Sök:

Sökresultat:

597 Uppsatser om Miljö inne - Sida 37 av 40

Patienters upplevelser av omhÀndertagandet pÄ akutrum i samband med trauma : en intervjustudie

SAMMANFATTNINGI Sverige Àr trauma den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 Är. Fler Àn 4500 mÀnniskor avlider i Sverige varje Är pÄ grund av yttre skador. PÄ samhÀllsnivÄ genomförs förebyggande ÄtgÀrder för att minska morbiditet och mortalitet orsakad av trauma. Under 2005 uppgick kostaderna till 21 miljarder kronor, i denna siffra ingÄr enbart vÀgtrafikolyckor. I Stockholms lÀns landsting finns ett traumacenter, situerat pÄ Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Barnfamiljernas boende i staden: En studie om anpassningsbara bostÀder och barnfamiljernas prioriteringar

Unga barnfamiljer styr inte lÀngre per automatik kosan mot förorterna, istÀllet vÀljer allt fler att stanna inne i staden. Detta Àr inte nödvÀndigtvis ett val av tvÄng, utan ett val av livsstil. Antalet barn som bor innanför tullarna i Stockholms stad har ökat med 150 procent sedan 70-talet och idag ökar antalet barn i Sveriges samtliga storstÀder. JM som Àr en av nordens ledande projektutvecklare av bostÀder och bostadsomrÄden, har som ambition att skapa utvecklade boendeförhÄllanden Àven för barnfamiljer i stadsmiljö.Arbetsprocessen i examensarbetet Àr designad för att studera och utvÀrdera, hur en bostad för barnfamiljer egentligen bör se ut, vilka egenskaper och kvaliteter som Àr viktiga samt vad som saknas i dagens bostadsplanering. Arbetsprocessens förstudie innebar att kunskap och information, angÄende barnfamiljer i stadsmiljö samt bostadsplaneringens mÀtbara och omÀtbara vÀrden, inhÀmtades och omvandlades tillsammans med författarens och JM:s tankar till ett antal designparametrar.

Saluhall : En studie om saluhallar i Stockholm och deras betydelse för turism

Slow Food-rörelsen tror pÄ sitt gastronomiska koncept att nöjet av god mat inte bara Àr en grundlÀggande rÀttighet utan en viktig lÀnk mellan platser, mÀnniskor och kulturer. Att kunna skydda maten som kulturarv, tradition och kultur Àr vÄrt gemensamma ansvar som gör nöjet möjligt. Maten Àr inkluderad i mÄnga aspekter av livet som till exempel kultur, politik, natur, miljö, jordbruk och inte minst turism. Den Àr inte bara nÀring, rÀttighet och medel att mÀtta hunger utan en attraktion som lockar och skapar upplevelse. Maten var tidigare inte en huvudanledning att boka en resa utan den var en biprodukt och ett basalt behov som mÄste tillfredstÀllas under vistelsen pÄ en plats.

Drivning av bandtransportörer: Ett förarbete till en standardisering

PÄ LKAB finns ett stort antal transportörer som har till uppgift att förflytta material i förÀdlingsarbetet av jÀrnmalmen. SjÀlva drivningen av transportörerna sköts i regel av en elmotor som fÄr en drivtrumma att rotera via en vÀxellÄda. Dessa vÀxellÄdor finns i flera fabrikat som i sin tur finns i flera olika storlekar och utföranden. Antalet varianter har ökat med tiden och LKAB vill nu göra nÄgot Ät denna utveckling. Kostnaderna för lagerhÄllning har blivit höga och det kan vara bekymmersamt med mÄnga olika varianter av drivningar vid eventuellt haveri.

