Sök:

Sökresultat:

187 Uppsatser om Miljöcertifiering - Sida 2 av 13

Masterplan för svetsavdelning : Förstudie

Det här examensprojektet har utförts på Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anställda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per år.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av många investeringar för att klara denna volymtillväxt har uppstått. Den huvudsakliga tillverkningen på svetsavdelningen består av fram- och bakramstillverkning.

Drivkrafter och barriärer för FSC-certifiering inom försörjningskedjan till miljöcertifierade byggnader

Miljöcertifieringar av byggnader blir allt vanligare i Sverige. En av dessa är certifieringssystemet Leadership in Energy and Environmental Design (LEED) som administreras av Sweden Green Building Council. En certifiering av ett projekt genom LEED grundar sig i ett poängsystem där antal poäng avgör vilken nivå certifieringen kommer att ske efter. Användningen av minst 50 procent FSC-certifierade träprodukter ger poäng enligt LEED. Dock är tillgången på FSC-certifierade träprodukter begränsad vilket försvårar arbetet med LEED-certifierade projekt.

Trygg E-handel

E-handeln i Sverige tog stora kliv framåt för några år sedan och har sedan dess legat på en hög och jämn nivå. Det finns ett stort antal olika e-handlare som alla försöker locka till sig kunder på ett eller annat sätt. Vad är det då som fångar konsumenterna bäst och vad gör att de litar på vissa e-handlare men inte på andra. Räcker det med att bara ha ett lågt pris eller är det bättre att visa att hemsidan är säker. Syftet med uppsatsen är helt enkelt att ta reda på vad konsumenter värderar högst när det gäller att välja e-handlare att köpa ifrån.

Privata skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner

De första gröna skogsbruksplanerna kom på mitten av 90-talet som ett svar på jämställandet av miljö- och produktionsmålen i skogsvårdslagen. Antalet gröna skogsbruksplaner har sedan dess stadigt ökat, vilket tydligt kan ses hos Södra skogsägarna som år 2013 hade gröna skogsbruksplaner som täckte mer än hälften av medlemsarealen. En viktig del i gröna planer är målklassade bestånd; naturvård orört (NO) och naturvård med skötsel (NS). I studien undersöktes skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner. Hypotesen var att skogsägare skulle vara negativa till naturvårdsklasserna och främst ha dessa för att bli certifierade.

Kundpreferenser för Fairtrade och FSC-certifierade träprodukter : en conjointanalys

FSC, Fairtrade och SSC Forestry har tillsammans startat ett pilotprojekt som handlar om att skapa rättvisa möjligheter till handel och hållbart skogsbruk för småskaliga skogsbrukare i utvecklingsländer. Kährs har köpt in detta virke som är dubbelcertifierat med FSC och Fairtrade och producerat ett golv av virket. Syftet med undersökningen var att ta reda på privatkonsumenters preferenser vid köp av golv och hur högt certifieringar värderas vid sådana inköp. För att ta reda på detta genomförde vi en kvantitativ marknadsundersökning och vi använde oss av conjointanalys för att utforma och analysera denna. En conjointanalys undersöker vilka avvägningar en konsument gör vid inköp av en produkt med flera olika egenskaper och man får fram vilka egenskaper som är viktigast.

Certifiering och marknadsföring av hållbar stadsutveckling : så hanteras vattenkontakt och delaktighet när Stockholm och Minneapolis bygger hållbart

Detta examensarbete handlar om hållbara stadsdelar. För att definiera och befästa hållbarheten hos stadsdelar används idag checklistor, certifieringar och marknadsföring. Certifieringar och checklistor används som verktyg i planprocessen och specificerar på vilka grunder stadsdelen kallas ?hållbar?. En certifiering är också en signal utåt för att förmedla en trovärdig miljö- och hållbarhetsmärkning.

FSC certifiering vid BioEnergi i Luleå AB: livskraftigt bruk
av världens skogar

Bakgrunden till detta arbete är att Bioenergi i Luleå AB måste tillmötesgå kundkraven för att behålla sina marknadsandelar och ha möjlighet att utöka dessa. På senare tid har de stora kunderna börjat efterfråga bränslepellets som är certifierad enligt Forest Stewardship Council, FSC. Examensarbetets syfte var att hjälpa Bioenergi med framtagandet av en Forest Stewardship Council Chain of Custody certification. I den inledande kartläggningen användes i huvudsak intervjuer och observationer för att studera de anställda och tillverkningen. För att identifiera aktiviteter och brister i Bioenergis system studerades även interndokumentation och relevant litteratur.

