Syftet med denna studie var att belysa patienters erfarenheter av trycksÄr. FrÄgestÀllningarna var: Hur pÄverkas patientens vÀlbefinnande av trycksÄr samt vilka erfarenheter av trycksÄr beskrivs av patienterna. Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes i databaserna PubMed samt Cinahl med hjÀlp av sökorden ?pressure ulcer?, ?quality of life?, ?well being? och pain. Artiklarna skulle fokusera pÄ patienternas perspektiv samt inte vara för medicinskt inriktade.

Syftet med denna studie Àr att undersöka den socialmedicinska samverkan mellan huvudmÀn för personer med missbruks- och/eller beroendeproblem i Götene kommun. Avtalet och samverkansgruppen har varit aktiva sedan hösten 2010. Under de Är som har passerat har de upprÀttat individuella vÄrdplaner för ca 40 personer. FrÄgestÀllningarna i denna studie Àr inriktade pÄ att se hur samverkan har utvecklat sig över tid; vilka förutsÀttningarna har varit för att fÄ till en fungerande samverkan; hur de professionella rollerna har utvecklats och vilken nivÄ av samverkan man har nÄtt samt vilket resultatet har varit för brukarna. En kvalitativ metod har anvÀnts för att besvara studiens frÄgestÀllningar. Det har genom-förts en fokusgruppsintervju med deltagarna i samverkansgruppen samt en kompletterande individuell intervju, sammanlagt Ätta intervjupersoner. Enskilda intervjuer har genomförts med deras respektive enhetschefer som var sex personer sammanlagt.

Uppsatsens huvudsyfte var att genomföra en explorativ studie kring de underliggande kausala mekanismer som kan ligga bakom negativa förhÄllningssÀtt till utomnordiska invandrare bland unga svenska killar med skilda klasspositioner, med det underliggande syftet att undersöka huruvida klasspositioner har betydelse och i sÄ fall vilken i förekomsten av sÄdana förhÄllningssÀtt. Syftets formulering ledde till tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka kausala mekanismer kan ligga bakom unga svenska killars negativa förhÄllningssÀtt till utomnordiska invandrare?Har de unga svenska killarnas klassposition nÄgon betydelse, och i sÄ fall vilken i förekomsten av negativa förhÄllningssÀtt till invandrare? Uppsatsen ligger nÀra en etnografisk ansats, inordnad under den kritiska realismens sociala ontologi, omfattandes frÀmst intervjuer, men Àven observationer, med 16 unga killar lÀsandes pÄ tre olika gymnasieprogram. Vid sidan av Archers analytiska dualism har Àven Pierre Bourdieus och Eric Olin Wrights klassmodeller samt teorier inriktade mot negativa förhÄllningssÀtt till invandrare i form av Anders Langes och Charles Westins teorier kring social identitet och stratifierad arbetsmarknad varit centrala. Huvudresultat: Flera olika kausala mekanismer i form av t.ex.

Tidigare forskning visar att bristen pa? ingenjo?rer tvingar fo?retag och organisationer att utforma nya strategier fo?r att sa?rskilja sig som arbetsgivare. Syftet med strategierna a?r att attrahera kompetent personal. Ett sa?tt att attrahera personal a?r att kartla?gga ansta?lldas och potentiella arbetstagares motivationsfaktorer fo?r att utforma ett medarbetarlo?fte.

I kölvattnet av den ökande medvetenheten för klimatet och en hÄllbar utveckling i sam-hÀllet har bÀsta praxis mer och mer blivit att tillhandahÄlla en hÄllbarhetsredovisning. I detta har Agenda 21 och Bruntlandkommisionen spelat en stor roll, vilka understryker behovet att sÀkerstÀlla möjligheterna för kommande generationer. Detta har bland annat bidragit till bildandet av GRI, som Àr ett globalt nÀtverk för hÄllbar utveckling och riktlin-jer för upprÀttandet av hÄllbarhetsredovisning. FAR SRS ser ocksÄ att företagen börjat visa mer och mer samhÀllsintresse och ansvar genom detta arbete. FrÄgan Àr bara hur en god hÄllbarhetsredovisning kan bli en vÀsentlig rapportering som tjÀnar ett syfte mot in-tressenterna och skapar vÀrde för det enskilda företaget.FrÄgestÀllningen i detta arbete Àr uppdelat i tvÄ delar och Àmnar besvara; vad som bidrar till vÀsentlighet i ett börsnoterat företags hÄllbarhetsredovisning samt pÄ vilket sÀtt en god hÄllbarhetsredovisning kan ge mervÀrde Ät ett företag.

Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att undersöka elevassistenters funktion och arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan. Dessutom Àr syftet att mer specifikt studera hur elever görs delaktiga i samspelsituationer.Teori: Studiens etnografiska ansats tar sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet. Perspektivet framhÄller kommunikation och sprÄkanvÀndning som det viktigaste kollektiva verktyget för att mÀnniskor skall kunna förstÄ och samspela med varandra (SÀljö, 2000). Med det sociokulturella perspektivet som en grund fördjupar sig studien i kommunikationen med hjÀlp av diskursanalys. I diskursanalys Àr sprÄket centralt, dÄ det Äterger och formar verkligheten.

Bakgrunden till denna uppsats Àr att tidigare forskning visat att elever lÀser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till lÀsningen, vilket kan göra att det inte Àr texten som stÄr i fokus. Tidigare forskning har ocksÄ visat att tonÄringar inte lÀser lika mycket som yngre gör, samt att det Àr annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och fÄ möjlighet att ompröva sina förestÀllningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasier elever pÄ teoretiskt inriktade programs instÀllning till skönlitteratur bÄde i och utanför skolan för att ta reda pÄ vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för lÀsupplevelsen och om eleverna lÀser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som anvÀndes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berÀttande men att uppgifter inte alltid sÄgs som nÄgot positivt och att det kan vara lÀttare att komma i dialog med texten om lÀsning Àger rum mer förutsÀttningslöst; Att kunna identifiera sig med texten Àr viktigt pÄ sÄ sÀtt att lÀsaren vill kÀnna sig medskapande men det behöver inte vara sÄ att det lÀsta ska vara nÀra kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas pÄ handlingen, sprÄkets uppbyggnad och vilka frÄgeomrÄden som texten tar upp.

Det Àr viktigt att fabriker och andra industrimiljöer Àr korrekt kartlagda, för att ha kontroll över positioner pÄ maskiner och annan utrustning. Tredimensionella modeller ger enkel och tydlig information om en anlÀggnings uppbyggnad. Traditionella metoder som med mÄttband eller med totalstation gÄr bÄde relativt lÄngsamt och det kan vara svÄrt att uppnÄ den precision som krÀvs. Terrester laserskanning (TLS) Àr en allt vanligare metod för att skapa 3D-modeller över industrimiljöer och tekniken har utvecklats snabbt de senaste Ären. Modelleringsprocessen börjar med segmentering, som Àr en klassificering av alla punkter i ett punktmoln.

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers uppfattning av sin skolas kultur. Jag intresseras av elevers förstÄelse och tolkning av det rÄdande informella regelsystemet pÄ sin skola, vilka normer och vÀrderingar som gör sig gÀllande samt hur dessa tar sig uttryck. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur gymnasieeleverna sjÀlva beskriver sin skolas kultur. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur beskriver eleverna sin skolas kultur och vilka aspekter lyfter de fram som viktiga? Hur ser de pÄ skolans normer, dvs.

Den hĂ€r utvĂ€rderingen undersöker den lĂ€sfrĂ€mjande verksamheten Ettorna pĂ„ Östersunds stadsbibliotek. Ettorna tar emot besök av förstaklassare med mĂ„let att vĂ€lkomna dem till biblioteket. Syftet med utvĂ€rderingen Ă€r att undersöka frĂ€mst barnens upplevelser av besöket och dĂ€rigenom fĂ„ en förstĂ„else förom verksamheten verkar lĂ€sfrĂ€mjande. Syftet med utvĂ€rderingen Ă€r ocksĂ„ att undersöka verksamhetens genomförande gentemot de mĂ„l verksamheten har och se om den skulle kunna förĂ€ndras och/eller förbĂ€ttras med hjĂ€lp av en utveckling av mĂ„l och styrning.UtvĂ€rderingen har genomförts genom observationer av tre besök, intervjuer med tolv av de barn som medverkat pĂ„ besöken, intervjuer med de tre ansvariga lĂ€rarna för de aktuella besöken samt intervjuer med den ansvariga bibliotekarien. Resultaten av utvĂ€rderingen har visat att barnen och lĂ€rarna varit överens om vad som Ă€r positivt och negativt med besöket.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Bakgrunden till denna uppsats Àr att tidigare forskning visat att elever lÀser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till lÀsningen, vilket kan göra att det inte Àr texten som stÄr i fokus. Tidigare forskning har ocksÄ visat att tonÄringar inte lÀser lika mycket som yngre gör, samt att det Àr annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och fÄ möjlighet att ompröva sina förestÀllningar. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka gymnasier elever pÄ teoretiskt inriktade programs instÀllning till skönlitteratur bÄde i och utanför skolan för att ta reda pÄ vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för lÀsupplevelsen och om eleverna lÀser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som anvÀndes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berÀttande men att uppgifter inte alltid sÄgs som nÄgot positivt och att det kan vara lÀttare att komma i dialog med texten om lÀsning Àger rum mer förutsÀttningslöst; Att kunna identifiera sig med texten Àr viktigt pÄ sÄ sÀtt att lÀsaren vill kÀnna sig medskapande men det behöver inte vara sÄ att det lÀsta ska vara nÀra kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas pÄ handlingen, sprÄkets uppbyggnad och vilka frÄgeomrÄden som texten tar upp.