The winner takes it all : En kvalitativ bildanalys av hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt gestaltades i bild i valet 2010

Syfte: I vÄra svenska tidningar har bilderna fÄtt ta mer och mer plats och fÄr dÀrmed större möjlighet att pÄverka lÀsaren med egna tolkningar av bilden. Det har lett till en debatt kring hur bilder anvÀnds för att gestalta vÄra politiker pÄ nyhetsplats. En grupp journalister som kallar sig Den allierade journalisten uppmÀrksammade att det, enligt dem, fanns en skillnad i hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt portrÀtterades i bild under valspurten 2010. Senare redovisade journalistprofessor Kent Asp att vissa tidningar varit extra hÄrda i sin bevakning av Mona Sahlin i nyhetstexter. Med anledning av detta finner vi det intressant att undersöka och analysera  tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens bilder av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt de sista veckorna innan valet 2010.

Vilka Àr de viktigaste parametrarna i ettprovrum för att kunna pÄverkakonsumenterna till ett köpbeslut?

Flertalet av dagens klÀdesbutiker inom detaljhandeln har provrum, som enligt mÄngakonsumenter, brister i sin utformning. Det som diskuteras frekvent Àr hur konsumenterskroppar exponeras pÄ ett sÀtt som synliggör allt till överdrift, hur temperaturen Àr obehagligthög, att man inte har tillrÀckligt med avlastningsytor för att hÀnga av sina klÀder pÄ etcetera.Författaren till boken Why we buy menar att mÄnga av dagens butiker har missuppfattat hurvi vill uppleva oss sjÀlva och vÄr tid i provrummen, att butikerna ofta glömmer hur viktigadessa Àr för konsumenters beslutsfattande, eftersom det Àr i detta utrymme som mÄnga avkonsumenterna fattar det slutgiltiga beslutet om köp kontra inte köp.1Denna uppsats problemformulering Àr att ta reda pÄ vilka viktiga faktorer som styrkonsumenterna till att ta ett köpbeslut i provrummet. Syftet med uppsatsen Àr att genom olikaundersökningar och relevant teori ta reda pÄ de parametrar i provrummet som fÄr konsumenteratt besluta sig för ett köp. Genom undersökningarna kommer vi underfund med vilka olikaattityder och Äsikter konsumenter idag har om dagens provrum, vilket leder till en bÀttre bildav hur ett provrum ska vara utformat för att leda dem till ett positivt köpbeslut.Kapitlet som tar upp den teori som vi menar Àr relevant för uppsatsens problemformuleringoch syfte, ger lÀsaren en inblick i hur konsumenters beslut kan bero pÄ olika faktorer i derasliv och vad som kan ligga bakom deras beslut. Det presenterar Àven vilken roll provrummethar i konsumenters beslutsprocess, samt hur man kan tillÀmpa en marknadsföring baserad pÄvÄra sinnen för att pÄverka konsumenter.

LIVET SOM FÖRE DETTA KRIMINELL : EN STUDIE AV EXITPROCESSER

Att kriminalitet figurerar i vÄrt samhÀlle, Àr nÄgot som vi Àr medvetna om. Det Àr en verklighet med vÄld, droger och pengar. Inte nog med att det tÀr pÄ kropp och sjÀl sÄ Àr det Àven ett beteende som strider mot vÄra lagar och normer. Vi vet att det inte Àr lÀtt att lÀmna denna verklighet, trots detta sÄ vÀljer flertalet individer att göra just det. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur personer som begÄtt brott och som avtjÀnar sitt straff inom kriminalvÄrden hanterar de ?exitprocesser? och den ambivalens som det innebÀr att lÀmna en kriminell identitet och en tillvaro prÀglad av brott bakom sig, för en socialt accepterad tillvaro.

Produktionsparametrar för produktionsplanering vid Wallmarks SÄg AB

Detta examensarbete var att samla in data frÄn sÄglinjen pÄ Wallmarks SÄg i Kroksjön. Datat som samlades in skulle föras in i ett program som heter TimberOpt. Programmet anvÀnds vid ett flertal sÄgverk i Sverige, ett av dem Àr Martinsons TrÀ AB. Eftersom att Wallmarks SÄg ingÄr i samma koncern Àr tanken att TimberOpt i framtiden ska anvÀndas Àven dÀr. Visionen Àr att inom koncernen ska de med programmets hjÀlp kunna sÄga de olika produkterna vid rÀtt sÄgverk ur en ekonomisk synpunkt.

