Sökresultat:
843 Uppsatser om Miljödirektiv - Sida 46 av 57
Traditionsprincipen, avtalsprincipen eller nÄgot annat? En sakrÀttslig studie med fokus pÄ kommersiella nÀrstÄendetransaktioner
SammanfattningI inkomstskattelagens 2 kap. 25 § definieras begreppet verksamhetsgren. Denna definition anvÀnds sedan genomgÄende i inkomstskattelagen dÄ begreppet verksamhetsgren tillÀmpas. Exempel pÄ omrÄden dÀr begreppet kommer till anvÀndning Àr i reglerna om verksamhetsavyttringar och underprisöverlÄtelser. Regelverket kring verksamhetsavyttringar Àr en implementering av ett EG-rÀttsligt direktiv, medan reglerna kring underprisöverlÄtelser Àr en rent nationell lagstiftning.
Skillnaden mellan förvaltning av gallerior i Stockholm och Singapore : Med fokus pÄ de "mjuka vÀrdena".
Mjuka vÀrden Àr de bakomliggande faktorer som pÄverkar kundflödet i en galleria och kan göra den framgÄngsrik. Detta ska stimulera hyresgÀsternas betalningsvilja, vilket i sin tur ger möjlighet för ökat driftnetto hos fastighetsÀgare och ett högre fastighetsvÀrde. De mjuka vÀrden som vi valt att fokusera pÄ Àr gallerians image, hyresgÀstmixen, service, upplevelser och miljöfaktorer. Arbetets syfte Àr att klargöra skillnader i förvaltningen mellan Singapore och Stockholm med fokus pÄ de mjuka vÀrdena. Resultat har tagits fram pÄ plats i Singapore och i Stockholm, dÀr intervjuer med expertis inom omrÄdet och besök av elva gallerior gjordes.En skillnad mellan dessa omrÄden Àr att det finns fler gallerior i Singapore Àn i Stockholm, vilket leder till en ökad konkurrens.
AnstÀlldas reaktioner till Rökfri arbetstid i Motala kommun : En kvantitativ studie om införandet av rökfri arbetstid
 Bakgrund:Policybeslutet att införa Rökfri arbetstid i Motala kommun Àr ett led i kommunernas och de fackliga organisationernas strÀvan att skapa en hÀlsofrÀmjande miljö. Rökfri arbetstid innebÀr att ingen ska utsÀttas för tobaksrök pÄ sitt arbete. I Motala kommun trÀdde detta beslut i kraft 2007-07-01 och mottogs med olika Äsikter bland de kommunanstÀllda. Tidigare forskning har visat samband med engagemang och delaktighet i beslut med empowerment hos de anstÀllda. Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka anstÀlldas reaktioner till Rökfri arbetstid i Motala kommun.
Funktionsnedsattas tillgÄng till LSS : Vad kan pÄverka behovsbedömningen enligt handlÀggare vid en stadsdelsförvaltning
I studien har handlÀggare frÄn en och samma stadsdelsförvaltning deltagit och dÀr samtliga handlÀggare vid intervjutillfÀllet arbetade inom avdelningen för funktionsnedsatta. Syftet med studien var att undersöka och analysera om beslutsskillnaderna inom LSS kunde förklaras med hjÀlp av handlÀggarnas erfarenhet av behovsbedömningar. Studiens syfte besvarades med hjÀlp av att intervjua Ätta handlÀggare. Det unika för den aktuella stadsdelen var att beslutfattandet inte gjordes av handlÀggarna utan av enhetschefen under diskussion med övriga handlÀggare. Resultatet av studien visade att de pÄverkande faktorerna vid beslutsfattandet var handlÀggarens erfarenhet, kunskapsbrist kombinerat med otydliga lagar, riktlinjer och direktiv pÄ arbetsplatsen.
E-tjÀnsteutveckling i smÄ kommuner : En komparativ studie mellan tvÄ kommuner
Efter direktiv frÄn en ny digital agenda av EU, anpassade regeringen sin handlingsplan för att ligga i linje med resten av EU. Regeringen satte Àven upp mÄlet att bli bÀst i vÀrlden pÄ att anvÀnda sig av digitaliseringens möjligheter. För att kunna uppnÄ denna mÄlsÀttning krÀvs insatser pÄ nationell, regional och kommunal nivÄ. För att regeringen ska kunna uppnÄ sitt mÄl Àr man beroende av att kommunerna uppfyller sin del. Detta har satt press pÄ kommuner, som utvecklar och implementerar nya e-tjÀnster i ökande takt.
Declaration of energy ? Which consequences are there for the consumer, the real estate agent and the conveyance of real estate?
Uppsatsen fokuserar pÄ energideklaration i samband med överlÄtelse, och vad den innebÀr för konsumenten, fastighetsmÀklaren och förmedlingsprocessen, av smÄhus. DÀrför har tvÄ fastighetsmÀklare samt representant frÄn Boverket intervjuats, för att ge sin Äsikt om Àmnet. En representant för energiexperterna skulle Àven ge sin syn pÄ Àmnet, men försvann under tider för intervjuerna. FrÄn och med 1 januari, 2009 Àr det krav pÄ att alla byggnader, som tillhör en fastighet vilken sÀljs, skall energideklareras. Detta krav framförs i Lagen om energideklaration för byggnader, som i sin tur grundar sig i ett EG-direktiv frÄn 2002.
