Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p? detaljniv? f?r prestationsutveckling.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Syftet med denna rapport var att ta fram underlag som ska kunna ligga till grund för en eventuell framtida standardisering av brandvattentillgången på rangerbangårdar klassade som farlig verksamhet. Detta har gjorts genom litteraturstudie på ämnen rörande rangerbangårdar, farligt godsolyckor, brandvattenförsörjning samt lagstiftning som styr anläggningar klassade som farlig verksamhet. Utöver en omfattande litteraturstudie har intervjuer med två räddningstjänster genomförts för att få deras syn på brandvattenförsörjning av rangerbangårdar. I Sverige finns 13 rangerbangårdar som alla ägs av Trafikverket som enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) är skyldig att i skälig omfattning hålla och bekosta utrustning för släckning av brand. Konsulter har på uppdrag av Trafikverket utfört riskanalyser på några av de rangerbangårdar som är klassade som farlig verksamhet och kommit fram till att brandvattensystemen på flera av rangerbangårdarna måste utredas vidare då de anses vara underdimensionerade och otillräckliga.

Syftet med denna rapport var att ta fram underlag som ska kunna ligga till grund för en eventuell framtida standardisering av brandvattentillgången på rangerbangårdar klassade som farlig verksamhet. Detta har gjorts genom litteraturstudie på ämnen rörande rangerbangårdar, farligt godsolyckor, brandvattenförsörjning samt lagstiftning som styr anläggningar klassade som farlig verksamhet. Utöver en omfattande litteraturstudie har intervjuer med två räddningstjänster genomförts för att få deras syn på brandvattenförsörjning av rangerbangårdar. I Sverige finns 13 rangerbangårdar som alla ägs av Trafikverket som enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) är skyldig att i skälig omfattning hålla och bekosta utrustning för släckning av brand. Konsulter har på uppdrag av Trafikverket utfört riskanalyser på några av de rangerbangårdar som är klassade som farlig verksamhet och kommit fram till att brandvattensystemen på flera av rangerbangårdarna måste utredas vidare då de anses vara underdimensionerade och otillräckliga.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Climate change is a major political challenge, and the public opinion can play a big role in addressing it. It?s therefore relevant to examine which factors influence individuals? support towards environmental policy. Previous research indicates that this can be understood from political orientation (Jagers m.fl 2018, s. 86-7).

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

Det arbete man som polis utför ligger som grund för åklagarens möjligheter att driva ett ärende och få en fällande dom i rätten. Av den anledningen är det viktigt för polisen att känna till hur domstolen resonerar. Denna studie syftar till att undersöka vilka omständigheter som Högsta Domstolen (HD) lägger vikt vid när man bedömer huruvida ett narkotikabrott är att anse som grovt. Frågeställningen lyder: Vad tar HD fasta på vid bedömningen av huruvida ett narkotikabrott ska bedömas som grovt? Fem rättsfall gällande grovt narkotikabrott som behandlats i HD under en tioårsperiod har valts ut från databasen Rättsbanken och analyserats.

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

Rapportens mål är att undersöka i vilken utsträckning de åtgärder som verksamhetsutövare planerar efter en allvarlig olycka eller tillbud vid Sevesoverksamheter faktiskt genomförs. 1999 infördes EU:s direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser med farliga ämnen. Detta direktiv benämns Sevesodirektivet och är implementerat i svensk lagstiftning. Verksamheter som innehar en viss mängd farliga ämnen klassas som Sevesoverksamheter vilket innebär särkskilda regler för verksamheterna. Om en verksamhet är klassad som Sevesoverksamhet ska den beslutas vara farlig verksamhet enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO).

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.