Burmesiska exilmedier : utmaningar och hinder under flytten hem

Den hÀr studien Àr utförd i Chiang Mai i Thailand och syftar till att undersöka situationen för burmesiska journalister som dÀrifrÄn verkar i exil. Sedan 2011 har omvÀlvande politiska samhÀllsförÀndringar genomförts av regimen i Burma som internationellt omtalas som en pÄgÄende demokratiseringsprocess. Exilmedierna har i skrivande stund flyttat delar av produktionen in i landet i hopp om att i framtiden flytta hela verksamheten till Burma. Följande frÄgestÀllningar behandlas: 1) Hur upplever exiljournalisterna sin roll i den pÄgÄende demokratiseringsprocessen? 2) Hur ser förhÄllandet mellan exiljournalisterna och regimen ut? 3) Finns det skillnader mellan att jobba inifrÄn Burma eller i exil som pÄverkar rapporteringen? 4) Hur kan de studerade mediernas roll förstÄs i förhÄllande till McQuails (2003) teori om ?demokratiskt deltagande medier??Den teoretiska ramen baseras pÄ teorier om demokrati, det offentliga rummet, mediers roll i underutvecklade lÀnder, lÀnder under samhÀllsförÀndring och alternativa medieformer.

Högvuxet grÀs - en studie av skötselklassen högvuxet grÀs utifrÄn ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv :

Den minskade klippfrekvens pÄ mÄnga av vÄra grÀsytor som pÄbörjades under 80- och 90-talet som en följd av kommunernas ökade grÀsarealer och minskade anslag till skötseln, har fÄtt konsekvenser för grÀsytornas bruksvÀrde, utseende och skötselteknik. Intentionen att skapa vackra blomsterÀngar visade sig i mÄnga fall vara mindre framgÄngsrik. Problem med skötseln har uppstÄtt vilket fÄtt allmÀnheten att krÀva en mer intensiv skötsel av ytorna. Allt fler kommuner vÀljer nu istÀllet att klippa grÀset mer intensivt, ofta genom att klassa om ytorna till högvuxet grÀs, vilket innebÀr en klippfrekvens pÄ 2-5 ggr/Är. Detta för att undvika problem med t.ex.

Design av hjÀlpmedel för sjÀlvscanning

I dag erbjuds sjÀlvscanning hos de flesta större livsmedelskedjorna i Sverige. TjÀnsten tillÄter kunderna att pÄ ett smidigt sÀtt nyttja en mobil scannerenhet för att sjÀlva scanna varor direkt inne i butiken, samtidigt som varorna kan packas ner löpande i bÀrkassar. Processen erbjuder kunder direkt kontroll över den reella kostnaden samtidigt som den sparar tid. Systemet fungerar dock smidigast för kunder som handlar stora mÀngder livsmedel och tar hjÀlp av en kundvagn med monterad avlastningshÄllare för scannerenheten. För de kunder som besöker butiken för att handla en mindre mÀngd varor som ryms i en vanlig plastkasse och inte Àr i behov av en stor kundvagn Äterfinns stora brister i systemet.

Formgivning och konstruktion av punktskrivare

Uppdragsgivaren heter Index Braille vilka utvecklar och sÀljer punktskrivare. Punktskrivare Àr synskadades produktmotsvariget till en traditionell skrivare. Uppdraget gick ut pÄ att formge och konstruera en anvÀndarvÀnlig punktskrivare. Produkten hade redan vid projektets start döpts till Braille Box. Arbetet startade med en analysfas.

