Sök:

Sökresultat:

999 Uppsatser om Miljöinvesteringar - Sida 41 av 67

Unga mÀns upphörande med kriminalitet

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sociala faktorer pÄverkar unga mÀn att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhÄllanden, umgÀngeskrets och sysselsÀttning. Studien prÀglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan anvÀnts för att analysera datamaterialet Àr social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrÄn Richard K. Moule Jr., Scott H.

Kontorsvakanser i Malmö city - en fallstudie

Vakansgraden pÄ kontorslokaler i Malmö har traditionellt sett alltid varit hög och legat omkring 15 %. Enligt NewSec Nordic City Report spring 2006 uppgÄr vakansgraden till 16 % pÄ kontorsfastigheter i Malmö city. Störst vakansgrad finner man i de gamla fastigheterna som har vakanser pÄ uppÄt 25 %. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att analysera och undersöka vilka strategier fastighetsföretagen, som Àger och förvaltar kontorsfastigheter i centrala Malmö, har för att sÀnka vakansgraden. Det vi har kommit fram till Àr att företagen ser pÄ kontorsvakanserna i city pÄ olika sÀtt, beroende pÄ sina individuella situationer och affÀrsidéer.

Traineeprogram : en formgivare?

Bakgrund: I dagens informations- och kunskapssamhÀlle har kunskapen fÄtt allt större betydelse, vilket har stÀrkt individens stÀllning gentemot andra produktionsfaktorer. Dagens unga generation, som Àr uppvuxen i detta nya samhÀlle, har andra krav, förvÀntningar och vÀrderingar i jÀmförelse med sina förÀldrar. Det Àr viktigt för företag att ta hÀnsyn till de nya krav som finns pÄ arbetsmarknaden och ett sÀtt att tillgodose dessa Àr för företaget att erbjuda kompetensutveckling i form av traineeprogram. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur deltagandet i ett traineeprogram pÄverkar individens vilja att stanna kvar i ett företag efter avslutat program samt vilka effekter deltagandet fÄr för relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Genomförande: För att kunna besvara vÄrt syfte har vi genomfört en fallstudie av Danske Banks traineeprogram.

Svartlistat ? en kvantitativ studie om tobak-, vapen-, alkohol- och spelrelaterade aktier som bojkottas av etiska fonder.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att med hjÀlp av kvantitativa analyser pÄvisa eventuella positiva eller negativa skillnader för investeringar i aktier inom de av etiska fonder bannlysta branscherna tobak, vapen, alkohol och spel jÀmfört med andra mer politiskt korrekta sÄdana. Studien vill ocksÄ belysa huruvida aktier inom dessa fyra branscher kan uppvisa nÄgon signifikant anvÀndbarhet i aktieportföljer, vilken i förekommande fall skulle utgöra ett investeringsmÀssigt handikapp för de etiska fonderna. Metod: Studiens genomförande bestod frÀmst i att med hjÀlp av ett antal databaser samla in en stor mÀngd data för att dÀrefter behandla desamma utifrÄn vedertagna matematiska metoder. Resultaten analyserades dÀrefter med hjÀlp av nationalekonomiska teorier utifrÄn den teoretiska referensram som uppsatsen grundar sig pÄ.Slutsatser: Sammantaget visar studien att de i uppsatsen konstruerade oetiska aktieindexen inte kan uteslutas ur en portfölj utan att mÀrkbar förlust uppstÄr. Den visar ocksÄ att de oetiska indexen mÄste ses som mycket intressanta investeringsobjekt sÄvÀl individuellt som ur ett portföljperspektiv.

Sharpekvoten utvÀrderad medelst stokastisk dominans

Syfte: Att utröna om det kan förkastas att Sharpekvoten ger en utvÀrdering av fonders prestation som stÀmmer överens med investerares förmodade uppfattning om nytta, dels för vanliga fonder, dels för hedgefonder. Teoretiska perspektiv: Sharpekvoten bygger pÄ antagandet att investerare bedömer investeringar utifrÄn förvÀntad avkastning och varians. För att sÄ ska vara fallet krÀvs att nÄgon av följande förutsÀttningar Àr uppfyllda: att investeraren har en kvadratisk nyttofunktion eller att investeringars avkastning Àr normalfördelade. Det finns fog att ifrÄgasÀtta huruvida nÄgon av dessa förutsÀttningar Àr uppfyllda (frÀmst för hegdefonder) vilket innebÀr att fog Àven finnes för att ifrÄgasÀtta Sharpekvotens tillförlitlighet. Stokastisk dominans Àr en metod som tar hÀnsyn till hela avkastningens fördelning, och bygger pÄ mycket rimliga antaganden om investerares nyttofunktioner.