Vi har valt att, i vÄr kvalitativt inriktade studie, studera hur förskollÀrare upplever att de bemöter barn i socioemotionella svÄrigheter. Studien omfattar 30 förskollÀrare i södra Sverige. Vetenskapsteoretiska ansatser i studien Àr fenomenologi samt hermeneutik, vilket innebÀr att studien baseras pÄ förskollÀrares egna uppfattningar gÀllande deras bemötande av barn i socioemotionella svÄrigheter.Vi har anvÀnt oss av enkÀter med öppna frÄgor, eftersom förskollÀraren sjÀlv skulle ha möjlighet att, med egna ord, berÀtta om sina uppfattningar samt erfarenheter kring barn i socioemotionella svÄrigheter.Att barn i förskolan har olika behov och förutsÀttningar, samt ibland Àven olika sociala och emotionella svÄrigheter, kan av pedagoger upplevas som ett svÄrhanterligt men vÀldigt viktigt samt grundlÀggande omrÄde, att föra diskussioner kring. Flertalet yrkesverksamma pedagoger som vi har fört diskussioner med, menar att det Àr en annan stress i dagens verksamheter inom förskolan i jÀmförelse med för ett par Är sedan, gÀllande de uppgifter som ska hinnas med. De hÀr uppgifterna innefattar bland annat det uppdrag som handlar om en förskola för alla barn, oavsett förutsÀttningar och behov.Resultatet i studien visar att förskollÀrares uppfattning kring barn i socioemotionella svÄrigheter skulle kunna definieras som att barnet har brister i kommunikation och samspel.

Vi har valt att, i vÄr kvalitativt inriktade studie, studera hur förskollÀrare upplever att de bemöter barn i socioemotionella svÄrigheter. Studien omfattar 30 förskollÀrare i södra Sverige. Vetenskapsteoretiska ansatser i studien Àr fenomenologi samt hermeneutik, vilket innebÀr att studien baseras pÄ förskollÀrares egna uppfattningar gÀllande deras bemötande av barn i socioemotionella svÄrigheter.Vi har anvÀnt oss av enkÀter med öppna frÄgor, eftersom förskollÀraren sjÀlv skulle ha möjlighet att, med egna ord, berÀtta om sina uppfattningar samt erfarenheter kring barn i socioemotionella svÄrigheter.Att barn i förskolan har olika behov och förutsÀttningar, samt ibland Àven olika sociala och emotionella svÄrigheter, kan av pedagoger upplevas som ett svÄrhanterligt men vÀldigt viktigt samt grundlÀggande omrÄde, att föra diskussioner kring. Flertalet yrkesverksamma pedagoger som vi har fört diskussioner med, menar att det Àr en annan stress i dagens verksamheter inom förskolan i jÀmförelse med för ett par Är sedan, gÀllande de uppgifter som ska hinnas med. De hÀr uppgifterna innefattar bland annat det uppdrag som handlar om en förskola för alla barn, oavsett förutsÀttningar och behov.Resultatet i studien visar att förskollÀrares uppfattning kring barn i socioemotionella svÄrigheter skulle kunna definieras som att barnet har brister i kommunikation och samspel.

I detta arbete har jag studerat vad en grupp elever i klass 3 har för uppfattningar om att fÄ undervisning ute i Àmnena NO och teknik. Mitt intresse Àr att se hur utomhuspedagogik uppfattas av eleverna sjÀlva. Utomhuspedagogik definieras som ett lÀrande i natur- och kulturlandskap och ute i samhÀllet. Det som efterstrÀvas Àr sinnliga upplevelser och konkreta erfarenheter. VÀrde sÀtts pÄ ett vÀxelspel mellan ute och inne. Tidigare studier har frÀmst varit inriktade pÄ lÀrares uppfattningar av utomhuspedagogik.