Sök:

Sökresultat:

957 Uppsatser om Miljöetik - Sida 60 av 64

Döden Àr aldrig vÀntad : en intervjustudie kring synen pÄ döden bland nÄgra personer i Hudiksvalls kommun

I mina intervjuer visade det sig att samtliga personer utom tvÄ inte var rÀdda för döden. Arlebrink skriver om psykologiska försvarsmekanismer och förnekande. Att döden inte kommer att drabba just mig, Àr ett exempel pÄ en sÄdan mekanism.Det Àr tydligt att vi ser olika pÄ döden beroende pÄ vilken generation vi tillhör men ocksÄ beroende pÄ vilken erfarenhet vi har av att vara nÀra döden. Den yngsta intervjupersonen sÀger att ju yngre vi Àr desto odödligare tror vi att vi Àr. Hon tror ocksÄ att oron blir större nÀr man fÄtt barn, en tankegÄng som Arlebrink skriver om.

Distriktssköterskors erfarenheter av anmÀlningsplikten till socialtjÀnsten nÀr barn far illa.

Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhÀlsovÄrden möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhÀllet och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa mÄste anmÀlas till socialtjÀnsten. AnmÀlan om misstankar kan leda till etiska dilemman dÀr rÀttvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter  av anmÀlningsplikten till socialtjÀnsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhÀlsovÄrden deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys pÄ manifest nivÄ.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.

VarumÀrkestvÀtt - att avleda ett varumÀrkes moraliska problem

Problem: Den gemensamma nÀmnaren för uppsatsens tre fallstudieföretag Àr att de alla verkar i moraliskt tvivelaktiga branscher, eftersom de alla tillhandahÄller produkter inför vilka det finns ett moraliskt problem. Tobaksbranschens moraliska problem Àr att dess produkter dödar mÀnniskor. Porrbranschens moraliska problem Àr enligt kritikerna att den ger en skev kvinnosyn. Spelbranschens moraliska problem Àr spelmissbruk, vilket kan leda till ekonomisk, personlig och social missÀr. Gemensamt för dessa branscher Àr ocksÄ att det finns ett uttalat och etablerat motstÄnd i form av organisationer, vilka baserar sin kritik pÄ fakta och tidigare forskning kring effekterna av fallstudieföretagens kÀrnprodukter.

Pacifism och andra vÀrldskriget : En undersökning av en svensk kristen tidnings pacifistiska hÄllning under andra vÀrldskriget

Uppsatsens syfte var att definiera tidningen Missionsbanerets pacifism problematiserad utifrÄn andra vÀrldskrigets konflikter mellan stormakterna och mellan de totalitÀra staterna och Sveriges nordiska grannlÀnder. Tidningen har kategoriserats efter sin hÄllning till pragmatisk respektive radikal pacifism utifrÄn konflikterna och dess hantering av pacifismens grundproblem, hur man ska handskas med en aggressiv motstÄndare som inte tar hÀnsyn till fredsbevarande arbete. Tidningen har Àven placerats in i ett större svenskt sammanhang. Följande frÄgor har anvÀnts i undersökningen:1: Vilken syn hade tidningen pÄ andra vÀrldskriget och krig i stort? 2: Vad var synen pÄ andra vÀrldskrigets orsaker? 3: Hur betraktades stormakternas inbördes konflikter, deras medverkan i kriget och deras ideologier i förhÄllande till tidningens pacifistiska grundsyn? 4: Hur betraktades Finlands, Norges och (Danmarks) situation, deras krigsÄtgÀrder och deras eventuella rÀttigheter till sina landomrÄden i förhÄllande till tidningens pacifistiska grundsyn?Tidningens nummer har bearbetats mellan perioden 17 november 1938 till 27 september 1945 dÀr de artiklar som haft anknytning till kriget och vÀrldslÀget i stort utvalts till analysen.Resultaten visar att tidningen övervÀgande var en radikalpacifistisk tidning.

Den missförstÄdda lagen : En studie om revisorers obenÀgenhet att anmÀla sina klienter vid ett misstÀnkt bokföringsbrott

Problemdiskussion: Under 2013 har Brottsförebyggande rÄdet lÀmnat statistik som visar att en fjÀrdedel av alla anmÀlda ekonomiska brott i SkaraborgsomrÄdet Àr bokföringsbrott. En fjÀrdedel Àr en stor andel och borde undersökas mer ingÄende. Det Àr oklart hur mÄnga anmÀlningar som har kommit frÄn revisorer under 2013. En rapport av Larsson (2004) visar dock att endast 1 % av alla anmÀlda ekobrott kommer frÄn revisorer. Det finns flera studier som menar att anmÀlningsskyldigheten inte har haft nÄgon effekt pÄ förhindrandet av ekobrott dÄ fÄ anmÀlningar har kommit frÄn revisorer.

