Sökresultat:
999 Uppsatser om Miljöinvesteringar - Sida 40 av 67
Självscanning i dagligvaruhandeln
Sammanfattning Uppsatsens titel: Självscanning i dagligvaruhandeln -en konkurrensfördel eller inte? Seminariedatum: 2007-01-17 Ämne/Kurs: Magisteruppsats, FEK 591. Strategic Management, 10p. Författare: Klas Blomqvist, Henrik Dagergård Handledare: Hans Knutsson Fem nyckelord: Självscanning, dagligvaruhandeln, konkurrensfördel, strategisk grupp, differentierad strategi Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om investeringar i ny teknik i dagligvaruhandeln, vilka ämnar rationalisera bort kassaprocessen, kan ligga till grund för en bestående konkurrensfördel. Metod: En kvalitativ studie med ett deduktivt angreppssätt har använts där två fallföretag har studerats.
Tillämpning av IAS 40 i onoterade fastighetsbolag
Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.IAS ? International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.
Livscykelanalys: Förbränning av hushållsavfall kontra biogas : miljömässiga och ekonomiska perspektiv med utgångspunkt i Oskarshamns kommun
Är det möjligt att reducera utsläppen av växthusgaser och samtidigt nå en hållbar utveckling? Regionförbundet i Kalmar län antog utmaningen 2006 och är därmed en föregångsregion i arbetet med detta. Till år 2030 är målet att Kalmar län ska bli en fossilbränslefri region. Den största potentialen anses finnas inom nya alternativ till fordonsbränsle. Hushållens sopor innehåller organiskt matavfall som skulle kunna bli fordonsgas.
Inköpsprocessen vid investeringar : En fallstudie vid ett stort svenskt industriföretag
Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ?problembarnen? runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen.
En analys av Sloveniens arbetsmarknad - från planekonomi till EU-medlemskap
Syftet med uppsatsen är att ge en beskrivning av Sloveniens arbetsmarknad samt redogöra för vilka faktorer som har varit drivande för dess positiva utveckling. Övergångsekonomier tenderar att drabbas av hög arbetslöshet under övergången till marknadsekonomi, vilket även var fallet för Slovenien. Övergångsfasen i Slovenien präglades av uppsägningar på grund av konkurser samt reformer som minskade restriktionerna gällande uppsägningar, vilka var de största orsakerna till arbetslösheten. Genom ett flertal reformer, både i samband med och efter övergångsfasen, har Slovenien lyckats få ner arbetslösheten samt marknadsjusterat arbetsmarknaden. Sedan självständigheten har utvecklingen på arbetsmarknaden bland annat kännetecknats av en ökad andel högutbildade av arbetskraften, växande servicesektor samt större flexibilitet.
Översyn av produktionslayout
Det här examensarbetet har utförts på Metso Paper Karlstad AB, Karlstad. Arbetet ingår som avslutande del i maskiningenjörsprogrammet vid Karlstads universitet. Metso Paper Karlstad AB tillverkar mjukpappersmaskiner vilket man har gjort i drygt hundra år. Idag är man en världsledande leverantör med kunder över hela världen, hälften av världens mjukpapper (tissue) tillverkas idag på en maskin levererad från Metso.  Produktionen vid Metso Paper Karlstad AB har under åren genomgått ett antal omorganisationer, vilka har påverkat tillverkningen. Någon större anpassning av verkstadslayouten har inte gjorts under de gångna åren vilket i sin tur har påverkat produktiviteten.
