Barnfamiljernas boende i staden
En studie om anpassningsbara bostäder och barnfamiljernas prioriteringar
Unga barnfamiljer styr inte längre per automatik kosan mot förorterna, istället väljer allt fler att stanna inne i staden. Detta är inte nödvändigtvis ett val av tvång, utan ett val av livsstil. Antalet barn som bor innanför tullarna i Stockholms stad har ökat med 150 procent sedan 70-talet och idag ökar antalet barn i Sveriges samtliga storstäder. JM som är en av nordens ledande projektutvecklare av bostäder och bostadsområden, har som ambition att skapa utvecklade boendeförhållanden även för barnfamiljer i stadsmiljö.Arbetsprocessen i examensarbetet är designad för att studera och utvärdera, hur en bostad för barnfamiljer egentligen bör se ut, vilka egenskaper och kvaliteter som är viktiga samt vad som saknas i dagens bostadsplanering. Arbetsprocessens förstudie innebar att kunskap och information, angående barnfamiljer i stadsmiljö samt bostadsplaneringens mätbara och omätbara värden, inhämtades och omvandlades tillsammans med författarens och JM:s tankar till ett antal designparametrar. I examensarbetets utformningsfas formade parametrarna ett boendekoncept som i efterstudien användes som underlag för att utvärdera och belysa viktiga kvaliteter som bör tillämpas vid planering av bostäder för barnfamiljer i stadsmiljö. Undersökningen i efterstudien genomfördes mot barnfamiljer, mäklare samt arkitekter.Det boendekoncept som framtogs i utformningsfasen är utformat för många olika familjekonstellationer och storlekar, där familjerna i viss mån tillåts utforma bostäderna efter deras behov. Både kort- och långsiktig anpassning i form av permanent föränderlighet och/eller temporär flexibilitet, möjliggör att bostadsrummens storlekar, antal och placering gentemot varandra kan förändras.Examensarbetets slutsats är bland annat att framtida bostadsplanering i stadens kvarter bör innehålla anpassningsbara bostäder. En fastighet som innehåller sådana bostäder kan genom åren anpassas efter marknadstrender, teknikutveckling och idealt användande. Detta innebär bland annat att bostäderna erhåller ett andrahandsvärde som kan likställas med det nyproducerade värdet. Effektivisering i försäljningsskedet innebär också en möjlighet för fler barnfamiljer att finna en bostad som uppfyller deras krav. Att planera anpassningsbara bostäder som har ett långsiktigt användande bidrar i slutändan också till ett hållbart byggande, bland annat eftersom det förhindrar åldrandet av bostadsbebyggelsen.Vid bostadsplanering bör kök och vardagsrum planeras i anslutning till varandra eftersom detta möjliggör att boende själva kan välja mellan att ha stort allrumskök, stort vardagsrum eller öppen planlösning. Större, funktionella och effektiva hallar bör planeras i bostäderna samtidigt som ett separat tvättrum borde beprövas i bostadsplaneringen eftersom det medger en enorm funktionalitet och smidighet i bostaden. I framtida bostadsplanering är det värt att beakta att barnfamiljer söker sig till bostäder där det finns tydlig uppdelning mellan privata och offentliga rum. I framtiden ska barnfamiljen inte behöva begränsas och anpassas efter bostaden, tvärtom borde det vara bostaden som skall erbjuda möjligheter och anpassas efter familjen.