Livsmedelsindustrin Ă€r en av de största industrierna i Sverige och konsumtionen av livsmedel har under en lĂ€ngre tid kontinuerligt ökat. Under en tioĂ„rsperiod frĂ„n 2002- 2012 har konsumtionsvolymen av varor och tjĂ€nster ökat med 25 % dĂ€r livsmedel utgör den tredje största konsumtionsutgiften inom hushĂ„llen. Konkurrensen mellan butiker Ă€r sĂ„ledes hög och enbart i UmeĂ„ finns det arton butiker som slĂ„ss om de tillgĂ€ngliga konsumenterna.PĂ„ Ålidhem Centrum som har en relativt liten yta finns det idag tre livsmedelsbutiker; ICA- supermarket, Coop Konsum och Lidl. PĂ„ grund av denna konkurrens var det intressant att undersöka vad som avgör nĂ€r en person vĂ€ljer att handla pĂ„ en av dessa butiker. Vi bestĂ€mde oss för att vi ville undersöka faktorer som pĂ„verkar konsumenter vid val av livsmedelsbutik och efter att ha sökt efter tidigare forskning inom omrĂ„det kunde vi inte finna nĂ„gra studier som var inriktade pĂ„ hur studenter gör detta val.

Det finns idag en trend i viljan att investera i samhÀllsfastigheter, det vill sÀga fastigheter dÀr olika typer av samhÀllsservice bedrivs. Fördelen med denna typ av investeringar Àr att Àgarna kan teckna lÄnga hyresavtal med kommuner, landsting och staten som hyresgÀst, vilket ger sÀkra kassaflöden i och med lÄg vakansrisk. Investeringsmarknaden för samhÀllsfastigheter Àr relativt ny för privata aktörer dÄ dessa fastigheter tidigare Àgdes i princip uteslutande av kommun och landsting, men som idag av olika anledningar valt att sÀlja och istÀllet hyra tillbaka fastigheten av specialiserade fastighetsÀgare. Studien syftar till att identifiera de osÀkerheter/risker som existerar vid investeringar i samt förvaltande av samhÀllsfastigheter och frÀmst vÄrdfastigheter i Sverige. Genom att intervjua aktörer som deltagit i tre studerade transaktioner av vÄrdfastigheter frÄn 2011 har en investeringskalkyl samt en kÀnslighetsanalys utformats och legat till grund för de slutsatser som dragits.Att investera i samhÀllsfastigheter har visat sig vara en relativt stabil och sÀker investering, dÄ de lÄnga kontraktens driftnetton bidrar till att investeringen kan rÀknas hem redan under första kontraktstiden. Dock med antagande om att inga ovÀntade kostnader uppstÄr.

I sÄvÀl Brasilien som runt om i vÀrlden finns stora mÀngder organiskt avfall som skulle kunna utnyttjas pÄ ett bÀttre sÀtt. MÄnga potentiella substrat för biogasproduktion deponeras, eldas upp eller komposteras utan att den energi som skulle kunna utvinnas vid denna process tas tillvara. Detta examensarbete inriktade sig pÄ att i laboratorium undersöka potentialen för biogasproduktion frÄn nÄgra av dessa avfallsprodukter. FrÄn biodieselproduktion, vilket Àr en snabbt vÀxande industri i Brasilien, fÄs exempelvis 1 kg av restprodukten rÄglycerol per 9 kg producerad biodiesel. Detta Àr en restprodukt som man i dagslÀget letar efter fler tillÀmpningar för och biogasproduktion har visat sig vara en möjlighet.

