Introduktion: Förskolan Àr en plats dÀr infektionssjukdomar sprids. SkÀrpt hygien och ökadkunskap om de vanligaste infektionssjukdomarna och deras smittvÀgar har visat sig minskasjukfrÄnvaron och öka följsamheten till hygienrutinerna i förskolan. Syfte: Syftet med dennalitteraturstudie var att undersöka om sjuksköterskans kompetens kan öka medvetenheten kringhygienrutiner och smitta och smittspridning hos förskolepersonalen och dÀrmed minskabarnens infektionssjukdomar i förskolan. Metod: Artikelsökningen genomfördes viadatabaserna CINAHL, PubMed, PsycInfo och manuell sökning pÄ författarnamn. Resultatenbaseras pÄ 18 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Enligt en underso?kning som Stockholms handelskammare genomfo?rt tillsammans med Infotorg sa? blir internet och de sociala medierna en allt viktigare ka?lla till information fo?r arbetsgivare. I studien visar det sig av 40 procent av alla rekryterare kontrollerar kandidater via Facebook. Detta va?ckte fra?gor hos mig, som jag valde att ga? vidare med i denna kandidatuppsats.Syfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r, och pa? vilket sa?tt, arbetsgivare anva?nder sig av internet och de sociala medierna na?r de rekryterar ny personal.

Intresset för organisationskultur har varit stort bÄde inom den akademiska forskningen sÄvÀl som i den mer praktiskt inriktade managementlitteraturen. Flera studier har fokuserat pÄ i vilken utstrÀckning organisationskultur gÄr att styra men att studera medarbetarnas egna upplevelser av styrningsförsöken i och med vÀrderingsstyrning tenderar emellertid att vara mindre vanligt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka fyra medarbetares egen upplevelse av vÀrderingsstyrning samt vad de anser att en stark organisationskultur innebÀr för deras arbete, bÄde i form av möjligheter samt svÄrigheter. Studiens empiriska material utgÄr frÄn fyra kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra medarbetare frÄn ett vÀrderingsstyrt företag med en stark företagsanda. Resultatet lyfter fram att medarbetarna upplever att företagsandan innebÀr de ser pÄ varandra som en nÀra sammanbunden grupp, likt en familj, som delar gemensamma förestÀllningar och vÀrderingar.

Studier om elever i behov av sÀrskilt stöd domineras av lÀrarperspektivet, fÄ studier har ett elevperspektiv. Den hÀr studiens syfte Àr att beskriva och förklara uppfattningar som elever i behov av sÀrskilt stöd har av det sÀrskilda stödet, vad det gÀller vari problematiken ligger, stödÄtgÀrdernas utformning generellt sett, det egna lÀrandet och pÄ de specifika ÄtgÀrderna utvecklingssamtal och ÄtgÀrdsprogram. För att beskriva elevers uppfattningar har metoden i studien en fenomenografisk ansatts. Data har insamlats via intervjuer med 11 elever i grundskolans senare Är. Resultatet visar att eleverna uppfattar sÀrskilt stöd i tre dimensioner, individ dimension, gemensam dimension och yttre dimension. I individ dimensionen Àr elevernas uppfattningar fokuserade pÄ individnivÄ, eleven har problem med ett eller flera skolÀmnen. LÀrandet Àr inriktat pÄ att nÄ mÄlen för godkÀnt utan att reflektera över nyttan av kunskaper.

Kommunikation Àr en stÀndigt pÄgÄende process som baserar sig pÄ relationer och möten mellan mÀnniskor. Det handlar Àven om information och pÄverkan mellan mÀnniskor med hjÀlp av tal och kroppssprÄk. Kommunikativa handlingar Àr och bör vara inriktade mot att uppnÄ inbördes förstÄelse, att parterna uppfattar ett budskap pÄ likartat sÀtt.Vi kan se att dagens samhÀlle prÀglas av nya informations- och kommunikationsalternativ vilka grundas i teknologi och dess utveckling. Dessa skapar nya förutsÀttningar för överföring och hantering av information i organisationen.KvinnorKan Àr en förening som arbetar för att:? StÀrka kvinnors stÀllning i nÀringsliv och samhÀlle? Utveckla entreprenörskapet och företagandet? Bidra till generell utveckling och tillvÀxt, nationellt och internationelltKvinnorKan arbetar bland annat med mÀssor, stipendieverksamhet samt har ett nÀtverksbygge för medlemmar.