Investeringskalkylering : Ur två perspektiv
Sammanlagt interÂvjuades tre banker och fyra företag. Dessa företag är Be-Ge, Elajo, Saft och Scania och bankerna är Handelsbanken, Nordea samt Swedbank. Företagen är samtliga verksamma i Oskarshamn och bankerna i Kalmar, detta är inget vi ansÃ¥g vara en belastning för uppsatsen dÃ¥ vi tidigt gjorde antagandet att bankernas förfarande inte varierade nämnvärt som en följd av dess geografiska läge, vilket även bekräftades under empiriinsamlingen.Syftet med uppsatsen är att undersöka de valda företagens iordningÂställande av kalkyler som underÂlag för investeringar. Även att undersöka de större bankernas genomgÃ¥ng och anÂvändande av kalkylerna som underlag för kreditÂbeslut. Samt att se hur finanskrisen har pÃ¥Âverkat inÂvesteringsÂbedömningar i företagen sÃ¥ väl som hos bankerna.Vi har valt att arbeta utifrÃ¥n en huvudfrÃ¥ga samt fyra forskningsfrÃ¥gor.
Andra vågen: En kvalitativ studie av hur företag kan öka nyttan av sitt affärssystem tiden efter implementering
Bakgrund och problem: Enligt studier genomförs investering i affärssystem för attuppfylla två syften, att förbättra beslutskvaliteten och att effektivisera processer. Inköp avett nytt affärssystem är en omfattande process, både vad det gäller arbetsinsats som krävsav företaget och kostnad. I många fall har företag främst fokuserat på implementeringenav affärssystemet och i stor utsträckning förbisett efterföljande stadier i systemetslivscykel. Kostnader som uppkommer efter implementeringen kan vara så mycket som 70procent av den totala kostnaden. Samtidigt visar studier att affärssystems potential inteutnyttjas fullt ut.
Peer-to-peer som företagslösning
Problemområde:
Idag är användandet av peer-to-peer (P2P) - applikationer såsom KaZaa, ICQ och
Seti@home utbrett bland privatpersoner. Användningen inom företag är dock ännu
i sin linda.
Vi kommer därför i den här uppsatsen utreda om ett eventuellt införande av P2P-
teknik i ett företagsnätverk ger några fördelar jämfört med en klassisk
Client/Server-lösning.
Hypotes:
Arbetet bygger på hypotesen: ?En P2P-lösning ger fördelar för företaget
jämfört med en Client/Server-lösning?
Genomförande:
För jämförelsen mellan P2P och Client/Server definierades och jämfördes fem
områden: Säkerhet, Användbarhet, Tillgänglighet, Bandbredd samt
Utrustningskrav.
Slutsats:
Inom områdena Användbarhet och Tillgänglighet ger en P2P-lösning klara
fördelar, däremot inom områdena Säkerhet och Bandbredd visar Client/Server-
lösningen istället klara fördelar. Området Utrustningskrav är oavgjort då det
inte
finns någon märkbar skillnad på lösningarna.
Säkerhetsproblemen är P2P-teknologins akilleshäl och det problem som är mest
troligt att stoppa stora investeringar i framtiden om det inte löses.
Slutsatsen av vår jämförelse blir sålunda:
För ett företag som redan har ett existerande Client/Server-nätverk är det inte
någon idé att helt byta system, däremot kan det vara av intresse att
introducera en applikation som möjliggör skapandet av så kallade Virtuella
Nätverk.
För ett helt nytt företag kan skapandet av ett P2P-nätverk vara ett väl så
intressant alternativ till Client/Server.
Case Comsys AB - en anpassad prissättningsmodell för en högteknologisk produkt.
SYFTE: Syftet med uppsatsen är att skapa en anpassad prissättningsmodell som konstrueras med hjälp av traditionella investeringskalkyler och prissättnings-strategier. Modellen ska kunna appliceras på Comsys ADF-produkt och dess livscykel. METOD: Vi har genomfört en kvantitativ undersökning med hjälp av en enkätundersökning mot potentiella kunder till Comsys. Utöver detta genomförs även en kvalitativ undersökning som grundar sig i intervjuer med befintliga och potentiella kunder samt oberoende myndigheter. TEORI: Teorierna i uppsatsen behandlar främst prissättning och investeringsbedömning.
