I sÄvÀl Brasilien som runt om i vÀrlden finns stora mÀngder organiskt avfall som skulle kunna utnyttjas pÄ ett bÀttre sÀtt. MÄnga potentiella substrat för biogasproduktion deponeras, eldas upp eller komposteras utan att den energi som skulle kunna utvinnas vid denna process tas tillvara. Detta examensarbete inriktade sig pÄ att i laboratorium undersöka potentialen för biogasproduktion frÄn nÄgra av dessa avfallsprodukter. FrÄn biodieselproduktion, vilket Àr en snabbt vÀxande industri i Brasilien, fÄs exempelvis 1 kg av restprodukten rÄglycerol per 9 kg producerad biodiesel. Detta Àr en restprodukt som man i dagslÀget letar efter fler tillÀmpningar för och biogasproduktion har visat sig vara en möjlighet.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.

Huvudsyftet för denna studie var att förstÄ motivation och sedan undersöka om motivation anvÀnds inom vÄrdsektorn. Inom litteraturstudien sÄ hittades information om motivation och hur den definieras. Olika motivationsteorier har tagits upp i denna studie för att förstÄ mer hur man kan motivera individer och grupper. MÄnga verksamheter anvÀnder motivationsteorier för att nÄ uppsatta mÄl inom en viss tidsgrÀns eller strÀva efter lönsamma mÄl. De inriktade verksamheten för denna studie var Bodagatan 30 och Bodagatan 36 C.

Musik Àr nÄgonting som de allra flesta lyssnar till, utövar eller Ätminstone har nÄgon relation till.  Musik blir ocksÄ en allt större del av barnens vardag dÄ de matas med musik frÄn mÄnga olika hÄll via media mm. Att musik Àr viktigt betonas i styrdokument frÄn förskolan dÀr det bl.a. stÄr att förskolan skall strÀva efter att barn utvecklar sin förmÄga att anvÀnda sig av olika uttrycksmedel, bl.a. sÄng och musik.

Uppsatsens mÄl Àr att undersöka strategier inom stadsplanering för att skapa ett större miljöengagemang och ett mer miljömedvetet beteende hos mÀnniskor. Detta syftar till att ge landskapsarkitekten verktyg för att kunna pÄverka mÀnniskor till ett större miljöintresse. FrÄgestÀllningar i arbetet Àr: Kan mÀnniskors miljöengagemang och beteende pÄverkas? Hur sker sÄdan pÄverkan? Hur kan miljömedvetenhet pÄverkas genom stadsplanering? Varför anvÀnds inte strategier för ökad miljömedvetenhet mer ofta? Resultatet undersöks genom en litteraturstudie i vilken psykologiska teorier kring miljöengagemang och hur detta engagemang kan pÄverkas beskrivs. Vilka strategier som anvÀnds i praktiken idag tas ocksÄ upp i litteraturstudien. Som ett komplement har Àven tre intervjuer gjorts dÀr kommunanstÀllda stadsplanerare beskriver metoder som anvÀnds inom respektive kommun för att pÄverka mÀnniskors miljöintresse och beteende. För att pÄverka mÀnniskan till en mer miljövÀnlig livsstil kan en sÄ kallad förÀndringsstrategi utformas som dels bör bygga pÄ strategins förutsÀttningar och dels pÄ de faktorer som formar mÀnniskans miljömedvetenhet. De strategier som beskrivs i litteratur och intervjuer kan delas upp i tvÄ grupper, de som syftar till att pÄverka individens miljöengagemang och de som syftar till att pÄverka beteendet hos individen.

Elever i gymnasieskolan har fÄtt ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat dÀrför att vÄr tidigare kollektivistiska samhÀlleliga demokratisyn i mÄngt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare pÄ högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och efterstrÀvas i det svenska samhÀllet. Denna situation korrelerar inte sÀrskilt vÀl med situationen i skolan, dÀr vi under vÄr verksamhetsförlagda tid sett att lÄngt ifrÄn alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. VÄrt syfte med arbetet Àr att utifrÄn gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka fÄ klarhet i hur de ser pÄ sig sjÀlva som individer i skolans vÀrld och hur de ser pÄ sin framtida roll i samhÀllet i stort. UtifrÄn detta vÀxte vÄra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: PÄ vilket sÀtt speglas elevers visioner om sin framtida samhÀllsroll i deras ansvarskÀnsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sÀtt att ta tillvara pÄ vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara vÄra problemformuleringar har vi har utifrÄn begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och beskriva elevassistentens uppdrag i en inkluderande skola, d.v.s. i en skola för alla. Vidare syfte Àr att undersöka om det finns en relation mellan elevassistenten och specialpedagogen och hur den relationen i sÄ fall ser ut. Fokus ligger pÄ elevassistentens uppdrag samt elevassistentens samarbete med specialpedagogen. ? Vad omfattas i elevassistentens uppdrag? ? Hur genomförs uppdraget? ? Vilken relation finns mellan elevassistenten och specialpedagogen? Det teoretiska ramverk som vi utgÄr ifrÄn i vÄr studie Àr Antonovskys KASAM-teori och systemteori.

