Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur professionella tjänsteorganisationer mäter och följer upp prestationer i verksamheten samt vilken funktion som prestationsmätnings-systemet har för implementering och uppföljning av organisationens strategier och mål. Metod: Metodvalet är en kvalitativ studie byggt på undersökningens syfte att bättre förstå hur studieobjektet i detta fall en kunskapsintensiv organisation mäter och följer upp prestationer för att nå sina strategiska mål. Den analytiska processen har utgått från att objektivt undersöka om det finns en överenstämmelse mellan befintlig teori och den empiriska undersökningen. Samtidigt har det varit viktigt att vara öppen för en djupare och subjektiv tolkning av det empiriska materialet för att på så sätt finna nyskapande och meningsfulla insikter inom det undersökta området. Genom att använda en intervjuguide istället för ett detaljerat frågeformulär anser vi att vi har uppnått en större följsamhet under intervjuarbetet samtidigt som respondenterna självständigt har kunnat utveckla sina tankar och åsikter. Slutsatser: Slutsatserna som författarna dragit i denna studie är att professionella tjänsteorganisationer generellt bör använda relativt få indikatorer vid användandet av prestationsmätningssystem för att implementera och genomföra strategier. Bakgrunden är att dessa företag många gånger kännetecknas av komplexa processer som kan vara svåra att styra och följa upp.

SammanfattningSkolan kan sägas ha två primära och med varandra sammankopplade uppgifter: att förmedla kunskaper och att förmedla grundläggande demokratiska värden. Att vårt samhälle har förändrats genom sekularisering och ökad pluralism gör att skolans uppgift att skapa förståelse, tolerans och inlevelse för andra människor har blivit allt mer angelägen. För förverkligandet av skolans båda uppgifter spelar läroboken fortfarande en framträdande roll. En viktig fråga är om läroböckerna i religionskunskap är anpassade för den relativt nya situation som råder i skolan, med mångkulturella och mångreligiösa klassrum.Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån två läroböcker i religionskunskap kan sägas uppfylla läroplanens direktiv om att undervisningen ?skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse? (Lpf 94, s 3).

Syfte: Denna uppsats är skriven utifrån ett genus perspektiv och behandlar främst kvinnors förhållningssätt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet gällande begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens är relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor förhåller sig till och är medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet.Metod: Arbetet har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal kvinnor. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts med diverse olika informationskällor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att därefter finna en användbar teori.Resultat & slutsats: Kvinnorna i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt och att det var betydelsefullt att vårda sitt utseende.

Syfte: Att med denna studie undersöka specialpedagogers uppfattningar och resonemang om förebyggande och hälsofrämjande arbete i specialpedagogisk praktik.Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Människan föds som en kommunikativ varelse inriktad mot att samspela med andra. Kommunikativa processer blir i detta perspektiv centrala i lärande och utveckling (Säljö, 2010). Salutogent förhållningssätt handlar om att se det friska och positiva hos människan samt arbeta för att stärka det som är bra och fungerar (Lundgren & Persson 2003). För att förstå och klargöra den problematik som uppstår i mötet mellan människors olika förutsättningar och de olika villkor som finns i utbildning och skola har specialpedagogiska perspektiv utvecklats (Ahlberg 2009) Vilket perspektiv man väljer som utgångspunkt för specialpedagogik blir avgörande för hur man arbetar med elever i behov av stöd.Metod: I denna kvalitativa studie utgör halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer grunden för den insamlade empirin.

Syfte: Universitet och högskolor som erbjuder förskollärarprogram har olika syn på bedömning av reell kompetens och utbildning till förskollärare genom validering. Skillnader förekommer vid tillträdeskrav och även vid utformningen av utbildningsprogram-men. Utifrån några utvalda universitet och högskolor belyser denna uppsats vilka skillnader och likheter som finns och försöker se vad dessa skillnader kan bero på. För att belysa detta jämförs inte bara universitet och högskolor utan också förskollärarprogram som vänder sig till pedagogiskt verksamma där de studerande har viss campusförlagd utbildning varvat med att arbeta kvar i sin dagliga verksamhet samt det traditionella campusförlagda förskollärarpro-grammet.Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt grundas på Gunnar Bergs (2003) teorier om att skolan kan ses dels som en institution och dels som en organisation. Skolan styrs ?explicit? av staten genom lagar och förordningar som ger förutsättningar om hur institutionerna kan forma sina program.

Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vår studie är att undersöka hur hälsodirektiv framskrivs i skolhälsovårdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frågeställningar:? Vilka direktiv för hälsa finns för skolhälsovården och i Lpf94 och hur formuleras dessa?? Hur implementeras dessa hälsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan?? Hur påverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det tolkningsutrymme som tillåts inomde nationella hälsodirektiven?Metod: Studien utfördes på två svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjälp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hälsa samt lokala styrdokument för skolhälsovården och lärare.

Ersättningar till ledande befattningshavare har alltid varit en känslig fråga då de skiljer sigmarkant från de klassiska, svenska industriarbetarlönerna. Både formen och nivåerna ärannorlunda, vilket i sig inte är något nytt. Vad som har väckt intresset för den här uppsatsen äratt det de senaste åren har växt fram en allt större debatt där intressenterna till de börsnoteradebolagen höjt sina röster mot de rörliga ersättningssystemen. I bakgrunden till debatten liggerde uppmärksammade bonusskandaler som varit i Sverige, vilket har utlöst reaktioner somkrav på förbättring av ersättningssystemen i det svenska näringslivet generellt sett. Tidigareundersökningar har gjorts angående ersättningssystemen som visar att svåra konstruktioner,plötsligt förhöjda nivåer samt otillräcklig genomlysning av bolagens information legat tillgrund för att omgivningens förtroende brister för bolagens sätt att ersätta sin ledandebefattningshavare.

