Ett grönt hyresavtal bidrar till att anvÀndandet av fastigheten sker pÄ ett miljömedvetet sÀtt. Det gröna hyresavtalet inkluderar idag olika omrÄden dÀr hyresgÀsten och fastighetsÀgaren samarbetar för att uppnÄ energieffektivisering och ett brukande av lokalen som inte belastar miljön i för stor mÄn. En energieffektivisering kan göras genom att investera i mer energieffektiva tekniska system i fastigheten. Dessa ÄtgÀrder bör fastighetsÀgaren bekosta eftersom det Àr kostsamt samt för att den vanliga hyresgÀsten normalt inte har kÀnnedom kring dessa system. DÀremot bör hyresgÀsten bekosta de ÄtgÀrder som direkt leder till besparingar för hyresgÀsten, sÄ som exempelvis belysning som krÀver mindre energi eller nÀrvarostyrdbelysning.

Detta examensarbete har undersökt vilka möjligheter som skapas genom att anvÀnda BuildingInformation Modelling (BIM) för Livscykelkostnadsanalyser (LCCA). Arbetet beskriver förstLCCA och sedan hur BIM samt öppna standardiserade dataformat kan anvÀndas för LCCAoch för kvalitetssÀkring av data. Till sist visas hur ett verktyg som rÀknar ut LCC direkt frÄnen byggnadsmodell kan utformas. Genom att kunna synliggöra konsekvenserna av olikalösningsalternativ och göra kvalitativa LCCA erhÄlls genomtÀnkta lösningar och medvetenhetom de framtida förvaltningskostnaderna. För en byggherre som ocksÄ ansvarar för driften kandessa alternativsvÀrderingar och analyser leda till betydligt lÀgre förvaltningskostnader.

det finns ett uttryck som lyder ?Att vinna eller försvinna?. I dagens samhÀlle har detta blivit allt mer pÄtagligt. Att vara nÀst bÀst duger inte lÀngre. Att lÄta produkter nÄ ut pÄ marknaden som inte Àr korrekta utan orsakar missnöje hos kund Àr inte acceptabelt.

Med anledning av vargens (Canis lupus) Äteretablering i Sverige presenteras och jÀmförs de boskapsvaktande djuren hund (Canis lupus familiaris), lama (Lama glama) och Äsna (Equus asinus). Boskapsvaktande djur anvÀnds sedan lÀnge i mÄnga rovdjurstÀta lÀnder, men i Sverige anvÀnds idag frÀmst rovdjurssÀkra stÀngsel för att hindra varg frÄn att riva fÄr (Ovis aries). StÀngsel Àr dock kostsamma och begrÀnsar dessutom betesytan. Under 2006 hade 32 % av fÄrflockarna i USA hundar, 14 % lamor och 9 % Äsnor som vaktdjur. En boskapsvaktande hund mÄste vÀxa upp i en fÄrflock för att socialiseras med fÄren.

Sammanfattning Detta examensarbete utreder hur elektronisk fakturering förhÄller sig till traditionell fakturering, samt hur traditionell elektronisk fakturering i form av traditionell Electronic Data Interchange (EDI), kan pÄverkas av mÀrksprÄket XML eller eXtensible Markup Language som det stÄr för. Under utrednings gÄng har vi stött pÄ vissa motgÄngar. MotgÄngarna bestod av att Àmnet vi valt att belysa, XML i faktureringssystem, var alldeles för nytt för att genom intervjuer kunna bevisa vÄr hypotes. XML anvÀnds helt enkelt inte inom elektronisk fakturering pÄ det sÀtt vi förutsatt. Vi har dÀrför löst problemet genom att jÀmföra XML med de traditionella EDI metoderna med hjÀlp av artikel - och litteratur studier, samt förlitat oss pÄ vad de företag vi intervjuat har gett för svar.

Höglagret pÄ Chassiverkstaden i SödertÀlje Àr i stort behov av en upprustning. Detta framkom i en teknisk förstudie som, under vÄren 2004, genomfördes av konsultfirman Prevas. HÀr sammanfattas höglagret som en komplex och instabil koloss med lÄg tillgÀnglighet dÀr kunskap om helheten saknas. Detta innebÀr att möjlighet till felsökning vid driftstopp Àr begrÀnsad och personberoende. För att uppgradera och modernisera höglagret berÀknades kostnaden att uppgÄ till nÀrmare 11 Mkr.

Bakgrund och problem: I ett historiskt perspektiv har den kommunala redovisningenprÀglats av frivillighet. Flertalet kommuner har emellertid uppvisat svÄrigheter att anpassa sinverksamhet till sina ekonomiska ramar varför synsÀttet pÄ den kommunala redovisningenförÀndrades till att gÄ emot att bli mer reglerad. Bland annat sÄ infördes balanskravet, vilketkoncist innebÀr att kommuner inte fÄr uppvisa underskott, och som trÀdde i kraft frÄn och medrÀkenskapsÄret 2000. Samtidigt som balanskravet infördes bestÀmdes ocksÄ att kommunernaspensionsskulder skulle redovisas enligt den sÄ kallade blandmodellen. Detta innebar attpensionsskulder intjÀnade före Är 1998 inte lÀngre var jÀmförbara med övriga skulder utanskulle istÀllet behandlas som en ansvarsförbindelse.