Uppförandekoder : En studie av de fyra storbankerna
CSR, handlar om företags sociala ansvarstagande i samhĂ€llet de verkar. I ett led att ta ansvar sĂ„ upprĂ€ttar företag en code of conduct, en uppförandekod, vars syfte Ă€r att förmedla hur företaget tar ansvar och agerar i olika situationer. En bransch som kraf-tigt har ökat sitt arbete med CSR Ă€r bankbranschen. En förklaring till det skulle kunna vara att de utpekades som starkt bidragande till den senaste finanskrisen Ă„r 2008.Banker mĂ„ste följa stadgar och regler frĂ„n Finansinspektionen och dĂ€rigenom upp-rĂ€tta en uppförandekod. Ăven om bankernas uppförandekod kanske styrs av direktiv frĂ„n Finansinspektionen sĂ„ vill studien belysa att det finns andra motiv bakom ban-kens uppförandekod.
MÀtning av störningar pÄ lÄgspÀnningsnÀt
Examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av VÀxjö Energi och ElnÀt AB och Àr en elkvalitetsanalys av VÀxjös lokala nÀt. MÄlet med analysen var att undersöka av VEAB utvalda objekt för att ge en nulÀgesbild av elkvaliteten i VÀxjö. Elkvalitet blir en vÀxande frÄga i takt med utvecklingen av kÀnslig och energisnÄl elutrustning. Eftersom utrustning av detta slag ökar i alla miljöer Àr det av intresse att utreda dess inverkan pÄ elnÀtet. VEAB identifierade fem olika omrÄden i VÀxjös elnÀt dÀr störningar har pÄtrÀffats eller eventuellt kan komma att innebÀra störningar i framtiden.MÀtningar har pÄvisat att elleveransen Àr god i de mÀtpunkter som undersökts. Det framgÄr tydligt att ökad mÀngd olinjÀra enfasbelastningar ökar halten av tredjeövertonen.
MervÀrdesskatt : otillÄten skatteflykt och principen om förfarandemissbruk
Inom gemenskapsrÀtten har en princip om förfarandemissbruk vÀxt fram pÄ mervÀrdes-skatteomrÄdet. Den har tydligast befÀsts genom rÀttsfallet Halifax. DÀr uttalade EG-domstolen att formellt riktiga transaktioner som vidtagits i syfte att uppnÄ skattefördelar som inte överrensstÀmmer med direktivets syften utgör förfarandemissbruk. Det krÀvs dock att det ska utgÄ av de objektiva omstÀndigheterna att det huvudsakliga syftet med transaktionen var att uppnÄ en skattefördel. I och med detta ska förhÄllandena omdefinieras sÄ att de verkliga förhÄllandena upprÀttas.
ĂvergĂ„ng eller undergĂ„ng? : en utvĂ€rdering av processen vid spelarövergĂ„ngar inom svensk elitfotboll
Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med uppsatsen var att utvĂ€rdera processen vid spelarövergĂ„ngar, bĂ„de regelmĂ€ssigt och praktiskt, inom svensk elitfotboll. VĂ„r övergripande frĂ„gestĂ€llning var: Ăr SvFF: s reglemente för övergĂ„ngar otydliga, eller brister kunskapen och moralen hos de inblandade vid övergĂ„ngar dĂ€r det gĂ„r fel? För att kunna svara pĂ„ den frĂ„gan stĂ€llde vi oss frĂ„gorna: Hur ser elitfotbollsklubbarna pĂ„ processen och reglerna vid spelarövergĂ„ngar? Hur ser de Allsvenska spelarna pĂ„ övergĂ„ngsprocessen? Finns det nĂ„gra regler för vilka pĂ„följder som fĂ„s vid ett kontraktsbrott eller ett brott mot SvFF: s reglemente?MetodVi genomförde tre intervjuer samt tvĂ„ enkĂ€tstudier. Intervjuerna lĂ„g till grund för den första enkĂ€tstudien men anvĂ€ndes Ă€ven som djupintervjuer till nĂ„gra frĂ„gor i enkĂ€ten. Den andra enkĂ€tstudien anvĂ€ndes för att verifiera resultatet av den första studien, detta för att kunna peka pĂ„ vad som Ă€r otydligt och vilka faktorer som bidrar till att det i vissa fall gĂ„r fel.
Uppföljning av VÀnersborgs miljömÄl 2009 - 2011
Sveriges miljömÄlsstruktur Àr i förÀndring med ambitionen att skapa ett vÀlfungerande system för hur arbetet med miljöfrÄgor ska fortsÀtta. Denna uppsats Àr en utvÀrdering av agenda 21 miljömÄl pÄ lokal nivÄ, VÀnersborgs kommun, med 13 miljömÄl, sammanlagt 26 stycken inberÀknat delmÄlen.
