Blandmodellen En studie av en kommunal redovisningsmetod
Bakgrund och problem: I ett historiskt perspektiv har den kommunala redovisningenpräglats av frivillighet. Flertalet kommuner har emellertid uppvisat svårigheter att anpassa sinverksamhet till sina ekonomiska ramar varför synsättet på den kommunala redovisningenförändrades till att gå emot att bli mer reglerad. Bland annat så infördes balanskravet, vilketkoncist innebär att kommuner inte får uppvisa underskott, och som trädde i kraft från och medräkenskapsåret 2000. Samtidigt som balanskravet infördes bestämdes också att kommunernaspensionsskulder skulle redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Detta innebar attpensionsskulder intjänade före år 1998 inte längre var jämförbara med övriga skulder utanskulle istället behandlas som en ansvarsförbindelse. Konkret innebar det att en stor skuldpost iden kommunala redovisningen inte längre synliggjordes i balansräkningen. Under senare århar den demografiska utvecklingen uppvisat en trend mot att allt färre förvärvsarbetandeförsörjer allt fler pensionärer och andra som inte förvärvsarbetar, vidare spås denna trendförstärkas ytterligare när de stora årskullarna födda på 1940-talet går i pension. Det kommersåledes att bli ett allt större tryck på den kommunala kassan framöver. Med detta i åtankeuppkommer frågan: Vilken beredskap har kommuner inför detta ökande tryck?Syfte: Syftet med studien är att belysa den effekt införandet av blandmodellen har haft på denekonomiska bild som kommunerna uppvisar. Vidare är syftet att beskriva blandmodellenutifrån ett redovisningsteoretiskt perspektiv samt att undersöka vilken planering som finns förde framtida tilltagande pensionsutbetalningarna i de kommuner som ingått i studien.Avgränsningar: Problematiken kring redovisandet av pensionsskulder omfattar ävenlandstingen, studien kommer emellertid enbart att genomföras utifrån kommunernasutgångspunkt.Metod: Studien är baserad på undersökningar i tre kommuner där målsättningen har varit attvarje enskilt fall skall tillföra något till studien. Man skulle därmed kunna karaktärisera dettasom en fallstudie. Studien har främst varit baserad på intervjuer med respektive kommunsekonomichef.Analys och slutdiskussion: Blandmodellen kan anses strida mot flera av de övergripanderedovisningsprinciperna såsom exempelvis försiktighetsprincipen. De tre kommunerna somingått i studien har samtliga olika strategier för att möta de ökande pensionsutbetalningarna.Vad som kan framföras i sammanhanget är att det är främst under de senaste två åren somman har börjat diskutera frågan på allvar. Vad som är genomgående för samtliga kommunerär att de väljer en ?intern? lösning när det kommer till frågan hur pensionsskulden skallbehandlas. Det är således ingen av kommunerna som avsätter medel till exempelvis ettförsäkringsbolag. Man motiverar detta främst med kostnadsmässiga besparingar.