KlÀdbranschen Àr idag hÄrt konkurrensutsatt och det gör det svÄrt för klÀdföretag att synas vilket leder till att företag stÀndigt mÄste finna nya vÀgar för att nÄ ut till kunderna. En av dessa vÀgar Àr att ha ett starkt varumÀrke eftersom varumÀrket har fÄtt en betydande roll för konsumenterna dÄ deras köpbeteende har förÀndrats. Konsumenterna köper inte lÀngre en produkt, de köper ett varumÀrke och det som förmedlas genom detta. Till följd av konkurrensen har mÄnga företag gett sig in i varumÀrkeshandeln pÄ butiksnivÄ och konceptbutiker har vÀxt fram dÀr kunden fÄr kliva in i företagens vÀrld. Företag sÀljer genom konceptbutiker inte bara produkter utan Àven image och upplevelse vilket kan förstÀrka varumÀrket.Detta gör att det Àr intressant att stÀlla frÄgan: Vilka faktorer i konceptbutiker Àr viktiga för att förstÀrka och underhÄlla ett varumÀrke? Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av fallstudier analysera och utvÀrdera vad som Àr viktigt i konceptbutiker för att förmedla varumÀrken.

Fallstudien "Faktorer som pÄverkar vad som outsourcas (- en fallstudie vid ett verkstadsbolag)" i kursen Examensarbete i företagsekonomi ? kandidatexamen med inriktning mot redovisning, VT 2014 har genomförts av Johan Le och Andreas Tamas.Den moderna varianten av outsourcing har i takt med globaliseringen blivit alltmer populÀr, byggts pÄ och förÀndrats sedan dess utveckling pÄ 70-talet. FrÄn att fokus ursprungligen legat pÄ kostnadsbesparingar med ett upplÀgg dÀr betalning skett per transaktion har betydelsen av outsourcing utvecklats till att innefatta effektivisering och kvalité. Det Àr inte lÀngre bara aktiviteter av grundlÀggande och repeterande karaktÀr som lÀggs ut externt, utan Àven mer kritiska processer inom till exempel finans, HR eller kundsupport. Trots att outsourcing blivit en trend dÀr fördelarna med omrÄdet varit i fokus har nackdelarna och baksidan av outsourcing lyfts fram pÄ senare tid dÄ det framkommit att företag tar tillbaka sina processer.Vi vet att det finns för- och nackdelar med outsourcing som pÄverkar vad som outsourcas eller inte.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Denna uppsats behandlar översÀttningen av det spanska företaget Crio-Cords infor-mationsbroschyr om privat lagring av stamceller frÄn navelstrÀngsblod. Den privata lagerhÄllningen anses av mÄnga, dÀribland dr Anders Fasth1, vars expertis jag haft möjlighet att anvÀnda under arbetets gÄng, vara en oÀrlig historia eftersom man i dagslÀget ?inte ser nÄgon nytta med det insamlade blodet? (Fasth, personlig kom-munikation, 2010-04-08). KÀlltexten (KT) Àr ett exempel pÄ alla de etiskt tvek-samma uppdrag som en översÀttare mÄste ta stÀllning till, inte i frÄga om dess inne-hÄll som sÄdant, utan i frÄga om huruvida han/hon aktivt vill ta del av att föra det tveksamma innehÄllet vidare till ett annat sprÄk. KT Àr pÄ ytan en informativ text, och dess huvudsakliga funktion verkar vara den informativa.

Entreprenörskapsutvecklingen har blivit ett omdebatterat Àmne i dagens samhÀlle dÀr den svenska regeringen har insett att för att den ekonomiska utvecklingen ska kunna gÄ framÄt sÄ krÀvs det att fler individer stimuleras till att starta egna företag. BÄde forskare och politiker anser att det Àr inom skolsystemet som det Àr möjligt att mest effektivt pÄverka individer och dÀrför bör det vara dÀr som insatser först och frÀmst bör sÀttas in. Problematiken ligger dock i att Àmnet entreprenörskap kan betyda vitt skilda saker beroende pÄ vem som ser pÄ det. Det finns inga konkreta hÀnvisningar och definitiva svar pÄ hur entreprenörskapsutveckling ska nÄs vilket försvÄrar det arbete som lÀggs ner i syfte att gynna entreprenörskap. En annan aspekt Àr frÄgan huruvida Sverige ska satsa pÄ att utbilda fler individer som startar egna företag eller om mÄlet Àr fler individer som agerar entreprenöriellt?UtifrÄn teorier om entreprenörskap har jag dels diskuterat svÄrigheten med Àmnet och de definitioner som finns men Àven hur dessa infallsvinklar kan appliceras i skolmiljön.

Institutet sÀkerhetsöverlÄtelse Àr en pantform som bland annat anvÀnds vid kreditgivning för byggnad pÄ annans mark. SÀkerhetsöverlÄtelse Àr inte lagreglerat men  erkÀnt genom praxis. Högsta domstolen faststÀllde genom NJA 1952 s. 407 den huvudprincip att borgenÀren uppnÄr sakrÀttsligt skydd redan genom ingÄende av sÀkerhetsöverlÄtelseavtalet.RÀttslÀget gÀllande sÀkerhetsöverlÄtelseborgenÀrens utmÀtningsrÀtt Àr emellertid oklart. Inte minst vid sÀkerhetsöverlÄtelsegÀldenÀrens dubbelöverlÄtelse visar det sig att sÀkerhetsöverlÄtelseborgenÀrens möjligheter till utmÀtning Àr begrÀnsade.

Ekologiska livsmedel a?r idag ett allt mer debatterat a?mne da?r majoriteten av den svenska befolkningen a?r positivt insta?llda till ekologiska livsmedel. Trots konsumenternas positiva insta?llning och den o?kade marknadskommunikationen som de stora livsmedelsbutikerna bedriver idag a?r fo?rsa?ljningen av ekologiska livsmedel i Sverige fortfarande la?g, endast 5,6 % av den totala livsmedelsfo?rsa?ljningen. Fo?r att o?ka den ekologiska fo?rsa?ljningen a?r det av stor vikt att bemo?ta konsumenten med en anpassad marknadskommunikation.