Uppsatsens syfte, att spegla kommunens miljöarbete och hela den geografiska kommunens förhÄllningssÀtt till miljömÄlen, har skett genom att stÀmma av hur arbetet med miljömÄlen fungerat under en tre Ärs period, Är 2009 till 2011.
Denna uppföljning Àr den andra kommunen har gjort, och tanken har varit att bygga pÄ de förra parametrarna. NÀr mÄlen konstruerades, skrevs förslag pÄ hur mÄlen skulle följas upp, med tanken att de skulle kunna anvÀndas vid uppföljningen 2012. Metoderna har anvÀnts dÀr de har fungerat, men som del av syftet med uppsatsen, sÄ har det varit att testa och hitta bÀttre metoder för uppföljning. DÀrför har fokus varit att hitta mer anvÀndbara nyckeltal, som indikerar om mÄluppfyllelsen.
Uppföljningen har till skett i samarbete med miljö och hÀlsoskyddskontoret och miljösamordnare i kommunen.
Finansieringsmöjligheter för Scanias fristÄende ÄterförsÀljare
Lastbilsindustrin Àr idag en komplex industri dÀr marknaden prÀglas av stor konkurrens aktörerna emellan. För att utnyttja den fria marknaden och entreprenörens drivande krafter för en lyckad affÀr har Scania valt att tillÀmpa DOS-standarder för sina ÄterförsÀljare.
Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga de poster som försvÄrar en entreprenörs möjligheter att starta som ÄterförsÀljare för Scania. Studien har för avsikt att ligga till grund för vidare diskussioner och skapa en förstÄelse för vilka kostnader som pÄverkar entreprenören i startfasen. Kostnader som kan vara direkt avgörande vad det gÀller att hitta lönsamhet i verksamheten. Direktiv frÄn EU har fÄtt Scania att skapa standarder bland sina ÄterförsÀljare.
Kvarteret Kajutan - frÄn lÄgenergi till plusenergi
 diskuterats flitigt, sĂ„vĂ€l pĂ„ det nationella planet som pĂ„ EU-nivĂ„. Trenden pekar pĂ„ ettbyggande dĂ€r allt större vikt lĂ€ggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagslĂ€get finns flera exempel pĂ„ hus med ett mycket lĂ„gt energibehov, och antaletlĂ„genergihus vĂ€xer för varje Ă„r.I skrivande stund ligger kraven pĂ„ bostĂ€ders specifika energianvĂ€ndning pĂ„ 110 kWh/m2Ă„r i Stockholm, men redan till nĂ€sta Ă„r finns förslag pĂ„ att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om sĂ„kallade NĂ€ra nollenergihus och de preliminĂ€ra resultaten indikerar att kravnivĂ„n för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 Ă„r, vilket Ă€r i nivĂ„ med de rekommendationersom i dag Ă„terfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgĂ„ngslĂ€ge i ett uppfört lĂ„genergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande Ă„tgĂ€rders inverkan pĂ„ effekt- ochenergibehov. Ăven de ekonomiska aspekterna förknippade med Ă„tgĂ€rderna har studeratsmed hjĂ€lp av en modell för livscykelkostnader.Ă
tgÀrderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor pÄverkan dehar var för sig.
Medling vid kommersiella tvister: vad Àr medling och hur uppmÀrksammat Àr förfarandet bland de svenska företagen?
Konflikter Àr inget man kan undvika. De har nÀmligen alltid funnits, och kommer alltid att vara en del av vÄr vardag. De Àr vanligt förekommande i hemmet, med vÀnner, mellan grannar och pÄ arbetsplatsen. Men de existerar Àven mellan företag, och pÄ grund av dagens internationalisering sker det Àven över landsgrÀnserna. DÀr möts inte bara tvÄ olika viljor utan Àven olika kulturer, miljöer, sprÄk och stil, vilket gör det Ànnu viktigare att hitta ett rÀtt verktyg för att hantera konflikten pÄ bÀsta möjliga sÀtt.
Empowerment ? i en organisatorisk förÀndring
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur nivÄn av empowerment utvecklats i en organisation som utsatts för högre krav av effektivitet, hur det förÀndrat ledarskapet och de anstÀlldas situation, som en ansats till att bidra till den organisationsteoretiska forskningen. Metod: Metodvalet byggde pÄ undersökningens syfte att undersöka nivÄn av empowerment inom ett företag som genomgÄtt en stor organisatorisk förÀndring. Metoden som anvÀndes för att tillgodose syftet var kvalitativ. Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgÄngspunkt, dÀr den enskilde individen fick beskriva sin upplevelse och erfarenhet av empowerment, för att ge svar pÄ hur empowerment pÄverkats i en organisation som gÄtt frÄn monopol till konkurrens. Uppsats har en deduktiv ansats, dÄ befintliga teorier som behandlar empowerment legat som grund för utformandet av intervjuunderlaget, som sedan kopplats ihop med det empiriska materialet, utifrÄn detta har sedan slutsatserna dragits.