CSR som konkurrensstrategi ? En fallstudie av fem textilföretag

Idag har det blivit allt viktigare för företag i vĂ€stvĂ€rlden, som bedriver sin verksamhet inom textilbranschen, att styra sin organisation rĂ€tt bland konkurrenterna. Företagen mĂ„ste kunna leva upp till de lagar, regler och krav som stĂ€lls pĂ„ marknaden, vilket annars kan innebĂ€ra förödelse för verksamheten och varumĂ€rket. Uttrycket det goda företaget introducerades i början pĂ„ 1990-talet och i samband med begreppet CSR. Att arbeta med CSR Ă€r i dagens samhĂ€lle helt oundvikligt och flertalet företag vĂ€ljer att kommunicera sitt sociala ansvar till marknaden, för att kunna konkurrera med hjĂ€lp av sitt CSR arbete bör en klar strategi tillĂ€mpas.Syftet med denna uppsats Ă€r att skapa en förstĂ„else för hur textilföretagen X, Y, Z, Å och Ä ser pĂ„ sitt CSR arbete som konkurrensstrategi. VĂ„r vision Ă€r att öka förstĂ„elsen kring begreppet CSR, hur man beroende pĂ„ företag och bransch applicerar detta i sitt dagliga arbete och kan skapa vĂ€rde genom att kommunicera detta.Den kvalitativa undersökningen bestĂ„r av fem fallstudier varav tvĂ„ intervjuer utfördes pĂ„ inredningstextilföretag och tre pĂ„ konfektionsföretag.

Dagarna dÄ pennan inte var mÀktigare Àn svÀrdet : - en kvalitativ analys av rapporteringen om attentatet mot Charlie Hebdo och terrorattacken i Ko?penhamn

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur tva? terrorda?d har skildrats i Aftonbladet. De studerade terrorda?den a?r attacken mot Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 samt terrorattentatet i Ko?penhamn i februari samma a?r. De fra?gor som ligger till grund fo?r underso?kningen a?r: Hur skildras de ba?da ha?ndelserna i Aftonbladet? Hur framsta?lls offer respektive fo?ro?vare? Hur yttrar sig diskussionen om yttrandefrihet? Finns det na?gra likheter och skillnader i rapporteringen, exempelvis vad det ga?ller na?rhetsprincipen? Jag har dessutom valt att underso?ka hur Aftonbladet har fo?rha?llit sig till de pressetiska reglerna.Fo?r att besvara mina fra?gesta?llningar har jag valt att utga? fra?n de tva? fo?rsta dagarna av rapporteringarna, samt tva? sammanha?ngande dagar en vecka efter rapporteringens fo?rsta dag.

??det finns en oerhörd potential och en kraft i att man liksom bjussar pÄ sig sjÀlv och visar vem man Àr?? : En intervjustudie av nÄgra grundskollÀrares resonemang kring personligt och privat

Skolans fostrande roll har förÀndrats genom historien. Relationen mellan lÀrare och elev harintensifierats och prÀglas idag mer av nÀrhet Àn distans. Denna utveckling skapar enproblematik kring lÀrarens förhÄllande till att vara personlig och privat eftersom lÀraren somperson blir allt viktigare. LÀraren bör vara medveten om hur den förhÄller sig till sina egnastÀllningstaganden dÄ lÀraren bÄde pÄ gott och ont har en stor makt att pÄverka eleverna.Syftet med vÄr c-uppsats Àr att belysa hur ett antal yrkesverksamma lÀrare i grundskolanstidiga Är resonerar i frÄgan om hur lÀrare i relation till eleverna bör förhÄlla sig till detpersonliga och det privata utifrÄn ambitionen att agera professionellt och dÀrmed etiskt riktigt.Med hjÀlp av intervjufrÄgor gÀllande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lÀrarnaseventuella grÀns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativintervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollÀrare.De intervjuade lÀrarna menar att det ingÄr mycket i att vara en professionell lÀrare sÄsom attfÄ barnen att lÀra, trivas och mÄ bra i skolan.

VÀlfÀrdsproblem och etik inom hundavel

Hunden (Canis lupus familiaris) har anvÀnts av mÀnniskan för att utföra arbeten i nÀrmare 15000 Är och upptar en nisch som i evolutionÀra termer Àr ojÀmförbar. MÀnniskan har historiskt levt i en mutualistisk symbios med hunden dÄ vi dragit nytta av djurens funktionalitet och de av vÄr omvÄrdnad. Under de senaste tvÄ seklen har vi dock genom artificiell selektion och strikta avelsmetoder skapat raser utifrÄn estetiska aspekter utan respekt för hÀlsa, vÀlfÀrd och beteende. Flaskhalsar, inavel och överdriven anvÀndning av ett fÄtal populÀra hanar har drastiskt reducerat genpoolerna hos mÄnga raser. Dagens principer och normer inom hundavel, som inte förÀndrats pÄ mycket lÀnge, medför fysiologiska och beteendemÀssiga defekter för renrasiga hundar. Vetenskaplig litteratur redogör bevis för Ätskilliga sjukdomar vilka uppkommer som oönskade effekter av avel.

