Repatriering ur ett identitetskonstruktionsperspektiv
Expatriering och den därpå följande repatrieringen utgör stora investeringar för företag och organisationer. Repatriering har på senare tid fått en ökad uppmärksamhet på grund av att stora problem, för såväl individ som företag, rapporteras därifrån. Repatriater konfronteras ofta med annorlunda miljöer och kulturer under den tid dom vistas utomlands. Sådana diskontinuiteter i en individs liv har ofta visat sig leda till ökad medvetenhet och reflektion. Självreflektion och en ändrad syn på sig själv kan ses som delar i en pågående identitetskonstruktion. Vi har i denna studie valt att undersöka hur en individs upplevda förändringar utomlands påverkar en identitetskonstruktion hos individen. Genom att lyfta fram social identitetsutveckling som en del av repatriering och dess betydelse för repatrieringsprocessen hoppas vi kunna bidra med ytterligare kunskap kring repatriering. Genom semiöppna intervjuer har vi tagit del av sammanlagt 8 repatriaters upplevelser kring deras utlandsvistelse och repatriering. Repatriaternas utsagor har analyserats och tolkats med hjälp av en utarbetad analysmall. Resultatet visar på att exponeringen mot kontrasterande miljöer, såväl yrkesmässiga som kulturella och sociala, har breddat repatriaternas referensramar. En tydligare identitetskonstruktion äger rum hos dom som befunnit sig på större kulturellt och geografiskt avstånd från Sverige. Dessa individer har ofta blivit tydligare medvetna om skillnader mellan det egna och främmande landets sätt att se och hantera saker och ting på. Den ökade medvetenheten om sig själv såväl som andra har medfört en ökad förståelse och acceptans hos repatriaterna. Vidare tyder resultatet på att repatriaterna genom sina upplevelser utvecklat värdefulla ledaregenskaper och en stark tro på sig själv. En stor del av problematiken i repatrieringsprocessen föreslås ligga i att repatriatens utveckling ej uppmärksammas eller kommer till uttryck hemma i det egna landet.