Sharpekvoten utvärderad medelst stokastisk dominans
SharpeSharpekvotStokastisk dominansMean-varianceHedgefondManagement of enterprisesFöretagsledningManagementBusiness and Economics
Syfte: Att utröna om det kan förkastas att Sharpekvoten ger en utvärdering av fonders prestation som stämmer överens med investerares förmodade uppfattning om nytta, dels för vanliga fonder, dels för hedgefonder. Teoretiska perspektiv: Sharpekvoten bygger på antagandet att investerare bedömer investeringar utifrån förväntad avkastning och varians. För att så ska vara fallet krävs att någon av följande förutsättningar är uppfyllda: att investeraren har en kvadratisk nyttofunktion eller att investeringars avkastning är normalfördelade. Det finns fog att ifrågasätta huruvida någon av dessa förutsättningar är uppfyllda (främst för hegdefonder) vilket innebär att fog även finnes för att ifrågasätta Sharpekvotens tillförlitlighet. Stokastisk dominans är en metod som tar hänsyn till hela avkastningens fördelning, och bygger på mycket rimliga antaganden om investerares nyttofunktioner. Stokastiska dominansförhållanden ger därför en sann bild av investerares nyttomaximering. Metod: Vi undersöker om de dominansförhållanden som stokastisk dominans, t.o.m. tredje ordningen, ger upphov till överensstämmer med Sharpekvotens rangordning. Såväl hedgefonder som aktiefonder handlade på den svenska marknaden undersöks under perioden 2001-2005. Empiri: Samtliga dominansförhållanden enligt första, andra och tredje ordningens stokastisk dominans är i överensstämmelse med Sharpekvotens rangordning. Detta trots att majoriteten av hedgefonderna uppvisar signifikant skevhet. Slutsats: Att Sharpekvotens rangordning är i enlighet med förväntad nytta kan inte förkastas, varken för vanliga fonder eller för hedgefonder. Emellertid innebär detta inte att måttet fungerar bra, utan bara att vi inte kan förkasta att det gör det.