Med målet att reducera de nationella kväveoxidutsläppen enligt Göteborgsprotokollets bestämmelser införde Norge år 2007 en skatt på 15 NOK per kilo kväveoxidutsläpp. I en reaktion mot denna skatt bildades Næringslivets NOX-fond på initiativ av de industrier som reglerades av skatten. NOX-fonden utgör ett alternativt miljöreglerande styrmedel till en traditionell miljöskatt och den främsta skillnaden är att avgiften för utsläpp betalas tillbaka till de reglerade aktörerna i NOX-fonden. Avgifterna återbetalas i form av investeringsstöd till kväveoxidreducerande åtgärder i verksamheterna. Att en miljöavgift på detta sätt återgår till de förorenande aktörerna gör att reduktionen för dem blir mindre kostsam än genom reglering av en miljöskatt.

Rundvirkesmarknaden i Sverige domineras av det som kallas standardsortiment. Med standardsortiment avses i princip barrsågtimmer och massaved. För dessa sortiment finns branschgemensamma kvalitetsklassningsregler som framtagits av branschens arbetsgrupper och som alla aktörer på virkesmarknaden följer. Det är av avgörande betydelse för en effektiv virkesmarknad att virkesmätningen fungerar väl. Vid sidan av standardsortimenten finns specialsortiment.

Detta examensarbete har genomförts på Aven Rabbalshede AB i syfte att kartlägga företagets dåvarande situation i dess interna logistikflöde, för att sedan lägga fram förbättringsförslag som kan implementeras för att förbättra detta flöde. Målet var att reducera trucktrafiken i fabriken med minst tio procent.Aven Rabbalshede AB är ett tillverkningsföretag av lastpallar, träemballage, transportstöd och lådor. Företaget är en del av Avenkoncernen som är en av Skandinaviens ledande tillverkare av lastpallar och träemballage. Aven Rabbalshede AB är den största enheten inom koncernen med cirka 55 anställda och en produktion på cirka 1,3 miljoner lastpallar per år. Företaget hade en bristande struktur och systematik över truckflödet och materialhanteringen vilket har inneburit stora och många mellanlager samt andra svårigheter.Examensarbetet innebar att först och främst kartlägga vad respektive truck gjorde under en arbetsdag för att kunna analysera hur dåvarande situation såg ut.

Behovet av bra miljölösningar växer ständigt i dagens samhälle och fastighetsmarknaden är en marknad som är i stort behov av att spara energi. I dagens läge har ett antal miljöklassningssystem etablerat sig på den svenska fastighetsmarknaden. Dessa system är ofta bra att arbeta med när det gäller nyproduktion och omfattande ombyggnationer, även om det innebär det stora ekonomiska kostnader för fastighetsägaren. Att det kostar mycket för fastighetsägaren att få en byggnad miljöklassificerad och att det saknas tydliga incitament till miljöanpassning gör att utvecklingen bromsas. För att tydliga incitament till miljöinvesteringar ska skapas så krävs det att fastighetsägarna ska kunna se en tydlig ekonomisk lönsamhet i investeringen.

Med den ökande globaliseringen måste företag ständigt förbättra sig gentemot sina konkurrenter för att överleva på marknaden. Kundernas ökade krav och den accelererande teknikutvecklingen ställer enorma krav på att förbättringstakten på företag är hög. Idag räcker det inte med att leva på gamla meriter, vad som var rätt igår kan vara fel imorgon. Saab Bofors Dynamics är ett företag i ständig förändring. Med en ökande internationell marknad ökar även kraven på att leverera produkter i rätt tid.

Norrbottens Läns Landsting (NLL) har årligen höga energikostnader fördelat på ett stort fastighetsbestånd. För att undersöka om energikostnaderna kan sänkas bör energiutredningar utföras. Genom att utföra en energiutredning på en fastighet uppdagas om möjlighet till energibesparingar finns och vilka åtgärder som kan utföras. I samråd med Dan Sundén fastighetsförvaltare på NLL, Division Service Fastigheter, begränsades denna energiutredning till att omfatta Björkskatans och Hertsöns vårdcentraler. Syftet med examensarbetet var att utreda vilka möjliga energibesparingsåtgärder NLL kan genomföra på Björkskatans och Hertsöns vårdcentraler.

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

Byggbranschen i Sverige idag lider av alltför höga byggkostnader. Kostnaden för byggmaterial stiger fortare än både lönehöjningarna och konsumentprisindex. Detta problem har NCC uppmärksammat och de har satt upp ett mål som går ut på att varje år fram till år 2012 sänka produktionskostnaderna med 5 %. En stor del av produktionskostnaderna är inköpsrelaterade och stora resurser läggs på besparingar i inköpsarbetet för att nå detta mål. Detta examensarbete fokuserar på inköpsarbetet på NCCs byggarbetsplatser och på hanteringen av tre av de största ramavtalen som NCC knutit med leverantörer av förnödenheter och byggmaterial: Ahlsell AB, Beijer Byggmaterial AB samt Ramirent AB.