Affärsrelationers påverkan på Kinnarps tillgång på FSC-certifierad råvara

Kinnarps är en av Europas ledande producenter av inredningslösningar för offentliga miljöer, huvudsakligen kontorslösningar. Företaget har en utpräglad miljöprofil och har nyligen tagit ett strategiskt beslut att innan 2020 ska råvaran för deras produktion av planmöbler vara FSC-certifierad. Kinnarps har uttryckt att det förekommer en brist på FSC-certifierad råvara. Denna studie syftar till att söka möjligheter för Kinnarps att öka andelen FSC-certifierad råvara tillgänglig för företagets produktion. Ansatsen har varit att undersöka existerande affärsrelationer i några av företagets förädlingskedjor och hur synen på FSC-certifiering ser ut bland aktörerna i dessa för att se om det finns något samband mellan de båda.

Är ISO standarder något intressant för alla företag?

Problem Är ISO standarder något intressant för alla företag? Syfte Förklara vad ISO standarderna är, intresse, spridning och hur det prioriteras i företag.Förklara varför företag väljer att inte certifierar sig, utan använder sig av standardernas riktlinjer. Avgränsningar Det finns många standarder, men vi har valt att gå djupare in på ISO 9 000, ISO 14 000 och ISO 17 000. Vi vill se hur företag förhåller sig till certifieringarna mot de olika standarderna. Metod För att uppnå syftet med uppsatsen har vi utifrån både primär och sekundärdata, inhämtat material för att redogöra och beskriva varför företag använder sig av de tre standarderna. Genom en enkätundersökning med nyckelpersoner inom de fyra utvalda företagen har vi samlat in data för att kunna analysera. SlutsatsArbetet har lett fram till att vi kan urskilja vissa samband. ? Företag väljer hellre att använda sig av standardernas riktlinjer istället för att certifiera sig.? Externa och interna intressenter har inga höga krav på företaget när det gäller certifiering mot standarderna, i synnerhet ISO 14 000 och ISO 17 000.? Företag väljer att göra egna informationssäkerhetssystem istället för att certifiera sig mot ISO 17 000.? Företag väljer att avvakta med certifiering mot ISO 17 000, tills marknaden kräver det..

Kvalitetsutveckling : Organisatoriska förbättringar för en tillverkare av mobila hydrauliska kranar

Kvalitet, förbättringar och processperspektiv är centrala delar för företag som vill arbeta med offensiv kvalitetsutveckling. MultiDocker Cargo Handling AB producerar mobila hydrauliska kranar främst avsedda för att användas i en hamnmiljö. En stor del av verksamheten består av säljoch marknadsföringsaktiviteter mot marknadens kunder. I dagsläget vill MultiDocker finna metoder för att höja resultaten av sina mest värdeskapande aktiviteter och förädla sina tjänster gentemot kund.I min rapport har jag arbetat fram några enkla rekommendationer för hur MultiDocker kan påbörja ett genomgående kvalitetsarbete. Genom att systematisera och processkartlägga verksamheten kan MultiDocker tillföra metoder och verktyg för att följa upp och utvärdera resultaten av olika delar av verksamheten.

Den moderna organisationen i en f?r?nderlig milj? - En kvalitativ fallstudie av ett f?r?ndringsarbete i en svensk nischbank

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Lärande för hållbar utveckling : Behövs det en certifiering?