Revisorsyrket Àr ett yrke som tidigare haft en trÄkighetsstÀmpel pÄ sig, ett yrke dÀr man behövde vara en sÄ kallad ?siffermÀnniska? för att trivas. Idag har yrket blivit mycket mer eftertraktat. Eftersom yrket har ökat i popularitet, bland annat hos studenter samt att branschen stÄr inför stora förÀndringar ansÄg vi att det var intressant att ta reda pÄ mer om yrket och kraven för att bli revisorsassistent.I denna studie har vi haft som syfte att ta reda pÄ just vad som krÀvs för att bli revisorsassistent, vad det innebÀr att arbeta som revisorsassistent samt att se om den förmedlade bilden av yrket stÀmmer överens med verkligheten.Som teoretisk referensram till denna studie har vi anvÀnt oss av teorier som berör rekryteringsprocessen för att se huruvida rekryteringsbeteendet hos revisionsbyrÄerna i UmeÄ stÀmmer överens med den vanligaste modellen. Vi har Àven anvÀnt oss av teorier rörande revisionens praktiska utförande och stÀllt upp RevisorsnÀmndens föreskrifter om utbildning och prov (RNFS 1996:1).

Sedan stor del av den industriella produktionen flyttat frÄn vÀstvÀrlden till lÄglönelÀnder har det blivit en aktuell frÄga hur vi omhÀndertar de övergivna industriomrÄden som lÀmnats kvar. En trend som vuxit sig stark Àr att omvandla industrimiljöerna till nya miljöprofilerade parkomrÄden och stadsdelar, som Hammarby Sjöstad i Stockholm och VÀstra Hamnen i Malmö. I detta examensarbete söker jag förklaringar till varför vi vÀljer att anvÀnda ?ekologiska? koncept och lösningar nÀr de gamla industrimiljöerna ska omvandlas och hur detta kommer till uttryck i landskapsarkitekturen. Med utgÄngspunkt i miljödiskussionen sedan sextiotalet och vÀsterlÀndsk natursyn drar jag paralleller mellan vÄr förÀndrade syn pÄ industri, hur miljökrisen ska lösas och ekologiskt inriktade landskapsarkitekturprojekt. Sedan miljökrisen blivit ett faktum och miljöfrÄgor fÄtt en central plats i politik och samhÀllsplanering har ocksÄ synen pÄ industri förÀndrats. FrÄn att ha symboliserat framtidstro och vÀlfÀrd har vi börjat betrakta den gamla industrin som ett direkt hot mot mÀnniskans och jordens existens.

1939 bröt andra vÀrldskriget ut i Europa. Samma Är drogs Àven Finland in i kriget. Sverige ville stödja sitt broderland under kriget mot Sovjet, en rad olika hjÀlporganisationer bildades. En av dem var inriktade pÄ att hjÀlpa Finlands barn. Slagorden i Sverige var ?Finlands sak Àr vÄr?.

Studien Àr skriven pÄ uppdrag av Kubera konsult, som Àr ett konsult företag specialiserade pÄ att hjÀlpa mindre och medelstora företag i Norrland att börja exportera.De senaste Ären har export och import ökat i snabb takt och handeln i Sverige bestÄr idag av tvÄ tredjedelar av Sveriges bruttonationalprodukt. Trots de senare Ärens utbredning av den globala marknaden samt en allt mer utökad forskning inom internationalisering sÄ finns det Ànnu vÀldigt lite fakta och studier om vad som pÄverkar vissa företag att börja exportera, medan andra med till synes samma förutsÀttningar vÀljer att avböja.Studiens syfte Àr att utvinna en ökad förstÄelse i vilka faktorer i pre-exportprocessen som pÄverkar att smÄ och medelstora företag i Norrland slutligen vÀljer att exportera eller inte, samt vidare hur dessa pÄverkar företagets vÀg genom pre-export processen. VÄrt mÄl med denna forskning Àr att den ska vara till kunskap Ät norrlÀnska företag och organisationer inriktade pÄ att utöka exportverksamheter inom olika omrÄden.Vi har valt att applicera teorier kring omrÄdena företaget, beslutsfattaren och stimuli. DÀr vi utifrÄn dessa delar jÀmför och granskar fyra företag som undersökt/undersöker möjligheten med export samt fem företag som aktivt bedriver export. Samtliga forskningsobjekt i studien Àr smÄ och medelstora företag, grundade och stationerade i Norrland.

