Sökresultat:
138 Uppsatser om Miljöaktivism - Sida 1 av 10
Framtagning av finansiella och icke finansiella prestationsm?tt f?r milj?m?ssig h?llbarhet
Bakgrund och problemdiskussion: Intressenter st?ller h?ga krav p? f?retag g?llande
milj?m?ssig h?llbarhet, vilket f?retag beh?ver anpassa sig till. F?retag samlar in information
f?r h?llbarhetsrapporter och samma information kan anv?ndas f?r interna milj?m?ssiga
prestationsm?tt. D?remot beh?ver f?retag anpassa m?tten f?r att de ska se milj?p?verkan p?
detaljniv? f?r prestationsutveckling.
Motst?nd och subjektskapande p? kvinnof?ngelset ?Stampen? under tidsperioderna 1885?1895 och 1896?1909
Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.
N?R REGELF?LJARNA BRYTER MOT REGLERNA En processp?rande studie om orsakerna till Sveriges bristande praktiska efterlevnad av EU:s avloppsdirektiv
Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.
Den digitala arbetsterapeuten En kvalitativ studie
Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns
begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten.
Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer
utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till
en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.
Jag ser dig och finns h?r f?r dig.
Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare
arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en
kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och
strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna
ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de
hanterar sv?righeter och utmaningar.
V?gen mot h?llbarhet: En f?ltstudie om allemansr?tten, milj?m?ssig - och social h?llbarhet vid Kungsledens norra signaturled.
Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.
Crip is hip - En intervjustudie om funktionsvarierades aktivism och motstÄndsstrategier i Göteborg
During the last two years Gothenburg has become a central point in Sweden foractivists in the area of disability. The essay explores which strategies that activist usesin purpose to pay attention to and criticize the Normate. By doing so, five cripactivists have been interviewed about their experiences and feelings about how theymanage to stand up against different types of power relations. The activists describehow they develop different strategies to change their identity positions and takecontrol over themselves.The essay intends to contribute with a crip theoretic view in combination withmaterial feminisms and resistance theory. The conclusions of the essay shows that thenormate is incorporated in both social and material matter and how the activist?s usesthe strategy Critical Disability to negotiate their identity position.
SVIKTANDE ST?D TILL MILJ?POLITIK En kvantitativ studie kring politisk orientering och st?d till milj?politik i Sverige under kristider
Climate change is a major political challenge, and the public opinion can play a big role in
addressing it. It?s therefore relevant to examine which factors influence individuals? support
towards environmental policy. Previous research indicates that this can be understood from
political orientation (Jagers m.fl 2018, s. 86-7).
Politisk aktivism och Internet : En studie i hur Internet förÀndrar aktivism
The integration of the Internet in our society has shaped alot of the things we do in our lives. The Web allows us to achieve certain things directly through our computers, such as reading the paper and paying our bills. But this integration has also lead to another interesting change. Activists have begun to unload their operations onto the Net instead of holding on to the more traditional demonstrations performed in squares. This study aims to look into the world of cyberactivism and examine how cyberactivists experience the way activism has changed as a result of using the Internet.
Culture Jamming: konstnÀrlig aktivism i det offentliga rummet
Denna uppsats handlar om en typ av politisk aktivism som kallas Culture Jamming. MÄlet för denna aktivism Àr att pÄvisa att maktfördelningen i vÀrlden idag har blivit snedvriden och att alltför stort förtroende har givits Ät de ?fria marknadskrafterna? samt politikerna som föresprÄkar dessa. Aktivisterna, eller ?jammarna? som de ocksÄ kallas, försöker uppnÄ sitt mÄl genom att vÀnda makthavarnas egna sprÄk emot dem.
Pussy Riot - Hur teori och praktik kan förenas genom feministisk aktivism
The purpose of this essay is to examine how theory and practice intertwines through theactivism of the feminist punk performance collective Pussy Riot. I have also focussed on the political tools with which the activism is performed. Within the academic context of gender studies, I believe there is a need for research that aims to reduce the gap between scholarly and activist feminism. The theoretical framework for the analysis in this essay consists of material feminist theory and postmodern theory. The empirical material is a diversified assemblage of images, court excerpts, newspaper columns, interviews, lyrics and videos.
ESG-rapportering inom svensk bilmarknad. Analys av hur f?retag p? bilmarknaden presenterar ESG-information
Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka
h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som
innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning
samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar
h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information.
H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som
bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.
En inkluderande milj? som bygger p? delaktighet och inflytande.
Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande.
Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet
anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets
verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och
tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar
personalens arbete med deltagande och inflytande.
DIN INSATS G?R SKILLNAD Legitimeringsanalys av kommuners kommunikation kring matavfall
Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.
N?r spr?ket styr. En kritisk diskursanalys av f?rvaltningsbeslut
Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med
hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n
milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb,
nominaliseringar och modala hj?lpverb.
Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas
ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs
ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik
maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig,
medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.