CEEQUAL Ă€r ett klassningssystem utvecklad av ICE, den brittiska Institutionen för Civilingenjörer, för att bĂ€ttra pĂ„ anlĂ€ggningsbranschens sociala, ekonomiska och miljömĂ€ssiga hĂ„llbarhetsarbete. Systemet utvecklades Ă„r 2003 och anvĂ€ndes fram till Ă„r 2011 endast i Storbritannien och Irland. År 2011 utvecklades en internationell version för organisationer som Ă€r intresserade av att certifiera projekt i andra delar av vĂ€rlden.Syftet med rapporten Ă€r att utvĂ€rdera konsekvenser för ett projekt som skall miljöcertifieras. Detta sker med hjĂ€lp av tre fallstudier frĂ„n Skanska Sverige AB:Projekt Skarplöt, exploatering av en Äkermark i VĂ€sterhaninge.Projekt FolkparksvĂ€gen, ombyggnation av en 1500 meter vĂ€gstrĂ€cka.Projekt TyresövĂ€gen-SimvĂ€gen, en avsmalning av TyresövĂ€gen frĂ„n  motorvĂ€gsstandard till stadsvĂ€g.          MĂ„let med rapporten Ă€r att:Identifiera förbĂ€ttringsĂ„tgĂ€rder för att frĂ€mja hĂ„llbarhet och resurseffektivitet i produktion.Uppskatta vilka resurser förbĂ€ttringsĂ„tgĂ€rderna för certifiering krĂ€ver.Resultat frĂ„n fallstudierna visar att Skanska har vĂ€l inarbetade rutiner i företagets ledningssystem, dock finns det förbĂ€ttringspotential som kan uppnĂ„s med integrering av CEEQUALs krav i dagens arbetssĂ€tt.Merkostnaden av förbĂ€ttringsĂ„tgĂ€rderna bestĂ„r mestadels av tjĂ€nstemannatid för ett utökat samhĂ€llsengagemang, planering och bevakning av Ă„tgĂ€rder som frĂ€mjar hĂ„llbarhet samt insamling av bevismaterial för certifiering.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

Detta examensarbete har utförts pÄ distans Ät RÀddningsverkets centrum för risk- och sÀkerhetsutbildning. Det Àr en statlig utbildningssamordnare som bedriver utbildningar inom omrÄdet skydd mot olyckor. RÀddningsverkets centrum för risk- och sÀkerhetsutbildning har planer pÄ att genomföra en kvalitetscertifiering enligt ISO 9001:2000 standarden. De Àr dÀrför intresserade av att veta om detta skulle innebÀra en ökad kundnytta och konkurrensfördelar för dem som tjÀnsteföretag. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka detta utifrÄn erfarenheter frÄn andra tjÀnsteföretag som certifierat sig, samt att undersöka om det kommer att finnas krav pÄ en certifiering frÄn RÀddningsverkets kunder.

Examensarbetet behandlar nödrutschsystemet som Alimak AB utrustar sina hissar med. Detta system har till uppgift att vid strömbortfall sÀkerstÀlla att individer i hisskorgen kan rutscha till nÀrmsta stannplan eller nödutgÄng. MÄlet med examensarbetet Àr att Ex-sÀkra detta system. Ex-sÀkring innebÀr att bromsen fÄr arbeta i en explosionsbenÀgen miljö..

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

AVL LIST Nordiska AB ska certifieras enligt ISO 9002 och mÄste, för att uppfylla kraven, arbeta efter ett flertal processer. En av processerna har krav pÄ spÄrbarhet med vilket menas att företaget snabbt ska kunna ta reda pÄ detaljerad information om sina kunders produkter. DÄ företaget inte kunde uppfylla det kravet insÄg de att de behövde en skrÀddarsydd applikation. I samrÄd med företaget gjordes en specificerad bestÀllning som innehöll företagets krav och önskemÄl angÄende applikationens anvÀndargrÀnssnitt och funktionalitet. DÀrefter gjordes en förundersökning vars syfte var att reda ut vilket programmeringssprÄk och vilken databashanterare som var mest lÀmpad att anvÀnda.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka redovisningsbyrÄernas upplevda nytta av ISO certifieringen. Med upplevd nytta avses bÄde den nytta byrÄerna tror att de kommer att fÄ och de konsekvenser certifieringen redan medfört. Undersökningen Àr genomförd pÄ tvÄ olika respondentgrupper. Grupp 1 bestÄr av redan certifierade redovisningsbyrÄer medan grupp 2 bestÄr av byrÄer som har genomgÄtt hela utbildningen men Ànnu inte certifierat sig. Grupperna har fÄtt besvara varsin mailenkÀt vars syfte har varit att besvara studiens tvÄ frÄgestÀllningar; ? Varför valde byrÄerna att certifiera sig? ? Hur har byrÄerna upplevt certifieringen hittills och vilka konsekvenser tror de att den kommer att medföra pÄ lÄng sikt? UtifrÄn ovanstÄende undersökning har vi kommit fram till följande slutsatser.

