Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör huvudkÀllan till arbetet. Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

Företag i konsultbranschen arbetar med mÄnga olika kunder pÄ samma gÄng och man har kontakt med mycket olika mÀnniskor över tiden. Detta kan skapa problematik i kommunikationen vilket i sin tur i vÀrsta fall kan leda till otillrÀckliga resultat och icke nöjda kunder. En del av problemet ligger i beslutspunkter, alltsÄ dÄ man avgör hur man ska gÄ tillvÀga för ett specifikt uppdrag och vilka processer som ska ingÄ. HÀr finns kriterier att ta hÀnsyn till för att uppfylla kundens önskemÄl och Àven övertrÀffa dennes förvÀntningar.Kvalitets- och miljöledning har en huvudsaklig uppgift, nÀmligen att strukturera upp organisationer till att bli hanterbara. Det handlar till stora delar om att sÀkra processer och den kvalitet som framstÄr ur dessa.

Som ett led i utvecklandet av 24-timmarsmyndigheten kommer LuleÄ kommun att införa sjÀlvservicetjÀnster genom att automatisera gymnasieansökningen via Internet för alla 9:e klassare. Denna satsning hoppas kommunen frÀmst kommer att resultera i ökad service för eleverna och deras förÀldrar samt ökad kvalitet pÄ de uppgifter som eleverna lÀmnar ifrÄn sig. DÄ vi författare anser att kvalitet och service Àr subjektiva begrepp sÄ har vi valt att undersöka LuleÄ kommuns, elevers och förÀldrars syn pÄ service och kvalitet i relation till den Internetbaserade gymnasieansökan samt hur dessa grupper definierar begreppen service respektive kvalitet och i vilken mÄn deras synsÀtt överensstÀmmer respektive skiljer sig Ät. NÄgra slutsatser som vi har kommit fram till Àr följande: ? BUFs, elevernas och förÀldrarna definierar service som tillgÀnglighet och förbÀttring, vilket innebÀr att de ser service som nÄgon slags aktivitet som servar dem pÄ ett eller annat sÀtt.

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

SSAB TunnplÄt i LuleÄ har ett integrerat ledningssystem för kvalitet, miljö, arbetsmiljö och sÀkerhet. De Àr certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001. Interna revisioner genomförs regelbundet pÄ alla enheter och utförs av företagets verksamhetsutvecklingsgrupp, VU-gruppen, samt ett tiotal andra interna revisorer. I detta arbete har de interna kundernas syn pÄ och förvÀntningar av interna revisioner analyserats med hjÀlp av intervjuer. Efter genomförd analys kan tvÄ inriktningar urskiljas bland de intervjuade: de som ser de interna revisionerna som ett förbÀttringsverktyg och de som ser revisionerna som en hjÀlp för att klara de externa revisionerna.

Följande examensarbete Àr en litteraturöversikt med syfte att beskriva potentiella strÄlrisker och metoder för strÄldosreducering för patienter och personal i samband med koronarangiografi. I takt med pÄgÄende forskning sker en utveckling mot allt mer avancerade undersökningar och behandlingsformer vars utförande i flera fall inkluderar röntgengenomlysning. Exempelvis frambringar koronarangiografi (kranskÀrlsröntgen) möjligheten att kartlÀgga förtrÀngningar inuti patientens blodkÀrl och fortsatt behandling med ballongvidgning, PCI (Percutaneous Coronary Intervention), kan förhindra en potentiell hjÀrtinfarkt. TidsmÀssigt lÄnga procedurer med begrÀnsad anvÀndning av adekvat strÄlskydd kan dock medföra risker sÄsom hudskador och linsgrumling (katarakt) samt sena effekter avseende genetiska skador och cancer. Kunskap och medvetenhet utgör dÀrmed nödvÀndiga faktorer för tillÀmpning av förebyggande ÄtgÀrder.

This bachelor thesis aims to explore the public?s personal connection and attachment to place, as well as their perception of changes in the built environment that has occurred in close proximity to the area. Based upon a questionnaire carried out in a public square in Gothenburg, namely J?rntorget, the study examines the impact of the construction of two high-rise buildings that was initiated roughly five years ago adjacent to the square. The essays theoretical framework is based on the concept sense of place, a concept which derives from the discipline of Geography. Sense of place encompasses the relationship between people and spatial settings, which includes e.g.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Allt större krav stÀlls idag pÄ den offentliga sektorn. Det har ocksÄ skapat höga krav pÄ effektivitet och rationalisering inom offentlig verksamhet, exempelvis kommunal service. Faktum Àr att det idag nÀstan stÀlls samma krav pÄ kommunal verksamhet som pÄ ett vinstmaximerande företag. Visst finns det skillnader mellan företag och kommunala förvaltningar i till exempel uppdrag, men kronorna bör hÄllas i lika hÄrt i bÄda fallen. Dessa högre krav leder ocksÄ till att kommunal organisation, ledning och styrning mÄste vidareutvecklas och fungera sÄ effektivt som möjligt.

Projektledare Àr numera en vanlig titel och projekt anvÀnds som arbetsform inom en rad olika verksamhetsomrÄden. Det finns ocksÄ generella utbildningar och certifieringar för projektledare som inte Àr kopplade till nÄgot specifikt verksamhetsomrÄde eller typ av projekt, utan Àr av generell karaktÀr. Med utgÄngspunkt i detta vill denna undersökning titta nÀrmre pÄ hur generell projektledarrollen egentligen Àr. Kan projektledare som arbetar inom ett verksamhetsomrÄde utan vidare arbeta inom ett annat verksamhetsomrÄde?Att kompetenser i form av projektledningsmetodik och verksamhetsförankring skiljer Àr naturligt dÄ företag och organisationer anvÀnder olika projektledningsmetodiker och bedriver olika slags verksamhet.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.