Sök:

Sökresultat:

245 Uppsatser om Miljö- och kvalitets certifieringar - Sida 11 av 17

En Internetbaserad gymnasieansökan: innebÀr det service och kvalitet?

Som ett led i utvecklandet av 24-timmarsmyndigheten kommer LuleÄ kommun att införa sjÀlvservicetjÀnster genom att automatisera gymnasieansökningen via Internet för alla 9:e klassare. Denna satsning hoppas kommunen frÀmst kommer att resultera i ökad service för eleverna och deras förÀldrar samt ökad kvalitet pÄ de uppgifter som eleverna lÀmnar ifrÄn sig. DÄ vi författare anser att kvalitet och service Àr subjektiva begrepp sÄ har vi valt att undersöka LuleÄ kommuns, elevers och förÀldrars syn pÄ service och kvalitet i relation till den Internetbaserade gymnasieansökan samt hur dessa grupper definierar begreppen service respektive kvalitet och i vilken mÄn deras synsÀtt överensstÀmmer respektive skiljer sig Ät. NÄgra slutsatser som vi har kommit fram till Àr följande: ? BUFs, elevernas och förÀldrarna definierar service som tillgÀnglighet och förbÀttring, vilket innebÀr att de ser service som nÄgon slags aktivitet som servar dem pÄ ett eller annat sÀtt.

K?NSLOR OCH BYGGNADER. Hur f?r?ndringar i den byggda milj?n p?verkar v?r k?nsla f?r plats.

This bachelor thesis aims to explore the public?s personal connection and attachment to place, as well as their perception of changes in the built environment that has occurred in close proximity to the area. Based upon a questionnaire carried out in a public square in Gothenburg, namely J?rntorget, the study examines the impact of the construction of two high-rise buildings that was initiated roughly five years ago adjacent to the square. The essays theoretical framework is based on the concept sense of place, a concept which derives from the discipline of Geography. Sense of place encompasses the relationship between people and spatial settings, which includes e.g.

R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

FörvÀntningar och resultat av interna revisioner: en studie av interna revisioner vid SSAB TunnplÄt i LuleÄ

SSAB TunnplÄt i LuleÄ har ett integrerat ledningssystem för kvalitet, miljö, arbetsmiljö och sÀkerhet. De Àr certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001. Interna revisioner genomförs regelbundet pÄ alla enheter och utförs av företagets verksamhetsutvecklingsgrupp, VU-gruppen, samt ett tiotal andra interna revisorer. I detta arbete har de interna kundernas syn pÄ och förvÀntningar av interna revisioner analyserats med hjÀlp av intervjuer. Efter genomförd analys kan tvÄ inriktningar urskiljas bland de intervjuade: de som ser de interna revisionerna som ett förbÀttringsverktyg och de som ser revisionerna som en hjÀlp för att klara de externa revisionerna.

Kommunikationen mellan hem och skola samt dess p?verkan p? h?gstadieelever ? Utifr?n l?rares perspektiv p? en m?ngkulturell skola

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

StrÄlrisker och strÄldosreducering i samband med koronarangiografi

Följande examensarbete Àr en litteraturöversikt med syfte att beskriva potentiella strÄlrisker och metoder för strÄldosreducering för patienter och personal i samband med koronarangiografi. I takt med pÄgÄende forskning sker en utveckling mot allt mer avancerade undersökningar och behandlingsformer vars utförande i flera fall inkluderar röntgengenomlysning. Exempelvis frambringar koronarangiografi (kranskÀrlsröntgen) möjligheten att kartlÀgga förtrÀngningar inuti patientens blodkÀrl och fortsatt behandling med ballongvidgning, PCI (Percutaneous Coronary Intervention), kan förhindra en potentiell hjÀrtinfarkt. TidsmÀssigt lÄnga procedurer med begrÀnsad anvÀndning av adekvat strÄlskydd kan dock medföra risker sÄsom hudskador och linsgrumling (katarakt) samt sena effekter avseende genetiska skador och cancer. Kunskap och medvetenhet utgör dÀrmed nödvÀndiga faktorer för tillÀmpning av förebyggande ÄtgÀrder.

Kommunal benchlearning: en studie om anvÀndningen av nyckeltal i offentliga förvaltningar

Allt större krav stÀlls idag pÄ den offentliga sektorn. Det har ocksÄ skapat höga krav pÄ effektivitet och rationalisering inom offentlig verksamhet, exempelvis kommunal service. Faktum Àr att det idag nÀstan stÀlls samma krav pÄ kommunal verksamhet som pÄ ett vinstmaximerande företag. Visst finns det skillnader mellan företag och kommunala förvaltningar i till exempel uppdrag, men kronorna bör hÄllas i lika hÄrt i bÄda fallen. Dessa högre krav leder ocksÄ till att kommunal organisation, ledning och styrning mÄste vidareutvecklas och fungera sÄ effektivt som möjligt.

