Sök:

Sökresultat:

848 Uppsatser om Miljödirektiv - Sida 50 av 57

lagstadgad revisionsplikt? : en kvantitativ studie av aktiebolag i UmeÄ

SAMMANFATTNINGSverige har sedan 1895 haft lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag vilket betyder att en godkÀnd eller auktoriserad revisor granskar aktiebolagets Ärsredovisning, bokföring, samt styrelsen och den verkstÀllande direktörens förvaltning. Majoriteten av medlemslÀnderna i EU har valt att gÄ ifrÄn en lagstadgad revisionsplikt för smÄ aktiebolag, till stor del pÄ grund av kostnaden, varefter vi stÀller frÄgan, stÄr Sverige pÄ tur?VÄr problemformulering: Anser smÄ aktiebolag i UmeÄ att revisionsplikten bör vara kvar, tas bort eller undantas för de minsta aktiebolagen?Kan vi genom att exempelvis beakta aktiebolagets storlek, ÀgarsammansÀttning och behovet av andra redovisningstjÀnster utlÀsa generella mönster om instÀllning till revisionsplikten?Studiens teoretiska referensram tar sin grund i vetenskapliga artiklar som gjorts i lÀnder dÀr revisionsplikten Àr frivillig, lagstadgad för samtliga företag samt lÀnder som har undantagit de minsta aktiebolagen. Detta för att skapa en grund och för att kunna se frÄgan ur olika perspektiv. Ytterligare teorier som anvÀnts Àr intressentmodellen och agentteorin som behandlar intressenternas nytta samt riktar stort fokus till relationerna parterna emellan.Vi har genom en enkÀtstudie sÄledes utrett vilken instÀllning smÄ aktiebolag i UmeÄ har till revisionsplikten.

Överprövning inom offentlig upphandling

Alla statliga och kommunala myndigheter i Sverige Àr skyldiga att följa Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) vid inköp av varor och tjÀnster. Offentlig upphandling omfattar mellan 15.5 och 18.5 procent av Sveriges BNP och det Àr sÄledes viktigt att upphandlingen gÄr rÀtt till. Upphandling inom LOU Àr omfattande och görs i mÄnga steg. FörfrÄgningsunderlag ska skrivas, upphandlingen ska annonseras, anbud ska utvÀrderas, leverantörer ska uteslutas och till sist ska tilldelningsbeslut meddelas. I de fall dÄ en leverantör tycker att de borde vunnit upphandlingen eller Àr missnöjd med de krav som stÀllts kan de överpröva upphandlingen, alternativt ansöka om skadestÄnd En överprövning kan leda till att upphandlingsunderlaget mÄste Àndras eller att hela upphandlingen fÄr göras om och överprövningsprocesser Àr ofta bÄde Àr kostsamma och tidskrÀvande för upphandlande myndighet.

Bryr sig nÄgon om kursplanen i idrott och hÀlsa? : En studie om hur idrottslÀrare anvÀnder sig av den nationella kursplanen

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats var att undersöka vilken betydelse den nationella kursplanen i Àmnet idrott och hÀlsa har för lÀrarna. För att uppnÄ vÄrt syfte valde vi att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt följer lÀrarna i idrott och hÀlsa kursplanen i undervisningen? PÄ vilket sÀtt anvÀnder sig lÀrarna av kursplanen i sin planering? Vilka Àr för- och nackdelarna med kursplanen enligt lÀrarna?MetodVi valde att arbeta med en kvalitativ metod och vi genomförde fyra stycken fenomenologiska intervjuer med grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa. Skolorna valdes utifrÄn ett specifikt omrÄde i nÀrheten av Stockholm. Urvalet av lÀrare, tvÄ kvinnliga och tvÄ manliga, skedde slumpvis och vi bokade intervjuer med de fyra först tillgÀngliga.

