Ifrågasatta ledningsersättningar ? ett legitimitetsproblem
ErsättningarErsättningssystemBonusLedande befattningshavareFörtroendeIntressenterTransparensLegitimitetArgumentationsanalys
Ersättningar till ledande befattningshavare har alltid varit en känslig fråga då de skiljer sigmarkant från de klassiska, svenska industriarbetarlönerna. Både formen och nivåerna ärannorlunda, vilket i sig inte är något nytt. Vad som har väckt intresset för den här uppsatsen äratt det de senaste åren har växt fram en allt större debatt där intressenterna till de börsnoteradebolagen höjt sina röster mot de rörliga ersättningssystemen. I bakgrunden till debatten liggerde uppmärksammade bonusskandaler som varit i Sverige, vilket har utlöst reaktioner somkrav på förbättring av ersättningssystemen i det svenska näringslivet generellt sett. Tidigareundersökningar har gjorts angående ersättningssystemen som visar att svåra konstruktioner,plötsligt förhöjda nivåer samt otillräcklig genomlysning av bolagens information legat tillgrund för att omgivningens förtroende brister för bolagens sätt att ersätta sin ledandebefattningshavare. Dessa resultat är en del av grunden till problemformuleringen somifrågasätter varför ersättningar till ledande befattningshavare är ett legitimitetsproblem. Vårarbetsmodell är uppbyggd kring följande punkter: Är reglerad transparens/befintliglagreglering och direktiv tillräckliga, hur ter sig relationen mellan transparens och förtroendesamt hur framstår argumentationen för ersättningarnas legitimitet?Syftet med detta arbete är att beskriva argumentationen kring ledande befattningshavaresersättningar, förklara varför ersättningarna utgör ett legitimitetsproblem och slutligen reflekterakring konsekvenserna av bristande legitimitet. Uppsatsen har haft en kvalitativ ansatsmed ett försök till en abduktiv slutledningsmetod där vi har genomfört semistruktureradeintervjuer med representanter ifrån olika bolagsexterna aktörer. Insamling av empiri har ävenskett ifrån media i form av olika artiklar för att bredda intrycket av fenomenet. Som underlagför vår analys har framförallt agentteorin, intressentteorin och legitimitetsteorin använts.Efter att ha analyserat argumentationen är uppsatsens slutsats att legitimitetsproblem föreliggerdärför att man undviker att argumentera kring socialt ansvarstagande. Argumentationenkring ersättningsnivåer visade sig bygga nästan uteslutande på rationella grunder. Harman ett förtroendeproblem bör det rimligen lösas med förtroendegivande åtgärder, ett socialtansvarstagande som bör vara synligare än vad det visade sig vara i argumentationen hosrepresentativa aktörer. Öppenhet verkar vara det som de flesta tycks tro löser förtroendeproblemet,men för att det ska bli en harmoni måste bolagen visa vilja till att försöka föra endialog för att möta sina intressenters krav.