Företags publika ansvarskommunikation: En fallstudie om ansvarskommunikation i den svenska amorteringsdebatten och dess konsekvenser pÄ operativ nivÄ

Bakgrund och problem: Fo?retagskommunikation a?r en del av det som pa?verkar intressenterna na?r de skapar sig en bild av ett fo?retags identitet, image och rykte. Fo?retag vill genom ansvarskommunikation pa?verka ma?nniskors uppfattningar om dem och pa? sa? sa?tt skapa sig legitimitet. Da? bankbranschen oftast direkt kopplas till den finansiella infrastrukturen kommer andra fra?gor som etik, miljo? och socialt ansvar la?tt i skymundan.

"Det sköterskan tycker Àr viktigast tycker absolut inte chefen?" En kvalitativ studie om enhetschefens och sjuksköterskans förhÄllningssÀtt samt den upplevda betydelsen av detta för omsorgspersonal pÄ Àldreboende

Syftet med studien Àr att belysa hur enhetschef och sjuksköterska utövar sitt ledarskap samt hur omsorgspersonalen uppfattar och förhÄller sig till fenomenet med olika budskap och förhÄllningssÀtt, i utövandet av detta ledarskap. FrÄgestÀllningarna Àr följande:1. Hur utövas ledarskapet av enhetschef respektive sjuksköterska med aspekt pÄ ett salutogent kontra patogent perspektiv?2. Kan enhetschef respektive sjuksköterskas direktiv uppfattas som ett dubbelt ledarskap?3.

VÀrdebasen i Den Tionde Dagen : om normer, praxisteori och vÀrden i lokal skolutveckling

Med utgÄngspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundlÀggande vÀrde- och normprinciper. Studien har fokus pÄ den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och vÀrderingarna) samt vÀrdebasen (vÀrdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. VÀrdebasen jÀmförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen vÀrden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstÄ essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig pÄ den vÀrdeobjektivistiska teorin.

Kvinnlig könsstympning - medborgarens autonomi kontra trygghet: vad bör staten göra?

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i vÀrlden Àr könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje Är. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende pÄ ingreppets form och bestÄr av allt ifrÄn att delar av förhuden runt klitoris skÀrs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdlÀpparna skÀrs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning Àr en gammal sed som har funnits i över 2000 Är och baseras pÄ gamla traditioner och sedvÀnjor och existerar frÀmst i Afrika, i omrÄdena lÀngs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer Àven i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt mÄnga andra internationella organisationer har uppmÀrksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker.

Kvinnlig könsstympning - medborgarens autonomi kontra trygghet: vad bör staten göra?

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i vÀrlden Àr könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje Är. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende pÄ ingreppets form och bestÄr av allt ifrÄn att delar av förhuden runt klitoris skÀrs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdlÀpparna skÀrs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning Àr en gammal sed som har funnits i över 2000 Är och baseras pÄ gamla traditioner och sedvÀnjor och existerar frÀmst i Afrika, i omrÄdena lÀngs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer Àven i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt mÄnga andra internationella organisationer har uppmÀrksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker. FN har stiftat att kvinnlig könsstympning Àr ett brott mot de mÀnskliga rÀttigheterna. Trots detta Àr inte kvinnlig könsstympning kriminaliserat i alla vÀrldens lÀnder och lagstiftning saknas sÄledes.

International Standards on Auditing i Sverige : RevisionsberÀttelsen i ny internationell kostym

År 2004, införde Sverige revisionsstandarden RS, Revision i Sverige, vilket grundade sig i det dĂ„varande ISA (International Standards on Auditing) som gavs ut av det internationella revisorsorganet IFAC, International Federation of Accountants. FrĂ„n om med den 1 januari 2011 införde Sverige tillĂ€mpningen av den internationella revisionsstandarden ISA (International Standards on Auditing) fullt ut. Denna standard innebĂ€r en del förĂ€ndringar som mĂ„ste införas i revisionen. Vi har i denna studie frĂ€mst fokuserat pĂ„ de förĂ€ndringar som skett i revisionsberĂ€ttelsen.  Dessa förĂ€ndringar innebĂ€r att revisionsberĂ€ttelsen fĂ„tt ett annorlunda utseende och att revisorernas term, ?hög men inte absolut sĂ€kerhet?, ersatts med termen ?rimlig sĂ€kerhet?.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->