En väl fungerande aktiemarknad har stor samhällsekonomisk betydelse. Revision kan ses som en förutsättning för ett väl fungerande näringsliv och samhälle eftersom den ger trovärdighet åt företagets finansiella information. För att förbättra förtroendet för företag efter ett antal redovisningsskandaler så som Enron WorldCom, Skandia m.m. har nya standarder utvecklats som bl.a. har inneburit att internrevisionen har blivit mer omfattande.

Regler för upphandling inom den offentliga sektorn har utvecklats sedan början av 1900-talet. Idag regleras upphandlingsområdet av flertalet lagar, bland annat LOU. Lagen syftar till att skattebetalarnas pengar ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt, att leverantörerna som lämnar anbud i upphandlingarna ska konkurrera på lika villkor samt att hänsyn ska tas till de grundläggande principerna i EU-rätten. Beställarens intresse i upphandlingar är att erhålla upphandlingsföremålet till ett konkurrensutsatt pris samt tilldela kontrakt till seriösa leverantörer som kan fullfölja det. Leverantörens intresse är att konkurrera på lika villkor och vinna upphandlingar.För att försäkra sig om att offentliga kontrakt tilldelas seriösa leverantörer kan beställarna, med hjälp av den fakultativa regeln i 10 kap.

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

SAMMANFATTNINGSverige har sedan 1895 haft lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag vilket betyder att en godkänd eller auktoriserad revisor granskar aktiebolagets årsredovisning, bokföring, samt styrelsen och den verkställande direktörens förvaltning. Majoriteten av medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag, till stor del på grund av kostnaden, varefter vi ställer frågan, står Sverige på tur?Vår problemformulering: Anser små aktiebolag i Umeå att revisionsplikten bör vara kvar, tas bort eller undantas för de minsta aktiebolagen?Kan vi genom att exempelvis beakta aktiebolagets storlek, ägarsammansättning och behovet av andra redovisningstjänster utläsa generella mönster om inställning till revisionsplikten?Studiens teoretiska referensram tar sin grund i vetenskapliga artiklar som gjorts i länder där revisionsplikten är frivillig, lagstadgad för samtliga företag samt länder som har undantagit de minsta aktiebolagen. Detta för att skapa en grund och för att kunna se frågan ur olika perspektiv. Ytterligare teorier som använts är intressentmodellen och agentteorin som behandlar intressenternas nytta samt riktar stort fokus till relationerna parterna emellan.Vi har genom en enkätstudie således utrett vilken inställning små aktiebolag i Umeå har till revisionsplikten.

Alla statliga och kommunala myndigheter i Sverige är skyldiga att följa Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) vid inköp av varor och tjänster. Offentlig upphandling omfattar mellan 15.5 och 18.5 procent av Sveriges BNP och det är således viktigt att upphandlingen går rätt till. Upphandling inom LOU är omfattande och görs i många steg. Förfrågningsunderlag ska skrivas, upphandlingen ska annonseras, anbud ska utvärderas, leverantörer ska uteslutas och till sist ska tilldelningsbeslut meddelas. I de fall då en leverantör tycker att de borde vunnit upphandlingen eller är missnöjd med de krav som ställts kan de överpröva upphandlingen, alternativt ansöka om skadestånd En överprövning kan leda till att upphandlingsunderlaget måste ändras eller att hela upphandlingen får göras om och överprövningsprocesser är ofta både är kostsamma och tidskrävande för upphandlande myndighet.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats var att undersöka vilken betydelse den nationella kursplanen i ämnet idrott och hälsa har för lärarna. För att uppnå vårt syfte valde vi att utgå från följande frågeställningar: På vilket sätt följer lärarna i idrott och hälsa kursplanen i undervisningen? På vilket sätt använder sig lärarna av kursplanen i sin planering? Vilka är för- och nackdelarna med kursplanen enligt lärarna?MetodVi valde att arbeta med en kvalitativ metod och vi genomförde fyra stycken fenomenologiska intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa. Skolorna valdes utifrån ett specifikt område i närheten av Stockholm. Urvalet av lärare, två kvinnliga och två manliga, skedde slumpvis och vi bokade intervjuer med de fyra först tillgängliga.

EG-rätten är en egen rättsordning som har företräde framför den nationella rätten, vilket innebär att medlemsstaterna har en skyldighet att följa EG-rätten. Förverkligandet av målet om att skapa en inre marknad inom EG förutsätter ett gemensamt system för mervärdesskatt. Flera direktiv har antagits för att harmonisera mervärdesskatten inom gemenskapen.Mervärdesskatt är en generell konsumtionsskatt som skall bäras av slutkonsumenten. Ett avdragssystem säkerställer att skattebördan vältras framåt för att slutligen belasta slutkonsumenten. En skattskyldig person som förvärvar varor till sin verksamhet medges därmed avdrag för ingående mervärdesskatt.

EG-rätten är en egen rättsordning som har företräde framför den nationella rätten, vilket innebär att medlemsstaterna har en skyldighet att följa EG-rätten. Förverkligandet av målet om att skapa en inre marknad inom EG förutsätter ett gemensamt system för mervärdesskatt. Flera direktiv har antagits för att harmonisera mervärdesskatten inom gemenskapen.Mervärdesskatt är en generell konsumtionsskatt som skall bäras av slutkonsumenten. Ett avdragssystem säkerställer att skattebördan vältras framåt för att slutligen belasta slutkonsumenten. En skattskyldig person som förvärvar varor till sin verksamhet medges därmed avdrag för ingående mervärdesskatt.