Radio Frequency Identification (RFID) Àr en teknik som enligt mÄnga utsetts till framtidens teknologi inom Supply Chain Management. Detta dÄ RFID, utan involvering av mÀnniskan och utan behov av fri sikt, pÄ distans kan utföra effektiva identifieringar av objekt. Det har emellertid, genom forskning, uppmÀrksammats problem med RFID och dess i vissa fall bristfÀlliga ÀndamÄlsenlighet inom logistiska sammanhang. UtifrÄn de möjligheter och hot som RFID innebÀr, har detta examensarbete kritiskt undersökt hypotesen: "Logistiska RFID-implementeringar Àr lönsamma och tillförlitliga". Analysen grundar sig pÄ ett arbete genomfört vid Volvo Car Corporation (Volvo) i Göteborg och Olofström, dÀr ett pilotförsök med RFID- utrustning för lÄng avlÀsningsdistans installerats och processeffektivitetsstudier fullföljts.

Sammanfattning Detta examensarbete utreder hur elektronisk fakturering förhÄller sig till traditionell fakturering, samt hur traditionell elektronisk fakturering i form av traditionell Electronic Data Interchange (EDI), kan pÄverkas av mÀrksprÄket XML eller eXtensible Markup Language som det stÄr för. Under utrednings gÄng har vi stött pÄ vissa motgÄngar. MotgÄngarna bestod av att Àmnet vi valt att belysa, XML i faktureringssystem, var alldeles för nytt för att genom intervjuer kunna bevisa vÄr hypotes. XML anvÀnds helt enkelt inte inom elektronisk fakturering pÄ det sÀtt vi förutsatt. Vi har dÀrför löst problemet genom att jÀmföra XML med de traditionella EDI metoderna med hjÀlp av artikel - och litteratur studier, samt förlitat oss pÄ vad de företag vi intervjuat har gett för svar. I vÄr bakgrundsinformation har vi beskrivit hur XML fungerar och hur dess bakgrund ser ut. Vi har Àven beskrivit vilka tillÀmpningar XML kan anvÀndas pÄ, samt beskrivit fakturering, bÄde hur den kan ske manuellt dvs.

Denna rapport behandlar förÀndringar och konsekvenser vid eliminering av ett fÀrdigvarulager vilket idag Àr placerat hos Tetra Pak.De utredningar som gjorts i rapporten ingÄr i ett projekt vilket drivs parallellt med vÄrt examensarbete. Projektets, som Àr benÀmnt ?projekt lagerflytt?, syfte Àr att effektivisera och spara resurser i flödet av conveyoravdelningens produkter. Samtidigt som fÀrdigvarulagret elimineras stÀlls nya krav pÄ leverantörerna:? SÀnkning av leveranstiden frÄn tre till tvÄ veckor? Omfördelning av det största bansystemet? Dagliga leveranser? Kundorderstyrd tillverkningDessa nya krav och förÀndringarna far följder pÄ det nuvarande flödet vilket kommer att förÀndras i olika grad, utredning av konsekvenserna mÄste dÀrför göras.1 vÄrt examensarbete har vi valt att analysera följande konsekvenser i ?projekt lagerflytt?.? FörÀndringar i lagerkostnad och personal resursbehov i Lager 50? FörÀndringar i emballagehantering och dess kostnader? FörÀndringar i transporter? Sammanlagda kostnader för Conveyor flödet inklusive förÀndringar i produktpriser? UtvÀrdering av lager hos Fredrikson Verkstads AB jÀmfört med Andrénverken AB respektive hos bÄda? Utredning av vilka produkter som skall tillverkas hos flera leverantörer? Analys av risker och flaskhalsar i det totala conveyor flödet vilket flytten kan ge upphov till? Utredning vad 2 veckors leveranstid innebÀr? Analys av leverantörernas eventuella kostnadsökningar? BGT:s framtida roll som underleverantörFör att iii en klar bild över verksamheten och flödet av produkter har vi gjort en nulÀgesanalys över conveyoravdelningen och delar av Tetra Pak Distribution vilka ingÄr i conveyorflödet.

