En produktkonfigurator Àr en typ av informationssystem som skall stötta konfigurationsprocessen, det vill sÀga sammansÀttning av komponenter till en kundanpassad produkt. Ett sÄdant system har till uppgift att hitta en giltig och komplett specificerad produkt bland alla möjliga alternativ som matchar kundens behov.Flera produktkonfiguratorer finns tillgÀngliga pÄ marknaden idag. SvÄrigheten med dessa Àr att de alla tillhandahÄller olika modelleringsansatser och funktioner som gör det svÄrt för företag att vÀlja det system som matchar bÀst. Trots de uttryckta svÄrigheterna tycks det saknas tydliga riktlinjer för hur en tillverkande industri som stÄr inför valet av produktkonfigurator kan fÄ insikt i detta. Syftet med denna studie Àr dÀrför att, via samarbete med företaget SOMAS Instrument AB, föreslÄ en modell som kan anvÀndas för att tydliggöra de behov och krav som bör styra valet av produktkonfigurator, samt identifiera de aspekter som behöver tas i beaktning i samband med detta.Studien Àr en aktionsbaserad fallstudie som tillÀmpat en modell, baserad pÄ tre teoretiska perspektiv, hos företaget SOMAS Instrument AB.

Debattörer menar att nyttan med revision bör överstiga kostnaden som den medför för att det skall finnas en revisionsplikt. UtifrÄn detta argument frÄgade vi oss vad revision tillfredstÀller för behov hos intressenten eller det vill sÀga vilken nytta intressenten upplever med revision. För att kunna jÀmföra nyttan med kostnaden mÄste nyttan preciseras med ett vÀrde, revisionens vÀrde. Först dÄ man vet vilka behov som, genom revision, tillfredstÀlls hos de olika intressenterna kan man försöka finna de omstÀndigheter som leder till att detta behov förÀndras. Syftet med undersökningen Àr att förklara revisionens vÀrde genom att identifiera de faktorer som pÄverkar revisionens vÀrde och dÀrmed kunna granska fenomen sÄsom förvÀntningsgap och revisionsplikt.

Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap Sidantal: 61 Titel: FörĂ€ldrars uppfattning om handikappridning Författare: Camilla Borgström och Sofia Österlund Handledare: Ann-Sofi RĂ„stam Datum: 2006-06-08 Bakgrund: För funktionshindrade barn och ungdomar kan handikappridning fungera som fritidsnöje men ocksĂ„ ha en positiv inverkan pĂ„ funktionshindret. Vi inriktade oss pĂ„ förĂ€ldrar till funktionshindrade barn i vĂ„r undersökning eftersom vi ville fĂ„ en inblick i hur funktionshindrade barn kan pĂ„verkas av ridningen. Som pedagoger tycker vi att det kan vara bra att kĂ€nna till att handikappridning finns och att det kan vara en hjĂ€lp och ett stöd för elever med funktionshinder som vi kanske möter i klassrummet. Även om handikappridning inte behöver vara en direkt del av skolverksamheten sĂ„ kan det vara relevant för pedagogen att ha kunskapen om handikappridning för att kunna ge information och stöd till elever och förĂ€ldrar. Syfte: Handikappridning Ă€r intressant eftersom det handlar om nĂ„got som kan vara bĂ„de roligt och hĂ€lsosamt för de inblandade oavsett förutsĂ€ttningar. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att visa pĂ„ hur förĂ€ldrar till funktionshindrade barn uppfattar att deras barn pĂ„verkas av ridningen.

Det hÀr arbetet handlar om vÀsen i den gamla folktron. För att begrÀnsa mig i Àmnet om gammal folktro och sÀgner, sÄ hÄller jag mig till det gamla bondesamhÀllet pÄ 1800-talet. Jag var nyfiken pÄ vilka vÀsen som man kunde hitta i vÄra trakter, och vilka egenskaper de hade. Efter att ha samtalat med Ann Nilsén som Àr etnolog pÄ lÀnsmuseet i GÀvle, sÄ fick jag en klarare bild av vilka vÀsen man kunde hitta hÀromkring.Jag inriktade mig sÄ pÄ dessa, rÄet, vittran, trollen, tomten och vÀttarna. Det uppenbarade sig att de flesta av dessa vÀsen visade sig ha nÀstan identiska egenskaper.

Flexible working conditions is used extensively in organizations today as a way tocreate flexibility for the employer. Recently we?ve been reading in the newspapersthat this approach is a growing problem and the EU has warned Sweden twice thatabuse of these forms of employment must be stopped. The Government has recentlysubmitted a proposed rule change to reduce the possibility of stacking one temporarycontract after another. BorlÀnge kommun makes themselves more flexible with theintermittent employments.

Bakgrund och problem: Kategorin icke-vinstmaximerande organisationer kan delas upp i offentliga och privata organisationer. KÀnnetecknande för alla Àr att de har ett annat mÄl Àn att tjÀna in vinst till Àgare. Vinstmotiv mÄste ÀndÄ finnas eftersom organisationen behöver ekonomiska medel för sin framtida verksamhet. Den moderna ekonomistyrningen delas in i ?hÄrda? och ?mjuka? styrsystem.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

Den 11 maj 2010 begĂ„s ett trippelmord i HĂ€rnösand. Offren Ă€r ett ungt syskonpar och deras pappa. Det ska senare visa sig att gĂ€rningsmannen Ă€r en 21-Ă„rig bror till syskonen och pappan Ă€r hans tidigare styvfar. TvĂ„ mĂ„nader senare döms han till psykiatrisk vĂ„rd. Ambitionen med uppsatsen var att undersöka hur olika tidningsmedier rapporterar om brott och hur de i samband med detta konstruerar hĂ€ndelsen och de nĂ€rvarande aktörerna. Uppsatsen inriktade sig pĂ„ nyhetstexter gĂ€llande morden som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Tidningen Ångermanland mellan den 12-14 maj respektive 7-9 juli 2010.