Bakgrunden till denna uppsats Àr att tidigare forskning visat att elever lÀser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till lÀsningen, vilket kan göra att det inte Àr texten som stÄr i fokus. Tidigare forskning har ocksÄ visat att tonÄringar inte lÀser lika mycket som yngre gör, samt att det Àr annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och fÄ möjlighet att ompröva sina förestÀllningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasier elever pÄ teoretiskt inriktade programs instÀllning till skönlitteratur bÄde i och utanför skolan för att ta reda pÄ vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för lÀsupplevelsen och om eleverna lÀser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som anvÀndes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berÀttande men att uppgifter inte alltid sÄgs som nÄgot positivt och att det kan vara lÀttare att komma i dialog med texten om lÀsning Àger rum mer förutsÀttningslöst; Att kunna identifiera sig med texten Àr viktigt pÄ sÄ sÀtt att lÀsaren vill kÀnna sig medskapande men det behöver inte vara sÄ att det lÀsta ska vara nÀra kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas pÄ handlingen, sprÄkets uppbyggnad och vilka frÄgeomrÄden som texten tar upp.

Under det senaste decenniet har den teknologiska utvecklingen omvandlat m?nga aspekter av m?nniskors liv, inklusive hur de handlar och konsumerar olika produkter. Inom sk?nhetsindustrin har anv?ndningen av Augmented Reality (AR) teknologi skapat m?jligheter att testa kosmetika virtuellt online. Flertalet tidigare studier har diskuterat teknologins m?jligheter och framsteg generellt och hur de har p?verkat traditionella k?pm?nster inom olika branscher.

Bakgrund & problemdiskussion : Tidigare litteratur har belyst utmaningar som kan uppst? kring och vid integrationen av h?llbarhet i en organisations ekonomistyrning. Det ?r s?ledes av intresse att unders?ka hur CSRD-direktivet p?verkar integrationen av h?llbarhet i organisationernas ekonomistyrning som omfattas av regelverket. Till f?ljd av att CSRD ?r ett nytt direktiv finns det f? studier p? omr?det.

En metod för nÀromrÄdesindelning i HÀlsovalet GÀvleborgs skapas och beskrivs i detta arbete. Indelningen av nÀromrÄdena bör vara objektiva och ta hÀnsyn till patientens bÀsta. Detta arbete syftar till att skapa alternativa indelningar av nÀromrÄdena i HÀlsovalet GÀvleborg och det syftar Àven pÄ att undersöka olika tillgÀnglighetsparametrars pÄverkan. Resultatet ska sedan kunna anvÀndas för att jÀmföras med dagens nÀromrÄden som Àr inriktade mot vÄrdgivarna.GÀvleborg Àr utsett som studieomrÄde eftersom de tillÀmpar aktiv revidering av nÀromrÄdena samt den ojÀmna fördelning av invÄnare i stÀderna och i glesbygden som kan bidra till att indelningarna av nÀromrÄdena blir mer komplexa.I denna studie anvÀnds tvÄ olika typer av nÀtverksanalys, kortaste vÀgen och ruttplanering. Referenssystemet som har anvÀnts Àr SWEREF99.

AbstractElin Heidenberg: Vem blir artist? En studie av hur svenska skivbolag vÀljer ut blivande artister inom populÀrmusikgenren. - Uppsala: Musikvetenskao 2000. 60 p.Uppsatsens syfte Àr att studera skivbolagens artisturvalsprocess inom populÀrmusikgenren, att undersöka vilka kriterier/faktorer som pÄverkar deras val, vilka av dessa som Àr av störst betydelse samt om urvalsprocessen skiljer sig mellan skivbolag av olika storlek.Uppsatsen bygger frÀmst pÄ intervjuer med fyra A&R-anstÀllda pÄ fyra olika skivbolag. Branschlitteratur och tidningsartiklar med liknande intervjuer, samt artiklar ur tidskrifter har anvÀnts för att undersöka vilka faktorer som pÄverkar skivbolagens val.