Bakgrunden till studien var att verksamheten SÄBO (särskilt äldreboende) på ?Distansgatan 7? önskade erhålla ett vetenskapligt perspektiv på förändringen som har skett sedan enheten var med i tv programmet ?Uppdrag granskning? utifrån Kotters åttastegsprocess vid förändring (Kotter, 1996).Syftet med studien är att kartlägga hur anhöriga, medarbetarna, enhetschefer och politiker upplevt organisationsförändringen på äldreboendet Distansgatan 7 som har använt sig av John P. Kotter (1996) och budskapet i boken ?Leda förändring?. Kotters budskap bygger på en åttastegsmodell som styr förändringen.

Målet med utredningen i denna rapport har varit att kartlägga Martin Olssons transporter som körs av sju åkerier i Stockholmsregionen. Informationen från kartläggningen har sedan analyserats i syfte att ta fram ett förslag för ett transportupplägg för det studerade transportflödet. Information om flödena samlades in under en vecka och kan ses som ett stickprov på transportbehovet eftersom detta kan variera över året. Av den information som fanns tillgänglig att jämföra med var veckan dock förhållandevis representativ i jämförelse med andra perioder.Utredningen i rapporten gav efter analyser att dynamisk ruttplanering skulle ge minskade kostnader med ungefär 20 % under den studerade tidsperioden. Besparingen baserades på transportkostnaden, räknat i åkarens kostnader, för dynamisk ruttplanering jämfört med dagens zonplanering.

Dagens organisationer möter ett samhälle som präglas av en accelererande förändringstakt. För att vara konkurrenskraftig i en alltmer föränderlig värld behöver företag bemästra konsten att genomföra framgångsrika förändringsprocesser.Studien ägde rum på ett globalt företag med åtta kontor etablerade i Sverige. Företaget säljer tjänster via telefon och mail. De senare åren har präglats av hård konkurrens, färre kunder och mindre resurser som tvingat företaget göra ytterligare besparingar. Förändringen 1 oktober innebär en effektivisering av medarbetarnas arbete.

Bakgrund och problem: Banker har en viktig roll i ekonomin och samhället. De har inte enstor direkt miljöpåverkan, dock påverkar de indirekt genom att finansiera och investera iföretag som har miljöpåverkan. Detta har lett till att banker i viss mån tappat samhälletsförtroende. Därför är det väsentligt att undersöka i vilken utsträckning integrerar bankerhållbarhet i sin dagliga verksamhet nuförtiden och vad som driver integrationen.Syfte: Syftet med studien är att analysera hur hållbarhet integreras och varför i den svenskabankbranschen.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till en av storbankerna i Sverige, SEB. Området som vivalt att gå in på är bankens miljö- och sociala aspekter vilka har delats upp i fyra grupperenligt Scholtens modell (2009): 1.

Bakgrund och problem: Banker har en viktig roll i ekonomin och samhället. De har inte enstor direkt miljöpåverkan, dock påverkar de indirekt genom att finansiera och investera iföretag som har miljöpåverkan. Detta har lett till att banker i viss mån tappat samhälletsförtroende. Därför är det väsentligt att undersöka i vilken utsträckning integrerar bankerhållbarhet i sin dagliga verksamhet nuförtiden och vad som driver integrationen.Syfte: Syftet med studien är att analysera hur hållbarhet integreras och varför i den svenskabankbranschen.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till en av storbankerna i Sverige, SEB. Området som vivalt att gå in på är bankens miljö- och sociala aspekter vilka har delats upp i fyra grupperenligt Scholtens modell (2009): 1.

SammanfattningI dagens samhälle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mängden 40-talister som har börjat och som ska gå i pension. Det talas om att dessa blivande pensionärer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som är av stor vikt för de verksamheter där de arbetat. Denna kompetens, menar media, är oerhört viktig att bevara så att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framåt, istället för att gå bakåt. Media menar också att den försvinnande kompetensen leder till en kris och är ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vår undersökning är att undersöka och jämföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgångar som sker då 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden. Våra frågeställningar är: Hur ser verksamheterna på de stora pensionsavgångarna av 40-talister, som målats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad använder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vår undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har träffat personalansvariga på tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

De svenska fastighetsbolagen har under de senaste åren haft stora svängningar i resultatet. Ett exempel på detta är Hufvudstaden som andra kvartalet 2008 gjorde en vinst på 200milj vilket på endast ett kvartal utvecklade sig till en förlust på 630 milj. Tidigare redovisningsregler i Sverige har haft sin grund från försiktighetsprincipen. På senare år har redovisningsreglerna i Sverige utvecklats så att de skall följa resten av EU och bli mer internationella. Detta harpåverkat fastighetsbolagen att frångå anskaffningsvärde i balansräkningen till att använda verkligt värde istället.