När är det ekonomiskt försvarbart att investera i en fabriksny skördetröska?
en studie av tre fiktiva gårdar
År 2010 uppgick antalet jordbruksföretag, vars sysselsättning är traditionell växtodling, till 18 596 stycken. Under de senaste 20 åren har antalet jordbruksföretag minskat med 26 % vilket medför att kvarvarande företag blir allt större (www, Statens jordbruksverk, 2011). Allt större växtodlingsföretag kräver investeringar i större maskiner vilket innebär att stort kapital binds i maskininventarier. Skördetröskan är en av de största investeringarna som görs för maskiner och redskap inom svenskt jordbruk och uppgår till 30 procent av det bundna maskinkapitalet (Helleberg et al., 1983, Agriwise, 2013). Sveriges lantbruksföretag försöker ständigt rationalisera driften genom att reducera kostnaderna (Carlson et al, 2006). Ett alternativ för att reducera kostnaderna är att köpa in maskintjänster, samarbeta med närliggande jordbruksföretag eller effektivisera befintliga maskininventarier.
Syftet med studien är att synliggöra de ekonomiska konsekvenserna av investering i en fabriksny skördetröska där alternativet är att hyra tjänsten från en maskinstation. För att besvara vilket alternativ som är mest lönsamt har tre fiktiva gårdar använts i studien. Det geografiska området begränsas till Lundaslätten. En empirisk studie har genomförts för att få information angående maskinstationernas kundprioritering samt deras maskintaxor. Utifrån den empiriska insamling och litteraturen har arbetet belyst vilket alternativ som är mest lönsamt för ett växtodlingsföretag vid olika arealer.
Studien visar, utifrån förutsättningarna, att en investering i egen skördetröska är befogad vid 300 och 500 hektar. Vid 100 hektar är det inte ekonomiskt försvarbart att investera i en fabriksny skördetröska eftersom maskinstationerna är ur en ekonomisk synvinkel ett bättre alternativ.