Kan uttagsbeskattning ske pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet vid underpristransaktioner? : Svensk rÀtt i förhÄllande till EG-rÀtt

EG-rÀtten Àr en egen rÀttsordning som har företrÀde framför den nationella rÀtten, vilket innebÀr att medlemsstaterna har en skyldighet att följa EG-rÀtten. Förverkligandet av mÄlet om att skapa en inre marknad inom EG förutsÀtter ett gemensamt system för mervÀrdesskatt. Flera direktiv har antagits för att harmonisera mervÀrdesskatten inom gemenskapen.MervÀrdesskatt Àr en generell konsumtionsskatt som skall bÀras av slutkonsumenten. Ett avdragssystem sÀkerstÀller att skattebördan vÀltras framÄt för att slutligen belasta slutkonsumenten. En skattskyldig person som förvÀrvar varor till sin verksamhet medges dÀrmed avdrag för ingÄende mervÀrdesskatt.

Kan uttagsbeskattning ske pÄ mervÀrdesskatteomrÄdet vid underpristransaktioner? : Svensk rÀtt i förhÄllande till EG-rÀtt

EG-rÀtten Àr en egen rÀttsordning som har företrÀde framför den nationella rÀtten, vilket innebÀr att medlemsstaterna har en skyldighet att följa EG-rÀtten. Förverkligandet av mÄlet om att skapa en inre marknad inom EG förutsÀtter ett gemensamt system för mervÀrdesskatt. Flera direktiv har antagits för att harmonisera mervÀrdesskatten inom gemenskapen.MervÀrdesskatt Àr en generell konsumtionsskatt som skall bÀras av slutkonsumenten. Ett avdragssystem sÀkerstÀller att skattebördan vÀltras framÄt för att slutligen belasta slutkonsumenten. En skattskyldig person som förvÀrvar varor till sin verksamhet medges dÀrmed avdrag för ingÄende mervÀrdesskatt.

EU-rÀttens nödbromsar för harmonisering av straffrÀtten. En uppsats om nödbromsarnas betydelse som undantagsregler i det straffrÀttsliga EU-samarbetets förÀndrade beslutsstruktur

Uppsatsen behandlar det straffrÀttsliga EU-samarbetets beslutsstruktur post-Lissabon med fokus pÄ EU:s harmoniseringskompetens enligt art 82 och 83 funktionsfördraget. Genom Lissabonfördraget upplöstes den tidigare trepelarstrukturen och det straffrÀttsliga samarbetet fogades samman med det allmÀnna EU-samarbetet. Enligt det nu gÀllande regelverket har EU befogenhet att vidta ÄtgÀrder bland annat för att sÀkerstÀlla ömsesidigt erkÀnnande mellan medlemsstaterna pÄ det straffrÀttsliga omrÄdet (art 82.1) och för att harmonisera medlemsstaternas straffrÀttsliga lagstiftning (art 82.2 och 83). Harmoniseringskompetensen omfattar faststÀllande av minimidirektiv avseende specifikt angivna delar av det straffrÀttsliga förfarandet (art 82.2) och avseende brottsrekvisit och pÄföljder inom specifikt angivna omrÄden med sÀrskilt allvarlig brottslighet som har ett grÀnsöverskridande inslag (art 83.1). DÀrtill fÄr EU genom den sÄ kallade annexkompetensen faststÀlla minimiregler om brottsrekvisit och pÄföljder pÄ omrÄden som redan omfattas av harmoniseringsÄtgÀrder om detta Àr nödvÀndigt för att sÀkerstÀlla att unionens politik pÄ det harmoniserade omrÄdet ska kunna genomföras effektivt (art 83.2).

MarkhushÄllning & förtÀtning : en studie om den skÄnska jordbruksmarken och en fallstudie i Lomma kommun med förslag till förtÀtning

Mycket av vÄrt lands mest högklassiga jordbruksmarker finns i SkÄne. Samtidigt befinner sig mÄnga skÄnska kommuner i expansiva faser och behovet av nya bostÀder Àr stort. StÀdernas behov av utveckling och expansion och bevarandet av landsbygd och jordbruksmark kommer dÄ ofta i konflikt. Jordbruksmarken Àr en Àndlig resurs, som Àr viktig för mÀnskligheten genom bland annat livsmedelsförsörjning, förnyelsebara tillgÄngar och för de naturliga ekosystems funktioner, men Àven för mÀnniskornas behov av rekreation. I Miljöbalken benÀmns jordbruk vara av nationell betydelse.

