även två stycken intervjuer har genomförts för att belysa dagsläget respektive framtiden för ett skyttekompani.

Doktrin för luftoperationer fastställdes som styrande dokument för alla luftoperationer 2005. Har då doktrinen blivit det styrande dokument i Flygvapnet som den är tänkt att vara?I denna uppsats avser jag undersöka till vilken grad Doktrin för luftoperationer är implementerad i flygvapnets ledning och om doktrinen används som styrande dokument i utformningen av ordrar, direktiv och TOEM.Jag har genom en kvalitativ textanalys granskat två centrala dokument ur olika perspektiv, för att utröna till vilken grad doktrinen används som styrande dokument. Jag har även intervjuat utvalda delar i flygvapnets ledning för att få ledningens uppfattningar av graden av implementering. Jag har i uppsatsen använt mig av en tregradig skala: Inte alls, Till del samt Fullständigt implementerad.Genom dessa analyser har jag kunnat dra slutsatsen att Doktrin för luftoperationer endast till del är implementerad i flygvapnets ledning..

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

A1214Ledningen i företag vill att de anställda ska arbeta efter organisationens mål. För att målöverensstämmelse ska uppnås kan företag använda sig av belöningssystem. En viktig aspekt för att belöningssystemet ska få positiva effekter är att de arbetsuppgifter och prestationer som premieras uppfattas som rättvist belönade av de anställda.Uppsatsen är grundad på en fallstudie med tio intervjuer genomförda på Handelsbanken. Handelsbanken använder sig av ett kollektivt belöningssystem som kallas Oktogonen och fungerar som ett vinstandelssystem. Handelsbanken praktiserar även individuell lönesättning och tanken är att individens prestation ska stå i relation till lönenivån.Syftet med denna uppsats är att utreda om det råder överensstämmelse mellan ledning och anställda i organisationer avseende hur anställdas prestation påverkas av belöningssystem.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Syftet med denna uppsats ?r att f? en ?kad f?rst?else f?r hur tillitsbaserad styrning och ledning ordnas av och ordnar akt?rer i en kunskapsintensiv h?gteknologisk del av den offentligt drivna h?lso- och sjukv?rden. Med teoretisk utg?ngspunkt i teknik och vetenskapsstudier ?r utg?ngspunkten att b?de forskning och till?mpningen av resultaten ?r sociala aktiviteter och kan d?rigenom studeras som s?dana. Med konceptuella resurser fr?n standardiseringssociologi och modes of ordering analyseras de uttryck tillitsbaserad styrning och ledning f?r i verksamheten. Detta ?r en empirisk fallstudie med intervjuer och genomg?ng av dokument. Genom kvalitativa intervjuer och dokument har jag f?tt beskrivningar om vad tillitsbaserad styrning och ledning uppfattas vara, antaganden om effekt och insyn i vilka konkreta uttryck en tillitsbaserad styrning och ledning kan ta sig. Utifr?n genererat material identifierar jag tv? olika s?tt som akt?rer ordnar och ordnas utifr?n id?n om tillitsbaserad styrning och ledning.

Det här examensprojektet har utförts på Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anställda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per år.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av många investeringar för att klara denna volymtillväxt har uppstått. Den huvudsakliga tillverkningen på svetsavdelningen består av fram- och bakramstillverkning.

Syftet i studien är att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, både på verksamhetsnivå, ledningsnivå och politisk nivå. Den teoretiska utgångspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien är etnografisk och narrativ analys används. Undersökningsmetoder i studien är observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i två grupper; förskolans verksamhetsnivå och förskolans styrning och ledning..

Bakgrund och problem: Övergången till IFRS har för svenska noterade företag inneburit ettökat krav på antal upplysningar som måste lämnas i årsredovisningen för koncernen. Då IAS19, Ersättning till anställda, och IAS 24, Upplysningar om närstående, ställer omfattandekrav på tilläggsupplysningar undersöker uppsatsen om noterade tjänsteföretag på Stockholmsbörsenföljer de krav som ställs avseende ersättning till anställda och ledning samt hurföretagen väljer att presentera informationen.Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga hur noterade tjänsteföretag presenterartilläggsupplysningar avseende ersättning till anställda och ledning i årsredovisningen samtförsöka förklara de skillnader som finns mellan företagen. Vidare är uppsatsens syfte också attta reda på om dessa upplysningar fyller aktieanalytikers behov för att kunna göra tillförlitligabedömningar av företagens ersättning till anställda och ledning.Avgränsningar: Uppsatsen undersöker inte hur redovisningen i övrigt bedrivs för ersättningtill anställda och ledning i någon större omfattning. Vi har endast berört detilläggsupplysningar som IAS 24 kräver för ersättning till nyckelpersoner, övriga upplysningskravenligt denna standard har inte inkluderats i uppsatsen. Personalupplysningar som reglerasav andra standarder har vi inte heller undersökt.Metod: Årsredovisningar för 40 företag har ingått i undersökningen.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

I samband med anfallsoperationen mot Västeuropa 1940 uppnådde de tyska förbanden stora framgångar på samtliga nivåer. Operationens benämning var Fall Gelb och dess framgångar var anmärkningsvärda för att de vanns över en allians där bland annat Frankrike ingick, som vid denna tid hade en av världens absolut starkaste arméer.Den tyska taktiken har i efterhand fascinerat militära analytiker och den exemplifierar delvis den manöverteori som svenska Försvarsmakten i dag skall tillämpa enligt doktrin.Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundläggande förmågorna (skydd, underrättelse och information, verkan, ledning, uthållighet samt rörlighet) identifiera orsaker till de tyska operativa framgångarna. Analysen berör Armégrupp A:s anfall djup intill Atlantkusten via Ardennerskogarna och den befästa floden Meuse. Händelseförloppet utspelades den 10 ? 20 maj 1940.Analysen påvisar att Armégrupp A präglades av en balans mellan de olika förmågorna.

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

Syftet med denna studie var att ur ett personalperspektiv undersöka hur ledningsstrukturen äruppbyggd samt hur ledningsarbetet uppfattas och beskrivs av baspersonalen inom deundersökta enheterna. Med utgångspunkt i forskning, litteratur samt organisations- ochledarskapsteorier skapades en förståelsegrund för studien. De huvudteorierna somförekommer i studien är Max Webers byråkratiska organisationsteori och situationsanpassadledarskapsteori. Valet av metod var strukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuguidenutformades utifrån syfte samt frågeställningar. Intervjuguiden tematiserades i åtta teman;verksamhet, trygghet inom verksamheten, ledningens roll i verksamheten, personalensupplevelse av ledningen, kunskaper om teorier och modeller som råder på arbetsplatsen,kunskapsinhämtning, ledningsgrupp.