Syfte med studien var att undersöka pedagogernas uppfattning om arbetet med hållbar utveckling genom en Grön Flagg-certifiering i förskolan. Mina frågeställningar blev därför: Hur stödjer en Grön Flagg-certifieringen arbetet mot hållbar utveckling? Hur görs barnen delaktiga i arbetet med Grön Flagg? Hur ser pedagogerna på sig själva som förebilder? Dessa frågor har besvarats genom en undersökning med kvalitativa intervjuer av åtta pedagoger i fyra olika Grön Flagg-certifierade förskolor (bland dessa en förskoleadministratör) samt kommunens miljöstrateg, tre barns egna tankar om miljö och yngre kamrater har undersöks.  Resultat har analyserats utifrån lärande för hållbar utveckling, Harts delaktighetstrappa samt Axness fostrans principer utifrån ett nytt forskningsområde kallad epigenetik med fokus på ett av dess användningsområden: barnuppfostran. Genom resultat och analys av datainsamlingen har jag funnit att en Grön Flagg-certifieringen kan stödja arbetet mot hållbar utveckling om det finns ett gemensamt synsätt inom arbetslaget, engagerade och drivande pedagoger samtidigt som man synliggör de små vardagliga insatserna i förskolan. Pedagogerna i studien anser att certifieringen utåt visat att man arbetat mot hållbar utveckling och sätter press till att arbetet genomförs.

Undersökning av en industrifastighets material och resurshantering enligt miljöcertifieringssystemet LEED

Miljöcertifieringssystemet för byggnader, LEED (Leadership in Energy & Environmental Design) lanserades 1998 i USA av USGBC (United States Green Building Council). USGBC är en icke vinstdrivande organisation, vars mål är att bidra till utökat hållbart byggande. Skanskas första byggnad som certifierades enligt LEED färdigställdes 2001 i den amerikanska delstaten North Carolina. I slutet av februari 2009 offentliggjordes det att Skanska skall införa systemet i sin Nordiska organisation. Undersökningen som genomförts handlar om ett av LEED New Constructions sex delområden, Materials & Resources. Materialhanteringen för ett byggprojekt som Skanska uppfört har analyserats för att avgöra huruvida det skulle kunna erhålla poäng vid en certifiering enligt LEED.

Sky Oculus- Autonomt spaningsflygplan.

Obemannade flygplan har de senaste °aren varit en v¨axande bransch som hela tiden utvecklasoch nya anv¨andningsomr°aden tillkommer i och med att tekniken g°ar fram°at och priset ned. Ettintressant anv¨andningsomr°ade ¨ar ¨overvakning och spanningsuppdrag. Detta ¨ar en konceptstudiesom syftar till att presentera ett l¨onsamt och milj¨ov¨anligt alternativ till de helikoptrar som densvenska polisen anv¨ander men ¨aven f¨or andra civila till¨ampningar som ¨ar av intresse f¨or elbolagoch andra industrier. Resultatet ¨ar ett autonomt v¨atgasdrivet flygplan som kommunicerar viamobiln¨aten och som kan styras med endast en laptop och en antenn. Flygplanet har en sp¨annviddp°a 10 m, en marschfart p°a 175 km/h och en r¨ackvidd p°a 473 km.

CEEQUAL : Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet i produktionen

CEEQUAL är ett klassningssystem utvecklad av ICE, den brittiska Institutionen för Civilingenjörer, för att bättra på anläggningsbranschens sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsarbete. Systemet utvecklades år 2003 och användes fram till år 2011 endast i Storbritannien och Irland. År 2011 utvecklades en internationell version för organisationer som är intresserade av att certifiera projekt i andra delar av världen.Syftet med rapporten är att utvärdera konsekvenser för ett projekt som skall miljöcertifieras. Detta sker med hjälp av tre fallstudier från Skanska Sverige AB:Projekt Skarplöt, exploatering av en åkermark i Västerhaninge.Projekt Folkparksvägen, ombyggnation av en 1500 meter vägsträcka.Projekt Tyresövägen-Simvägen, en avsmalning av Tyresövägen från  motorvägsstandard till stadsväg.          Målet med rapporten är att:Identifiera förbättringsåtgärder för att främja hållbarhet och resurseffektivitet i produktion.Uppskatta vilka resurser förbättringsåtgärderna för certifiering kräver.Resultat från fallstudierna visar att Skanska har väl inarbetade rutiner i företagets ledningssystem, dock finns det förbättringspotential som kan uppnås med integrering av CEEQUALs krav i dagens arbetssätt.Merkostnaden av förbättringsåtgärderna består mestadels av tjänstemannatid för ett utökat samhällsengagemang, planering och bevakning av åtgärder som främjar hållbarhet samt insamling av bevismaterial för certifiering.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->