Svensk uttagsbeskattnings förenlighet med etableringsfriheten : En analys av 22 kap. 5§ 4 pkt. och 7§ IL samt 17a kap. SBL

The Swedish exit tax legislation in Chapter 22. § 5 p. 4 IL states that businesses who change its tax residence to another Member State within the EES are taxed as having its assets sold at the time of the change of domicile. This legislation was declared incompatible with the freedom of establishment in case RÅ 2009 ref. 30 due to the fact that businesses who changed tax residence were treated worse than businesses that remained within the Member State of origin.

Möjligheter och hinder för ekologiskt hÄllbar utveckling pÄ myndighetsnivÄ : En fallstudie om uppfattningar om vad det sÀrskilda sektoransvaret för ekologiskt hÄllbar utveckling har inneburit för Luftfartsverket

År 1998 gav regeringen 24 myndigheter ett sĂ€rskilt sektorsansvar för ekologiskt hĂ„llbar utveckling, vilket innebĂ€r att myndigheterna ska verka för att arbetet mot ekologisk hĂ„llbarhet förs framĂ„t inom hela myndighetens sektor. Syftet med studien Ă€r att utreda vad det finns för svĂ„righeter och möjligheter nĂ€r det sĂ€rskilda sektorsansvaret ska omsĂ€ttas i praktiken. För att undersöka denna frĂ„ga utförs en fallstudie som berör flygsektorn, det vill sĂ€ga hur ansvaret yttrar sig pĂ„ Luftfartsverket (LFV). Jag berör Ă€ven kopplingen till exempelvis miljömĂ„lsarbetet. Kvalitativa intervjuer har kompletterats med litteraturstudier av interna dokument frĂ„n LFV.

Piratkrig i medierna : En beskrivande studie om dagstidningars bevakning av Ipred?debatten

PÄ senare Är har debatten kring fildelning accelererat. I maj mÄnad 2004 faststÀlldes ett EU-direktiv som avsÄg att skÀrpa lagstiftningen kring upphovsrÀttsskyddat material. RÀttsinnehavare och  licenstagare skulle, enligt direktivet, ges utökade möjligheter att rent juridiskt begÀra ut information om enskilda fildelare som laddat ner upphovsrÀttsskyddat material gratis frÄn Internet, för att sedan föra Àrendet vidare till domstol. I oktober 2008 lades förslaget fram till den svenska riksdagen, och fildelningsdebatten tog ytterligare fart Ànda fram till det att förslaget, efter vissa justeringar, röstades igenom i riksdagen i slutet av februari 2009. LagförÀndringarna kom att gÄ under beteckningen ?Ipred-lagen?.FrÄgan ledde till diskussioner om huruvida upphovsrÀttsinnehavarnas rÀttigheter och skydd behövde skÀrpas, och om individens personliga integritet riskerades att utarmas eller försvinna om lagförÀndringarna vann laga kraft.Medierna besitter stor makt att pÄverka publiken; dels vad medborgarna har pÄ sin agenda över de viktigaste frÄgorna, dels hur de uppfattar den aktuella frÄgan.

Konsten att mediera begrepp. NÄgra lÀrares didaktiska arbete med matematiska begrepp

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka möjligheter och dilemman som uppstÄr nÀr tre lÀrare medierar begrepp i matematik med hjÀlp av olika artefakter. Syftet Àr ocksÄ att, genom det sociokulturella perspektivet, synliggöra vad dessa artefakter ger för möjligheter till begreppslÀrande för alla elever.Teori: För att undersöka möjligheter och dilemman nÀr lÀrare medierar, d.v.s. förtolkar eller representerar begrepp i matematik, fokuserades i denna studie bÄde verbala och fysiska handlingar i samspelet mellan lÀrare och elever. Som stöd i denna undersökningsprocess anvÀndes begrepp ur det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses anvÀndandet av artefakter som mediering av kunskap och utveckling.