PlatsvarumÀrke : Hur en musikfestival pÄverkar en ort

SyfteVÄrt syfte Àr att se hur musikfestivaler kan bidra till och pÄverka en orts platsmarknadsföring och platsvarumÀrke.ForskningsfrÄgor vi har formulerat Àr följande:Hur kan en musikfestival pÄverka en ort?Hur kan en ort dra nytta av en musikfestival i sin platsmarknadsföring?Varför skapar sig orter ett platsvarumÀrke?MetodVi har utfört en kvalitativ studie. Vi började med att leta upp passande teori för musikturism dÄ det omrÄdet intresserar oss, efter det skapade vi syfte och forskningsfrÄgor. DÀrefter har vi har valt att utföra Ätta delvis strukturerade intervjuer för insamling av empiri. Vi har med hjÀlp av den insamlade empirin skapat en teoretisk och empirisk analys.

NÀr Àr det ekonomiskt försvarbart att investera i en fabriksny skördetröska? : en studie av tre fiktiva gÄrdar

År 2010 uppgick antalet jordbruksföretag, vars sysselsĂ€ttning Ă€r traditionell vĂ€xtodling, till 18 596 stycken. Under de senaste 20 Ă„ren har antalet jordbruksföretag minskat med 26 % vilket medför att kvarvarande företag blir allt större (www, Statens jordbruksverk, 2011). Allt större vĂ€xtodlingsföretag krĂ€ver investeringar i större maskiner vilket innebĂ€r att stort kapital binds i maskininventarier. Skördetröskan Ă€r en av de största investeringarna som görs för maskiner och redskap inom svenskt jordbruk och uppgĂ„r till 30 procent av det bundna maskinkapitalet (Helleberg et al., 1983, Agriwise, 2013). Sveriges lantbruksföretag försöker stĂ€ndigt rationalisera driften genom att reducera kostnaderna (Carlson et al, 2006).

Effekter av sÀnkt mervÀrdesskatt pÄ restaurang- och cateringtjÀnster

MervÀrdesskatten pÄ restaurang- och cateringtjÀnster sÀnktes frÄn 25 procent till 12 procent den 1 januari 2012. SÀnkningen var en del i den sittande regeringens övergripande mÄl om en högre varaktig sysselsÀttning.De flesta utvÀrderingar pÄ sÀnkt mervÀrdesskatt har fokuserat pÄ effekter i konsumentpriser. De utvÀrderingar som genomförts pekar alla pÄ att övervÀltringen i konsumentpris har varit relativt lÄg, varför mervÀrdesskattesÀnkningar sÀllan verkar komma konsumenten till godo.En sÀnkt mervÀrdesskat, som inte resulterar i ett fullt prisgenomslag pÄ konsumentpriser, skapar ett ekonomiskt utrymme för de företag som blir trÀffade av reformen. Det utrymme som skapas har företagen full dispositionsrÀtt över, varför en utvÀrdering pÄ endast konsumentpris Àr allt för begrÀnsad och riskerar att inte fullstÀndigt fÄnga reformens effekter. Denna utvÀrdering utökas till att omfatta effekter pÄ sysselsÀttning, omsÀttning, produktionskostnader och investeringar.DÄ den hÀr typen av reform Àr svÄrutvÀrderad i sin natur, pÄ grund av bristen pÄ kontrafaktiska utfall, tar studien fasta pÄ att det finns grÀnsregioner i Sverige som Àr utsatta för internationell konkurrens, vilket gör det möjligt att förhÄlla sig till effekter utöver ett före- efterperspektiv.

Hur skiljer sig investeringsbeteendet mellan Generation X och Generation Y? : en kvantitativ studie om skillnaderna mellan Generationerna X och Y vid investeringsbeslut

Att veta hur man som individ bör handla och hur man egentligen gör, har alltid förbryllat forskare. DÄ generationer kommer och gÄr, Àr det alltid en frÄga i hur dessa generationer ser pÄ saker och ting, som i vÄrt fall, investeringsbeteendet.Tidigare studier har pÄvisat hur generation X (1965-1979) och generation Y (1980-1995) bör bete sig dÄ generationerna har olika kÀnnetecken i beteende. Det har Àven forskats mycket om vilka kognitiva egenskaper hos en individ som pÄverkar investeringsbeteendet.Syftet med uppsatsen Àr att förklara om det finns nÄgon skillnad mellan de olika generationerna, och i sÄ fall, vad detta kan bero pÄ. För att genomföra denna uppsats har en positivistisk forskningsfilosofi valts, i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod.Uppsatsen kunde indikera att det i helhet inte fanns nÄgon signifikant skillnad mellan de olika generationerna vid utfrÄgning av de olika beteende mönstren. Dock var det diverse faktorer som det skiljde sig Ät mellan generationerna som inkomstnivÄ, utbildningsnivÄ och strategi vid val av investering.