Den generella projektledaren, finns hen? : Om verksamhetsomrÄde pÄverkar ledarskapsstil hos projektledare

Projektledare Àr numera en vanlig titel och projekt anvÀnds som arbetsform inom en rad olika verksamhetsomrÄden. Det finns ocksÄ generella utbildningar och certifieringar för projektledare som inte Àr kopplade till nÄgot specifikt verksamhetsomrÄde eller typ av projekt, utan Àr av generell karaktÀr. Med utgÄngspunkt i detta vill denna undersökning titta nÀrmre pÄ hur generell projektledarrollen egentligen Àr. Kan projektledare som arbetar inom ett verksamhetsomrÄde utan vidare arbeta inom ett annat verksamhetsomrÄde?Att kompetenser i form av projektledningsmetodik och verksamhetsförankring skiljer Àr naturligt dÄ företag och organisationer anvÀnder olika projektledningsmetodiker och bedriver olika slags verksamhet.

Att fr?mja barns spr?kliga f?rst?else - en fenomenografisk studie om f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal i f?rskolan

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

En H?llbarhetsdriven N?jespark. Fallstudie av Lisebergs implementering av h?llbarhetsstrategi

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Psykisk h?lsa och oh?lsa i f?rskolans sociala l?rmilj?. En fenomenologisk studie om pedagogers erfarenheter.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

R?relse i fritidshem. En empirisk studie genom intervjuer med l?rare i fritidshem.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

KartlÀggning av OFP och defektrelaterade parametrar : Inriktning pÄ termisk utmattning

I bÄde kvalitets- och kontrollarbete finns det behov att kunskapsmÀssigt komma sÄ nÀra verkligheten som möjligt vid faststÀllande av defektparametrar för oförstörande provning (OFP). Orsaken Àr att olika acceptanskrav och bedömningsgrÀnser Àr svÄra att klarlÀgga nÀr man inte kan förlita sig pÄ att uppgifter Àr realistiska. I projektet har olika erfarenheter anvÀnts för att fÄ en bÀttre helhetsbild i omrÄdet för defektparametrar och oförstörande provning.Denna rapport redovisar den inledande delen av forskning och utvecklingsprojektet PLANT 2, dÀr olika defektparametrar kartlagts och en teoretisk bedömning utförts med avseende pÄ hur signalsvaret pÄverkas för OFP-metoderna virvelström (ET) och ultraljudsprovning (UT) i form av puls-eko (PE) och ?time-of-flight-diffraction? (TOFD).Definitionen av redovisade defektparametrar följer i stort SKI-rapport 95:70 [1]. Defektparametrar i denna rapport redovisas i bilaga 1.Vid bedömningen av defektparametrarnas inverkan pÄ OFP-tekniker, har driftinducerande defekter och tillverkningsdefekter hanterats separat.

KartlÀggning av OFP och defektrelaterade parametrar : Inriktning pÄ termisk utmattning

I bÄde kvalitets- och kontrollarbete finns det behov att kunskapsmÀssigt komma sÄ nÀra verkligheten som möjligt vid faststÀllande av defektparametrar för oförstörande provning (OFP). Orsaken Àr att olika acceptanskrav och bedömningsgrÀnser Àr svÄra att klarlÀgga nÀr man inte kan förlita sig pÄ att uppgifter Àr realistiska. I projektet har olika erfarenheter anvÀnts för att fÄ en bÀttre helhetsbild i omrÄdet för defektparametrar och oförstörande provning.Denna rapport redovisar den inledande delen av forskning och utvecklingsprojektet PLANT 2, dÀr olika defektparametrar kartlagts och en teoretisk bedömning utförts med avseende pÄ hur signalsvaret pÄverkas för OFP-metoderna virvelström (ET) och ultraljudsprovning (UT) i form av puls-eko (PE) och ?time-of-flight-diffraction? (TOFD).Definitionen av redovisade defektparametrar följer i stort SKI-rapport 95:70 [1]. Defektparametrar i denna rapport redovisas i bilaga 1.Vid bedömningen av defektparametrarnas inverkan pÄ OFP-tekniker, har driftinducerande defekter och tillverkningsdefekter hanterats separat.

Holodomor i Sverige. Hur Sovjetunionen och h?ndelserna kring Holodomor fram- st?llts i svenska l?rob?cker f?r gymnasiet fr?n 1950-talet och fram?t

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->