Visuell butikskommunikation - en studie om Lindex arbetsprocess: frÄn huvudkontor genom butik till kund

Titel: Visuell butikskommunikation - en studie om Lindex arbetsprocess: frÄn huvudkontor genom butik till kund UtgivningsÄr: 2013 Författare: Hannah Franzén, Lisa Gustavsson Handledare: Susanne Edström Examinator: Martin Behre Företagen pÄ dagens globala marknad mÄste hela tiden utveckla nya metoder för att kunna konkurrera i kampen om kunderna. Att arbeta med den visuella butikskommunikationen kan vara ett sÀtt att vinna fördelar pÄ i dagens handel. DÄ kunderna har sÄ mÄnga försÀljningskanaler att vÀlja bland för att fÄ sina behov och önskemÄl tillfredsstÀllda, mÄste en butik stÄ ut ur mÀngden samt vara tydlig i sin kommunikation. Författarna till den hÀr uppsatsen ser en utveckling av denna typ av kommunikation som kommer vara Ànnu viktigare i framtiden och har dÀrför valt att behandla pÄ detta omrÄde. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur vÄrt fallföretag Lindex arbetar med sin visuella butikskommunikation, frÄn huvudkontor genom butik till kund.

KvalitetssÀkring av byggnadsprocessen i de tidiga skedena

Initiativet till detta projekt togs av Tekniska förvaltningen eftersom de kÀnde att det fanns oklarheter med grÀnsdragningarna och anvisningarna i de tidiga skedena av byggnadsprocessen. PÄ grund av detta har man upplevt svÄrigheter att sÀkerstÀlla kvaliteten i byggnadsprocessen. Rapporten belyser tre viktiga punkter för att uppnÄ rÀtt kvalitet, nÀmligen: · PÄbörja pÄ rÀtt sÀtt · Skapa bÀttre förutsÀttningar<br> · Kontrollera resultatet mot kraven Huvudsyftet med rapporten Àr att beskriva hur Tekniska förvaltningen, genom ett utförligt förstudiearbete och ett vÀlgenomarbetat programskede kan sÀkerstÀlla kvaliteten i hela byggnadsprocessen. Dessutom belyser rapporten var man ska göra sin kvalitetssÀkring och varför man ska göra det i detta skede. MÄlet med examensarbetet Àr att identifiera de problem som organisationen har i det nuvarande arbete samt att undersöka hur andra aktörer arbetar i byggnadsprocessen.

De som jagar makt mellan himmel och jord

I olika perioder har Àmnet vÄld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett vÄldsdÄd har begÄtts av en ?vÄldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen Àr det vanligt att Àmnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fÄnga ett inifrÄn-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstÄr konflikt- och vÄldssituationer pÄ en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjÀlp av samtal med sju personer med erfarenhet av vÄld under sin vistelse pÄ en sluten avdelning.

Skattekonsekvenser av och vid omvÀnda fusioner

En omvÀnd fusion definieras som det förfarande dÄ ett moderbolag fusioneras in i sitt dotterbolag. Det eventuella inkrÄm som finns i moderbolaget tas vid fusionstillfÀllet upp av dotterbolaget, medan de aktier moderbolaget innehar i dotterbolaget ges ut som fusionsvederlag till dess Àgare. Per definition skiljer sig inte en omvÀnd fusion frÄn en fusion dÀr dotterbolaget absorberas in i sitt moderbolag. Dock Àr vÀgledning och litteratur kring omrÄdet knapphÀndig vilket har lett till en spekulation om den omvÀnda fusionen skall kunna anses strida mot det förvÀrvslÄneförbud samt det förbud om att förvÀrva egna aktier som stÀlls upp i ABL. För att utröna de eventuella problem som kan uppstÄ vid en sÄdan fusion, krÀvs sÄledes en undersökning kring de skatte-, och redovisningsmÀssiga omrÄden som berörs.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->