Juniorfinansiering av fastighetsinvesteringarEn studie av kapitalmarknaden för hög belåning avfastighetsinvesteringar i Sverige
Denna uppsats behandlar små och medelstora fastighetsföretags möjligheter att finansiera sigmed lånat kapital, till belåningsgrader som ligger högre än de som de traditionella bankerna vill låna ut till. Uppsatsen syftar till att kartlägga vilka finansieringsalternativ som finns på den svenska kapitalmarknaden för små och medelstora fastighetsföretag och hur dessa finansieringsalternativ kan utvecklas.Studien har en kvalitativ ansats. Kartläggningen baseras dels på sekundära källor, och dels på information tillskansad genom intervjuer med  personer  verksamma inom  fastighets- finansiering, fastighetsägande eller inom akademin.Bland de alternativa finansieringsformerna på kapitalmarknaden för denna typ av företag finns främst mezzaninfinansiering och obligationsfinansiering. Mezzaninfinansiering är skulder som upptas med sämre säkerhetsläge än normala banklån.  Obligationsfinansiering upptas på kapitalmarknaden genom att skulder tas upp från aktörerna på marknaden. Säljarreverser, tilläggsköpeskilling, banklån med hög amorteringstakt samt kapital från medinvesterare är andra former av alternativa finansieringsformer som förekommer på marknaden, och som företag med framgång kan använda sig av i vissa situationer.Efterfrågan av alternativa finansieringsformer är stor. I studien menas att mezzanin- finansiering är den av de alternativa finansieringsformerna på kapitalmarknaden som fungerar bäst. Marknaden förväntas dock kunna utvecklas och det bedöms finnas plats för fler aktörer.
Elbolag i blåsväder : Investering för att säkra eldriften
Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrofett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarnasom sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. Endel elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Det pratas omhöga kostnader vid nedgrävning av elledningar men det måste finnas anledning till att ettantal elbolag valt att inte gräva ner sina elledningar.
Utredning av ekonomiska och tekniska förutsättningar för värmelagring i Gävles bergrum
I Gävle finns det ett väl uppbyggt fjärrvärmenät som mestadels förses med värme från ett biokraftvärmeverk och spillvärme från en pappersfabrik. Under sommaren finns det ett överskott av spillvärme med följden att biokraftvärmeverket inte är i drift under denna period. Det finns gamla beredskapslager för olja utsprängda runt Gävles kust. För att kunna utnyttja Gävles produktionsanläggningar bättre är det därför av intresse att undersöka möjligheten att konvertera de gamla oljelager till värmelager. Syftet med det här examensarbetet har varit att utreda de ekonomiska och tekniska förutsättningarna för värmelagring i bergrum samt att presentera förslag på hur detta skulle kunna genomföras.
Om besrämmelsefaktorer för utländska direktinvesteringar- utifrån de nya handelsekonomin och ekonomisk geografi
Utländska direktinvesteringar har ökat markant de senaste 10 åren, en utveckling som påverkar det dagliga livet för allt fler människor då företagens investeringar ger upphov till såväl nya blomstrande orter som nya ödebygder. Denna uppsats syftar till att på företagsnivå undersöka vad som påverkar val av geografisk plats för direktinvesteringar utomlands. I undersökningen har de faktorer som lyfts fram av den nya handelsteorin samt ekonomisk geografi undersökts. Dessa faktorer är tullar och andra handelshinder, transportkostnader, agglomerationseffekter, närhet till och storlek på marknader, positiva externaliteter samt skalfördelar. Hur viktiga dessa anledningar är har i denna uppsats undersökts genom en kvalitativ enkätmetod, där företagen själva har svarat på i vilken grad varje enskild anledning påverkat investeringsbeslutet.
Värmeleverans från pappers- och massabruk till sågverk
Stenvalls Trä äger ett sågverk på Lövholmen i centrala Piteå. De har ett effektbehov på ca 10 MW värme för att torka virke i virkestorkar. Smurfit Kappa Kraftliner är ett integrerat pappers- och massabruk och även Piteås största producent av fjärrvärme. Fjärrvärme produceras främst med sekundärvärme, som är betraktat som spillvärme. Om fjärrvärmebehovet är stort används även primärvärme i form av ånga.