I denna avhandling berÀknas vÀrmeförlusterna i en konventionell fastighets luftningsledning med tillhörande takventil stam. För dessa undersöks, pÄ begÀran av uppdragsgivande kund, passande vÀrmebesparande ÄtgÀrder som Àr möjliga att implementera samtidigt som ett relining-arbete utförs och som ger en lÀmplig payback tid för den ekonomiska satsning som dÀrigenom mÄste göras. VÀrmeförlusterna baseras pÄ indata som antagits ligga inom rimliga grÀnser för typiska fastigheter i StockholmsomrÄdet men som lÀtt kan varieras efter behov. GenomgÄende Àr att berÀkningarna görs med avseende pÄ gjutjÀrnsrör vilka fortfarande utgör den vanligaste varianten av avloppsrör i Sverige samt pÄ vilka relining-arbete utförs. De berÀkningar för vilka mÄnga variabler tas i hÀnsyn har genomförts i Matlab R2014a och de termodynamiska egenskaperna som anvÀnts dÀrtill har tagits frÄn EES.I denna avhandling tas tre olika typer av vÀrmeförluster i luftningsledningen i beaktning.

Syftet med denna uppsats Àr att med anvÀndande av Resource-Based Theory faststÀlla hur mejeriföretag kan koordinera sitt resursutnyttjande via stategiska allianser sÄ att de kan stÀrka sina marknadspositioner pÄ sina hemmamarknader. Bakgrunden Àr de förÀndringar som sker inom den svenska mejeribranschen, och det samarbete som diskuteras mellan Milko, Valio och SkÄnemejerier. Svenska mejeriföretag har pÄ senare tid mÀrkt av en allt hÄrdnande konkurrens pÄ sina hemmamarknader, den europeiska marknaden och vÀrldsmarknaden. Dagligvarukedjornas ökande antal egna mÀrkesvaror samt intrÀdet av lÄgprismjölk Àndrar maktbalansen mellan kedjorna och livsmedelsindustrin. Internationalisering av produktion och försÀljning Àr dÀrför mÄnga gÄnger nödvÀndigt för dessa företag i syfte att stÀrka konkurrensförmÄgan. Detta medför att mejeriföretagen mÄste vara mer flexibla för att klara sig under de allt mer dynamiska förhÄllandena.

En nyproduktion av en bro eller ett brobyte medför inte sĂ€llan bĂ„de direkta och indirekta störningar för de trafikanter som fĂ€rdas i anslutning till brobygget. Störningarna kan vara förhindrad framkomlighet, köer och förseningar, förlĂ€ngda körstrĂ€ckor dĂ€r en alternativ förbifartvĂ€g Ă€r nödvĂ€ndig. Ökade emissioner och utslĂ€pp etc. Indirekta störningar orsakas t ex av transporter av materiel till byggarbetsplatsen, en ökad trafikbelastning pĂ„ nĂ€rliggande vĂ€gar mm. Sammantaget medför dessa störningar merkostnader för trafikanterna.

Pappers- och massaindustrin stod Är 2010 för 52 procent av den svenska industrins energianvÀndning, vilket motsvarade 76 TWh. Detta gör branschen intressant ur ett energieffektiviseringsperspektiv dÄ smÄ ÄtgÀrder kan leda till stora besparingar.Fiskeby Board AB Àr ett företag som tillverkar kartong baserad pÄ returfiber. DÄ torkning- samt bestrykningsprocessen stÄr för 2/3 av företagets energibehov föreligger intresse att anvÀnda energin pÄ ett bÀttre sÀtt för att minska energibehovet och dÀrav minska sina kostnader. Syftet med denna rapport var sÄledes att genomföra en energikartlÀggning av tork- samt bestrykningspartiet och utifrÄn resultaten presentera ÄtgÀrder för att minska energibehovet. Arbetet utfördes genom mÀtningar av lufttemperaturer och flöden, berÀkningar, litteraturstudier samt intervjuer.

I nordöstra Lund planeras forskningsbyn Science Village Scandinavia (SVS). Stora avstÄnd mellan viktiga noder i omrÄdet ses tillsammans med hÄrda vindar som utmaningar vid arbetet med att göra SVS attraktivt och besöksvÀrt under den lÄnga exploateringstiden. PÄ uppdrag av SVS AB och Lunds kommun presenterar detta examensarbete ett förslag för en förplantering av naturlik skogsvegetation pÄ platsen. Ett koncept, dÀr smala vegetationsridÄer planteras lÀngs de framtida rörelsestrÄken i SVS, föreslÄs i examensarbetet som en strategi för att klimatskydda platsen och samtidigt möjliggöra ett bevarande av vegetation som urban grönska i forskningsbyn. I enlighet med projektets stora hÄllbarhetsambitioner uttrycker konceptet Àven mÄlet att presentera möjligheter för att anvÀnda avlÀgsnat vÀxtmaterial som en resurs. Hur kan ett lÄngsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande, enligt det ekologiska tillvÀgagÄngssÀttet, förena vÀrden sÄsom vindskydd, rekreationsvÀrden och ett ekonomiskt resursuttag, bÄde tidigt och pÄ lÄng sikt? En kunskapssammanstÀllning görs kring vegetation som vindskydd samt hur ett lÄngsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande förhÄller sig till smalare ridÄplanteringar, ett upplevelsemÀssigt perspektiv, ett tidsperspektiv samt ett vÀxtmateriellt resursuttag.