Svenska mjölkkor pÄ bete : vÀrmens pÄverkan pÄ beteende och produktionhos mjölkkor i en besÀttning med AMS

Svenska mjölkkor ska enligt djurskyddsförordningen och de svenska djurskyddsföreskrifterna hÄllas pÄ bete i en sammanhÀngande period under ett visst antal mÄnader varje sommar. I mÄnga varmare lÀnder upptrÀder stora problem med vÀrmestress hos mjölkkor som hÄlls ute pÄ sommaren, med minskad produktion och försÀmrad vÀlfÀrd som följd. NÀr nötkreatur hÄlls som utegÄngsdjur under vintern ska de enligt djurskyddsföreskrifterna skyddas mot vÀder och vind, sÄ Àr dock inte fallet under sommarens betesperiod. FÄ studier i Sverige har undersökt om Àven vÄra svenska mjölkkor fÄr problem med vÀrmen pÄ sommaren och sÄledes skulle ha behov av tillgÀnglig skugga pÄ betet.MÄlet med projektet var att undersöka om beteendemönstret och mjölkproduktionen hos svenska mjölkkor Àndras i samband med ökad temperatur och luftfuktighet nÀr korna sjÀlva kan vÀlja nÀr de vill gÄ ut pÄ betet. Lagrad information frÄn mjölkkor i ett automatiskt mjölkningssystem (AMS) under fyra Ärs tid anvÀndes avseende mjölkproduktion, vÀder och tid för passage genom en grind mellan stallet och betesmarken.

FRIVILLIG MERVÄRDESSKATT

Huvudsyftet med uppsatsen Àr att nÀrmare undersöka de tillÀmpningsproblem som uppstÄr utifrÄn den frivilliga skattskyldigheten pÄ verksamhetslokaler. Ytterligare en aspekt som diskuteras i arbetet Àr i vilken grad fastighetsÀgarnas ekonomi samt hyressÀttningen pÄverkas. Det Àr i huvudsak den rÀttsdogmatiska metoden som anvÀnds, med gÀngse tolkning av lagtext, förarbete, praxis, doktrin samt artiklar i bransch forum som i uppsatsen jÀmstÀlls med doktrin. För att fÄ ytterligare ett per-spektiv undersöks hur mervÀrdesskatten pÄverkar ekonomin för hyresvÀrd och hyresgÀst i ett mindre fastighetsbolag.MervÀrdesskatt Àr en konsumtionsskatt och en sÄkallad indirekt skatt i den mening att den ska vÀltras över pÄ slutkonsumenten, vilket nÀr det gÀller bostÀder och skattefria lokaler Àr hyresgÀsten. Fastigheter Àr undantaget den generella mer-vÀrdesskatteplikten vilket har till följd att en kumulativ effekt uppstÄr i och med att fastighetsÀgaren inte fÄr lyfta mervÀrdesskatt pÄ t.ex.

Grönskande innerstadsgÄrd - stÄndortsanpassat vÀxtval för skugga :

SAMMANFATTNING Jag har velat göra ett förslag pÄ utformning och vÀxtval till en skuggig innergÄrd i Malmös Àldsta stadsdel, Gamla vÀster. DÀr ligger bostadsrÀttsföreningen VÀsterut som tycker att deras gÄrd behöver förnyas och bli mer grönskande. Föreningen har dessutom önskemÄl om att gÄrden ska vara barnvÀnlig och lÀttskött. För att kunna göra ett stÄndortsanpassat vÀxtval till platsen har jag undersökt vilka problem som kan finnas nÀr det gÀller marken, jorden och klimatet i urban miljö och vilka ÄtgÀrder man kan vidta för att avhjÀlpa dessa problem och förbÀttra villkoren för vÀxterna. I ett extremt lÀge, nÀr man vill framhÀva en viss karaktÀr och det ska vara lÀttskött och hÄllbart samtidigt som det Àr frodigt grönskande krÀvs det att man Àr extra noggrann med vÀxtvalet och förberedelserna innan plantering. Genom att utföra en enkÀtundersökning bland de boende i fastigheten fick jag svar pÄ hur de vill att deras gÄrd ska vara och hur de vill anvÀnda den.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->