Syfte: Syftet med studien Àr att synliggöra lÀrandet och de formativa aspekter som sker kring arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen i grundskolan tidiga Är pÄ nÄgra skolor. Vilka skillnader och likheter som finns i samtalen och i dokumentationen. Studien vill ocksÄ undersöka hur det formativa arbetet med IUP med skriftliga omdömen set ut för elever i behov av sÀrskilt stöd. Teori: Studiens ansats tar sin utgÄngspunkt i Meads sociologiska teori, symbolisk interaktionism, om hur vi mÀnniskor blir till i möten med andra mÀnniskor, genom att vi ser oss sjÀlva genom andra. För att studera lÀrandet kopplas ansatsen till det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande ses som en sprÄkliga och sociala interaktion mellan mÀnniskor.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lÀrares förestÀllningar om den didaktiska demokratin och rÀttvisan (vilket i mÄngt och mycket i uppsatsen ses som lÀrares förestÀllningar om en demokratisk och rÀttvis undervisning) ? sett utifrÄn ett antal enskilda samhÀllskunskapslÀrares perspektiv. FrÄgestÀllningarna Àr konstruerade med tre didaktiska huvudfrÄgor i fokus ? vad, varför och hur ? som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rÀttvisa. Didaktisk demokrati och rÀttvisa Àr alltsÄ tvÄ egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frÄgor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frÄgestÀllningar.

Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera styrningen av det offentliga kulturstödet samt hur detta pÄverkar organiseringen och verksamheten hos fria kulturorganisationer. En teoretisk utgÄngspunkt tas i de förÀndringar av den offentliga verksamhetens styrning och kontroll, som pÄgÄtt sedan 1980-talet och som av forskarvÀrlden samlas under begreppet New Public Management. Studien Àr avgrÀnsad till Stockholms stads kulturstöd; verksamhetsstödet, projektstödet och den Är 2008 införda sÄ kallade incitamentsstrukturen. Studien, som Àr en flerfallsstudie, Àr ocksÄ avgrÀnsad till fyra fria kulturorganisationer. Med fria kulturorganisationer menar vi organisationer som Àr sin egen huvudman och vars verksamhet inte syftar till att generera vinst.

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och jÀmföra hur ledningen i tre lantbrukskooperativ anvÀnder sig av verksamhetsstyrning, samt att analysera lantbrukskooperativens anvÀndande av verksamhetsstyrning utifrÄn modern verksamhetsstyrningsteori. Fallstudier har gjorts och datainsamlingen har skett genom intervjuer. En avgrÀnsning har gjorts till att enbart behandla tre mejerier med olika storlek. Mejerier har valts eftersom mejeriernas standardiserade rÄvara underlÀttar en jÀmförelse företagen emellan. Undersökningsobjekten Àr Gefleortens, Milko och Arla Foods.

Med en förstÄelse för att fysiska, ekonomiska, biologiska, organisatoriska, sociala, kulturella och estetiska vÀrden mÄste utvecklas parallellt för ett hÄllbart samhÀlle valde jag ÀndÄ att endast lyfta de sociala och kulturella aspekterna i mitt examensarbete för att skapa en bÀttre förstÄelse för dessa frÄgor i planeringsprocessen. Begravningsplatsen Àr ett forum för mÄngkulturalitet i Sverige och en viktig del av vÄr fysiska miljö oavsett trostillhörighet. Syftet med mitt arbete var att undersöka hur framtida begravningsplatser skulle kunna se ut med tanke pÄ att allt fler kulturer och religioner pÄverkar samhÀllsutvecklingen. MÄlet var att mitt examensarbete skulle ge en skildring av dagens begravningskultur men ocksÄ fungera som ett planeringsverktyg vid utformning av framtidens mÄngkulturella begravningsplatser med syftet att verka integrerande för samhÀllet. Arbetet skulle ocksÄ verka som ett bidrag i debatten kring integration.