Optimal Kapitalstruktur : En studie av de tio största svenska börsbolagen

Noterade bolag som stĂ„r inför investeringar behöver besluta om vilken finansiering som skall vĂ€ljas. Finansiering genom eget kapital, skulder eller en blandning av dessa utgör ett viktigt val för ett företag. Ett bra beslut kan medföra en lĂ€gre kapitalkostnad, en bĂ€ttre Ă€garstruktur och mindre risker vilket i sin tur medför en högre trovĂ€rdighet och lĂ€gre rĂ€ntor. Å andra sidan kan ett sĂ€mre beslut medföra att företaget betalar ett högre pris för sina skulder, samt att företagets fortlevnad och trovĂ€rdighet ifrĂ„gasĂ€tts. Studien har avgrĂ€nsats till tio bolag i Sverige sett till bolagsvĂ€rde, exkluderat banker och finansinstitut.

IT-styrning med fokus pÄ affÀrsnytta : Fyra företags syn pÄ IT och dess strategiska vÀrde för lönsamheten, bedömning av affÀrsnyttan och styrning av IT-verksamheten

IT ses idag som ett strategiskt verktyg med krav pÄ uppnÄdd lönsamhet i alla IT-relaterade investeringar och projekt. Lönsamhet och kostnadseffektivitet Àr tillsammans med nya lagar och förordningar för bolagsstyrning viktiga faktorer som fordrar bÀttre IT-styrning. Att bedöma och vÀrdera affÀrsnytta och nyttoeffekter av IT innebÀr att se vad IT?s egentliga vÀrde Àr för verksamheten och dess affÀrsprocesser. Genom att anvÀnda nÄgon av de nyare metoderna för nyttobedömning som ocksÄ har fokus pÄ ovÀntade och dolda kostnader men framför allt inkluderar skattning av snabba/lÄngsamma nyttor och direkta/indirekta nyttor, sÄ uppnÄr man bÀttre kontroll över verksamheten och att man fokuserar pÄ rÀtt saker och gör dem pÄ rÀtt sÀtt.

VÄgkraft : Olika möjligheter med vÄgkraft

Idag bestÄr största delen av vÄr energikonsumtion av fossila brÀnslen, vilka leder till en rad olika miljöproblem varför det Àr viktigt att ta fram alternativ. VÄgkraft har en stor potential till att bli en energikÀlla med vÀsentlig betydelse för framtida elproduktion. Syftet med undersök-ningen har varit att studera olika möjligheter som vÄgkraftsindustrin har att erbjuda och att se vilka tekniska lösningar som förvÀntas bli dominerande inom de nÀrmaste 20 Ären. Genom vÄgenergiomvandlare omvandlas vÄgornas energi till elektricitet och det Àr energiomvand-lingen som kallas för vÄgkraft. Det finns mÄnga olika platser i vÀrlden som lÀmpar sig för vÄgkraft, framför allt lÀnder med kust mot Atlanten och Stilla havet.

Repatriering ur ett identitetskonstruktionsperspektiv

Expatriering och den dÀrpÄ följande repatrieringen utgör stora investeringar för företag och organisationer. Repatriering har pÄ senare tid fÄtt en ökad uppmÀrksamhet pÄ grund av att stora problem, för sÄvÀl individ som företag, rapporteras dÀrifrÄn. Repatriater konfronteras ofta med annorlunda miljöer och kulturer under den tid dom vistas utomlands. SÄdana diskontinuiteter i en individs liv har ofta visat sig leda till ökad medvetenhet och reflektion. SjÀlvreflektion och en Àndrad syn pÄ sig sjÀlv kan ses som delar i en pÄgÄende identitetskonstruktion.

Uppskattning av produktionstidsspann och kapacitet : En simuleringsbaserad studie för att uppskatta satsstorlekars pÄverkan pÄ ett produktionsflödes kapacitet

MÄleriet Chassi pÄ Scania CV AB i SödertÀlje Àr en stödenhet som producerar kundanpassade artiklar till huvudproduktionslinan. EfterfrÄgan pÄ dessa artiklar har varit och Àr högre Àn MÄleriet Chassis kapacitet. Detta har lett till att lastbilar som skulle producerats vid anlÀggningen i SödertÀlje har producerats pÄ andra fabriker inom Scania koncernen. DÀrför önskar ledande personal pÄ MÄleriet Chassi att öka kapaciteten utan nÄgra större investeringar. SÄledes har detta examensarbete fokuserat pÄ att identifiera ett förbÀttringsförslag som ökar kapaciteten.För att lyckas öka kapaciteten har fokus legat pÄ att identifiera bÀttre regler för bestÀmmande av satsstorlekar.

Strukturplan för Högsbo industriomrÄde

I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer vÀxt fram under senare Är. I korthet beror detta pÄ kommunens begrÀnsande möjligheter att pÄverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hÄllbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har dÄ ökat. Kommunens roll blir att tillhandahÄlla hÄllbara rumsliga ramar dÀr förÀndringar pÄ kvartersnivÄ sker i privat regi.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->