VÄld i parrelationer Àr ett globalt hÀlsoproblem. MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett av de största hoten mot kvinnors liv och hÀlsa. Ansvaret att ge stöd och skydd till personer som utsatts för eller riskerar att utsÀttas för vÄld, ligger pÄ staten och kommunerna. Samverkan mellan socialtjÀnst och polismyndigheten Àr lagstadgat och en viktig komponent i ett hÀlsofrÀmjande arbete i syfte att skapa en trygg och sÀker miljö för utsatta kvinnor.Syftet med föreliggande studie var att öka kunskapen och förstÄelsen för socialtjÀnstens och polismyndighetens samverkan i kvinnofridsfrÄgor. Fokus lÄg frÀmst pÄ vad som pÄverkar samverkansarbetet.

Bakgrunden till denna uppsats Àr att tidigare forskning visat att elever lÀser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till lÀsningen, vilket kan göra att det inte Àr texten som stÄr i fokus. Tidigare forskning har ocksÄ visat att tonÄringar inte lÀser lika mycket som yngre gör, samt att det Àr annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och fÄ möjlighet att ompröva sina förestÀllningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasier elever pÄ teoretiskt inriktade programs instÀllning till skönlitteratur bÄde i och utanför skolan för att ta reda pÄ vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för lÀsupplevelsen och om eleverna lÀser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som anvÀndes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berÀttande men att uppgifter inte alltid sÄgs som nÄgot positivt och att det kan vara lÀttare att komma i dialog med texten om lÀsning Àger rum mer förutsÀttningslöst; Att kunna identifiera sig med texten Àr viktigt pÄ sÄ sÀtt att lÀsaren vill kÀnna sig medskapande men det behöver inte vara sÄ att det lÀsta ska vara nÀra kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas pÄ handlingen, sprÄkets uppbyggnad och vilka frÄgeomrÄden som texten tar upp.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

TeaterlÀrare pÄ gymnasiets estetiska program har mycket knapphÀndiga nationella beskrivningar och betygskriterier för teaterkurserna de undervisar i. FrÄgan Àr hur teaterlÀrarna under dessa omstÀndigheter utför sitt bedömningsarbete. I studien undersökts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer hur tvÄ teaterlÀrare bedömer och betygssÀtter sina elever i scenisk gestaltning. Som orientering ges en genomgÄng av betygens utveckling i skolan frÄn relativt/normativt till ett mer formativt, elevorienterat system. Sedan följer en kort belysning av för- och nackdelar med formativa och summativa betygssystem och om den oenighet som funnits inom skolvÀrlden om vilket system som skall rÄda. Med detta som bakgrund presenteras undersökningens resultat. LÀrarna vilar sin bedömning pÄ fyra ben: Skriftliga bedömningsverktyg, den egna erfarenheten, stöd frÄn kollegor samt elevernas reflektioner över sitt eget och sina skolkamraters arbeten.

Big data och datautnyttjande blir allt mer popula?rt bland videotja?nster pa? internet. SVT Play a?r en av de Play-tja?nster som har mo?jlighet att utnyttja mer data a?n de go?r fo?r tillfa?llet. I detta arbete var ma?let att underso?ka hur SVT kan fo?rba?ttra sitt datautnyttjande och genom det utveckla SVT Play.

Detaljhandelsarbete har mÄlats upp som ett lÄgstatusyrke i sÄvÀl media, litteratur, som av branschen sjÀlv under alla de tre Är som vi har studerat Retail Management vid Lunds Universitet. Med hjÀlp av teorier kring status och angrÀnsande begrepp, samt intervjuer med företrÀdare för bÄde arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer försöker vi i denna studie finna svar pÄ vad som förklarar varför arbete inom detaljhandeln har den status det har. Vi söker ocksÄ svar pÄ varför branschen vill höja statusen samt vilka ÄtgÀrder som vidtas, och kan vidtas, för att lyckas med detta.I uppsatsen förklaras detaljhandelsarbetets lÄga status med att det Àr en bransch som kÀnnetecknas av obekvÀma arbetstider, mÄnga deltidsanstÀllningar, kvinnodominans, en stor andel okvalificerade arbetsuppgifter samt en lÄg lönenivÄ.Denna studie visar ocksÄ att de olika branschaktörerna har delvis olika motiv till att vilja höja statusen. Arbetsgivarsidan ser en höjd status som en möjlighet till att attrahera fler sökande med högre kompetens till branschen vilket förbÀttrar företagens konkurrenskraft, medan arbetstagarsidan, representerade av fackförbunden, ser en möjlighet till förbÀttrade arbetsvillkor. För att uppnÄ statusmÄlet vill arbetsgivarsidan tydliggöra karriÀrvÀgarna inom detaljhandeln samt öka den formella kompetensnivÄn.

Navigationen pa? webbplatser sker traditionellt med en hierarkisk la?nkstruktur, da?r all information pa? webbplatsen a?r organiserad efter en fo?rutbesta?md ordning. Vanligen sker navigationen via en va?nstersta?lld meny, en toppmeny eller en kombination av dessa ba?da. Varje menyval a?r en la?nk till en fo?rutbesta?md sida med en fast position i hierarkin, da?r startsidan vanligtvis a?r fylld med puffar (interna reklamtexter) och nyhetsflo?den.