Vi som a?r fo?rfattare a?r ba?da fo?dda och uppvuxna i eller runt omkring Falkenberg. Vi har pa? sa? vis av erfarenhet sett och under va?ra a?r pa? studie- och yrkesva?gledarutbildningen analyserat Falkenbergs ungdomars kulturella upplevelser och fo?rha?llningssa?tt gentemot att flytta ifra?n hemstaden fo?r sa?va?l studier som arbete. Fo?r ett a?r sedan skrev vi va?r B-uppsats med fokus pa? ungdomar i Falkenbergs tankar om ett liv utanfo?r hemstaden.

Cykling f?r transport har potential att vara en del av h?llbara st?der och samh?llen genom att bidra till h?llbara transporter och fr?mja fysisk aktivitet. F?r att ?ka transportcyklandet arbetar planeringsakt?rer med att vidareutveckla utvalda cykelv?gar till s? kallade supercykelv?gar. Vidareutvecklingen best?r dels av upprustning av cykelv?garnas standard och av att synligg?ra dem genom gestaltning bland annat i form av enhetlig v?gvisning.

Detta Àr en undersökning som tar avstamp i Skolverkets styrdokument Gymnasieskola 2011 och LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011 och hur diskursen kring bilders anvÀndning skrivs fram med fokus pÄ vilka begrepp kring visuell kompetens som anvÀnds. Detta kopplas ihop med hur sju lÀrare pratar om bilders anvÀndning i sin pedagogiska praktik. Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad kunskap kring hur bilder anvÀnds i de gymnasiegemensamma Àmnena.Skolverkets diskurser i styrdokumenten Àr framskrivna med en elevinriktning, vilket innebÀr att de Àr inriktade pÄ vad eleverna ska uppnÄ efter avslutade kurser och utbildning. Styrdokumenten förvÀntas omtolkas av lÀrarna till en pedagogisk praktik dÀr eleverna ska ha möjlighet att nÄ mÄlen och uppnÄ kraven för de olika betygsstegen. I Skolverkets styrdokument utlÀser jag att det finns en diskurs som rör visuell kompetens, Àven om de begrepp som anvÀnds inte alltid Àr entydigt kopplade till bilder utan Àven kan handla om verbala uttryck.I undersökningen framkommer det att lÀrarna ofta anvÀnder sig av mÄnga olika typer av bilder.

Detta examensarbete syfta pa? att automatisera en paketeringsprocess av mynt som idag utfo?rs manuellt av personalen pa? fo?retaget Loomis. Det automatiserade konceptet som kommer presenteras fo?r fo?retaget skall kortfattat klara av att paketera deras va?rdepa?sar med myntenheter.Projektet startar med att skapa en fo?rsta?else fo?r vad som skall utfo?ras pa? fo?retaget och vilka problem som finns idag. I arbetets fo?rsta fas utfo?rs samtal med beho?rig personal da?r noggrann dokumentation och granskning om hur arbetsmetodiken utfo?rs fo?r tillfa?llet.Efter att tillra?ckligt med fakta hade samlats bo?rjade na?sta fas med informationsinsamling.

Detta Àr en undersökning som tar avstamp i Skolverkets styrdokument Gymnasieskola 2011 och LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011 och hur diskursen kring bilders anvÀndning skrivs fram med fokus pÄ vilka begrepp kring visuell kompetens som anvÀnds. Detta kopplas ihop med hur sju lÀrare pratar om bilders anvÀndning i sin pedagogiska praktik. Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad kunskap kring hur bilder anvÀnds i de gymnasiegemensamma Àmnena.Skolverkets diskurser i styrdokumenten Àr framskrivna med en elevinriktning, vilket innebÀr att de Àr inriktade pÄ vad eleverna ska uppnÄ efter avslutade kurser och utbildning. Styrdokumenten förvÀntas omtolkas av lÀrarna till en pedagogisk praktik dÀr eleverna ska ha möjlighet att nÄ mÄlen och uppnÄ kraven för de olika betygsstegen. I Skolverkets styrdokument utlÀser jag att det finns en diskurs som rör visuell kompetens, Àven om de begrepp som anvÀnds inte alltid Àr entydigt kopplade till bilder utan Àven kan handla om verbala uttryck.I undersökningen framkommer det att lÀrarna ofta anvÀnder sig av mÄnga olika typer avbilder.