The public libraries in Sweden has an obligation to serve all of its citizens, but despite of this they often fail to include their LGBTQ-patrons. Since the year of 2008 RFSL (the Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights) have arranged a specially designed certification-process based on normcritical criterias that a chosen institution should fulfill to make their work more inclusive for LGBTQ-people. Sollentuna is the first municipal in Sweden to certificate all of their libraries. This study aims to examine what the certification have meant for the public library in Sollentuna and how a normcritical view can contribute to include LGBTQ-patrons at the library. As a method we used a qualitative interview-study to get a full picture of the certification-process and its influence on the public library of Sollentuna.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

I dagens samhÀlle fortsÀtter inflyttningen till stÀder att vÀxa och Stockholmsregionen fortsÀtter att förtÀtas. Detta medför att nya stadsdelar mÄste inkorporeras i redan befintliga. Arenastaden Àr en ny stadsdel som utvecklas i Solna som Àr en tÀtort i NordvÀstra Stockholm.Att skapa nya stadsdelar för mÀnniskan Àr viktigt för att uppnÄ en social hÄllbarhet. Det Àr Àven viktigt att ta hÀnsyn till omgivningens Äsikter nÀr nya stadsdelar inkorporeras i redan befintliga. För att uppnÄ en god stadsutveckling Àr en viktig faktor att det finns ett fungerade samarbete mellan de inblandade aktörerna.För att undersöka Arenastadens utveckling ur ett stadsplanerings- och samarbetes perspektiv har följande utförts.

Avfall Sverige Àger tvÄ certifieringssystem: SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost. Dessa tvÄ certifieringssystem anvÀnds för att certifiera biogasanlÀggningar och kompostanlÀggningar. Certifieringen sÀkerstÀller att biogödseln respektive komposten har en hög kvalité och kan anvÀndas inom till exempel jordbruk. Certifieringssystemen har varit i bruk sedan 1999 och har Àn sÄ lÀnge resulterat i Ätta certifierade biogasanlÀggningar och tre certifierade kompostanlÀggningar. Det Àr SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som genomför besiktningarna ute hos de olika anlÀggningarna samt ansvarar för utfÀrdandet av certifikaten.Denna rapport föregicks av en inlÀsning pÄ certifieringsreglerna SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost, samt genomgÄng av samtliga besiktningsrapporter frÄn 2005 och framÄt.

För att frÀmja hÄllbar byggande har det nu i drygt 20 Är funnits olika certifieringssystem dÀr byggnaders funktion och utforming betygssatts enligt olika hÄllbarhetsaspekter. PÄ senare Är har detta utvecklats till nya certifieringssystem som tar ett mer övergripande perspektiv och tittar pÄ hur planeringen av hela stadsdelar Àr gjord. Ett av dessa certifingssystem för stadsdelar Àr BREEAM Communities som har utvecklats i England men som hÄller pÄ att anpassas för svenska förhÄllanden. Som ett steg i processen för att genomföra svenskanpassning har Sweden Green Building Council (SGBC) genomfört ett tjugotal workshopar dÀr olika svenska stadsutveckingsprojekt har testats mot den brittiska versionen för att se vilka problem och skiljelinjer som uppstÄr nÀr ett brittiskt certyfieringssystem appliceras pÄ svenska sammanhang. Med syfte att öka kunskapen om varför kommuner ska intressera sig för att certifiera planeringen av en stadsdel enligt BREEAM Communities presenterar denna uppsats resultatet av samtal med personer som medverkat vid, och analys av dokumentationen frÄn dessa workshopar. UtifrÄn detta har tre stora kategorier av mervÀrden kunnat identifieras, vila stÀller vÀl överens med de som tidigare liknande forskning hittat.

Det hÀr examensprojektet har utförts pÄ Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anstÀllda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per Är.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av mÄnga investeringar för att klara denna volymtillvÀxt har uppstÄtt. Den huvudsakliga tillverkningen pÄ svetsavdelningen bestÄr av fram- och bakramstillverkning.